MrTambourineMan skrev:Archaxe: Du menar på det vis som en forskarstuderande erhåller sin doktorshatt. Vill man doktorera inom filosofi är det precis vad som krävs - lite nya idéer. På det viset är endast fil. dr inom filosofi filosofer?
Enligt mina åsikter borde jag svara "Ja", men jag tar ogärna på mig ansvaret att bestämma när folk är (och inte är) filosofer. Själv skulle jag dock dra mig för att kalla mig "filosof" om jag bara studerat filosofihistoria, dvs bara kunna vad andra sagt och inte komma med något nyskapande.
mitch skrev:Archaxe:
Man blir väl inte psykologihistoriker för att man studerar psykologi eller matematikhistoriker när man lär sig "räkna"?
Nej, det finns tydligen en markant skillnad mellan filosofi och övriga ämnen. Psykologi är ju applicerbart i yrkeslivet, man kan ju jobba som psykolog (och därigenom hjälpa folk komma över sina mentala problem), enbart (eller i alla fall till stor del) med hjälp av "gamla" teorier, du behöver inte bidra med något "nytt". Kanske rätt ord är "psykologihistoriker" (enligt mitt sätt att se på det), men vi kallar det "psykolog"? Således kanske man kan kalla sig "filosof", när jag tycker det borde heta "filosofihistoriker"?
Jag vore tacksam om någon kunde formulera skillnaden mellan filosofi och övriga ämnen på ett snyggt sätt, för jag tycker det finns en markant skillnad, men kan inte sätta fingret på vad det är. Eller så kanske det är så att man "kan" kalla sig filosof efter att studerat andras tankar och applicera dem, på samma sätt som man kan kalla sig psykolog (och matematiker) genom att studera andras tankar och applicera dem.
Jag kanske ska omvärdera min åsikt om att man måste komma med något revolutionerande innan man kan kalla sig "filosof", och inte "filosofihistoriker". Tål att tänkas på... Jag återkommer! :)