Filosofiforum

Jo men du behöver inte göra frågan så invecklad. Frågan är ju enkel: Ovetande lycklighet eller vetande olycklighet? Och svaret är ju förståss enkel... så länge man inte vet den onda sanningen så lever man ju lycklig. För man vet ju inte sanningen och då kan man inte vara olycklig... Ett exempel: Vi ...

naturligtvis lever jag hellre ett liv med en lögn jag inte vet om och är lycklig, istället för att veta sanningen och vara olycklig... för som sagt så är sanningen inget att sträva efter om den gör en olycklig...för det enda som räknas är ju hur lycklig man är...