Vetenskaplig metod inom humaniora för kontrollfreak?

[Janus]

Jag har sökt vetenskapliga metoder som passar mitt sinnelag. Jag attraheras av kontroll som gör mig trygg. Kontroll sägs beteckna vetenskap, men jag har förvånats över att kontrollinslaget varierar i högsta grad vetenskaper emellan.

Om man nu inte kan få full kontroll när man bedriver vetenskap vilken vetenskaplig metod är det som skänker vetenskapsmannen eller forskaren mest kontroll.

Jag är själv student inom pedagogik och humaniora så mitt intresse rör främst vetenskapliga metoder som kan appliceras på skolans värld.

Jag vet att psykologiska experiment används för pedagogisk kunskapsgenerering samt idé-historisk forskning för att spåra äldre tiders undervisning. Sådan forskning har jag förstått har hög grad av kontrollelement.

Efterlyser gärna fler uppslag med hög precision som en persons eller strömnings vetenskapliga metod t.ex. Piagets kliniska metod eller Annalesskolan.

Tacksam för svar.

[Sceptisk]

Ingen enskild har någon kontroll som kan "appliceras" på någon annan.

Enda sättet att få kontroll är genom att altruistiskt tjäna andra.

[Zokrates]

Skulle föreslå olika vetenskaper som sysslar med betingning, behaviorism t.ex.
Gillar personligen inte kontrollfreaks då jag ser det som motsatsen till impulsiva människor med spontanitet och friskt humör.
Kontrollbehov är en ytterligare anledning till ångest både hos den som vill ha kontrollen och dem som tvingas stå under den.

[Krenek]

Jag har sökt vetenskapliga metoder som passar mitt sinnelag. Jag attraheras av kontroll som gör mig trygg. Kontroll sägs beteckna vetenskap, men jag har förvånats över att kontrollinslaget varierar i högsta grad vetenskaper emellan.

Om man nu inte kan få full kontroll när man bedriver vetenskap vilken vetenskaplig metod är det som skänker vetenskapsmannen eller forskaren mest kontroll.

Jag är själv student inom pedagogik och humaniora så mitt intresse rör främst vetenskapliga metoder som kan appliceras på skolans värld.

Jag vet att psykologiska experiment används för pedagogisk kunskapsgenerering samt idé-historisk forskning för att spåra äldre tiders undervisning. Sådan forskning har jag förstått har hög grad av kontrollelement.

Efterlyser gärna fler uppslag med hög precision som en persons eller strömnings vetenskapliga metod t.ex. Piagets kliniska metod eller Annalesskolan.

Tacksam för svar.

Lär dig fundamenten, det är enda sättet att få kontroll samt förstå när du inte kan få kontroll:

http://omega.albany.edu:8008/JaynesBook.html

[Fann]

Jag har sökt vetenskapliga metoder som passar mitt sinnelag. Jag attraheras av kontroll som gör mig trygg. Kontroll sägs beteckna vetenskap, men jag har förvånats över att kontrollinslaget varierar i högsta grad vetenskaper emellan.

Om man nu inte kan få full kontroll när man bedriver vetenskap vilken vetenskaplig metod är det som skänker vetenskapsmannen eller forskaren mest kontroll.

Jag är själv student inom pedagogik och humaniora så mitt intresse rör främst vetenskapliga metoder som kan appliceras på skolans värld.

Jag vet att psykologiska experiment används för pedagogisk kunskapsgenerering samt idé-historisk forskning för att spåra äldre tiders undervisning. Sådan forskning har jag förstått har hög grad av kontrollelement.

Efterlyser gärna fler uppslag med hög precision som en persons eller strömnings vetenskapliga metod t.ex. Piagets kliniska metod eller Annalesskolan.

Tacksam för svar.

Det känns som om du för resonemang som bygger på en del förgivettaganden som kanske borde utredas. Detta med "kontroll" till exempel. Vad är det som ska kontrolleras och varför? Jag skulle kunna tänka mig att du utgår från en mer naturvetenskapligt inriktad forskningstradition än den som numera brukar prägla samhällsvetenskaplig forskning. Kontrollerade experiment, orsak-verkan och att fastslå hur det "är". Då använder man statistiska metoder eller möjligen totalundersökningar.

Du skriver att du vill ha den tryggheten som kontrollen ger dig - det låter som ett psykologiskt behov men jag antar att du snarare menar att du kan känna dig trygg i att säkert veta att det du kommit fram till stämmer.

Såvitt jag vet är det numera ganska ovanligt med den sortens forskning som avser att fastslå samband eller säkert säga hur det "är". Man är mer inne på att försöka nyansera, belysa eller få fördjupad förståelse för de komplexa problem som till exempel skolan rymmer.

Den som idag vill formulera en ny teori om barns kognitiva utveckling (à la Piaget) skulle nog inte kunna gå tillväga på samma sätt som han en gång gjorde. Eller så skulle han/hon det men skulle då förmodligen inte göra samma anspråk på "sanning" som Piaget. (Piaget byggde ju sina teorier på observationer av sitt eget barn. Han tog inte hänsyn till den speciella sociala miljö som fanns i hans hem eller överhuvudtaget några andra kulturella omständigheter som vi idag inte skulle kunna negligera. Han utgick från att barnet utvecklades mer eller mindre förutsägbart utifrån sina biologiska förutsättningar.)

Om man har anspråket att säkert kunna säga "så här är det" eller "detta leder till detta" är det därför, som jag ser det, svårare att idag bedriva forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Vår världsbild har blivit mer sammansatt sen den vetenskapligt optimistiska epoken som rådde för 100 år sen (och ett halvsekel eller så framåt).

Men visst görs det fortfarande kartläggningar av kvantiativ karaktär - sådana frågor som inte är så komplexa kan man ju utan vidare undersöka på sådant vis.

[Janus]

Även om man söker sanningen med stort s eller endast sanningen i det lilla formatet så ska de sanningar man kommer fram till härledas från säker kunskap.

Säker kunskap bygger ju på säkra kunskapsgenererande metoder. Vilka är då de vetenskapliga metoder som skapar säker kunskap i det lilla formatet?

Om jag ska precisera vilken kontroll jag menar så är det kontrollen i utförandet av den vetenskapliga metod man har valt. Mitt kontrollbehov slås på egentligen bara vid tillfällen jag har fått i uppgift att tillämpa vetenskaplig metod. Annars har jag inte större kontrollbehov än andra.

Exempel på hur jag avgör graden av kontroll i en vetenskaplig metod:

En vetenskaplig metod som kräver teknisk utrustning är sårbarare än en vetenskaplig metod som inte kräver teknisk utrustning. Egentligen är det väl bara filosofer och historiker som kan klara sig med papper och penna och diverse dokument som ska analyseras.

Så hur kan bedöma kontrollmängden i en vetenskaplig metod de sätt jag antytt?

Fortsätt gärna svara. tack.

[Fann]

Ok men "säker kunskap" brukar handla om kunskap om sakförhållanden. Man kan inte göra vetenskapliga påståenden om sakförhållanden utan att just kontrollera de sätt som man gått tillväga för att kunna fälla sitt yttrande. Du nämner teknisk apparatur som kan krångla och därför ge missvisande dokumentation. Enkätfrågor är ett annat exempel. Sådana är i princip omöjliga att kontrollera så att de ger entydiga svar.

Allt beror ju på vad det är man vill veta. Om man nöjer sig med att vilja veta vad folk svarar om man ställer vissa frågor så kan man kontrollera att de faktiskt svarat som de gjort men eftersom man i allmänhet vill tolka svaren som uttryck för en uppfattning så kan man aldrig vara helt säker. Osv osv.