Dagens filosof

[archaxe]

Archaxe: Du menar på det vis som en forskarstuderande erhåller sin doktorshatt. Vill man doktorera inom filosofi är det precis vad som krävs - lite nya idéer. På det viset är endast fil. dr inom filosofi filosofer?

Enligt mina åsikter borde jag svara "Ja", men jag tar ogärna på mig ansvaret att bestämma när folk är (och inte är) filosofer. Själv skulle jag dock dra mig för att kalla mig "filosof" om jag bara studerat filosofihistoria, dvs bara kunna vad andra sagt och inte komma med något nyskapande.

Archaxe:
Man blir väl inte psykologihistoriker för att man studerar psykologi eller matematikhistoriker när man lär sig "räkna"?

Nej, det finns tydligen en markant skillnad mellan filosofi och övriga ämnen. Psykologi är ju applicerbart i yrkeslivet, man kan ju jobba som psykolog (och därigenom hjälpa folk komma över sina mentala problem), enbart (eller i alla fall till stor del) med hjälp av "gamla" teorier, du behöver inte bidra med något "nytt". Kanske rätt ord är "psykologihistoriker" (enligt mitt sätt att se på det), men vi kallar det "psykolog"? Således kanske man kan kalla sig "filosof", när jag tycker det borde heta "filosofihistoriker"?

Jag vore tacksam om någon kunde formulera skillnaden mellan filosofi och övriga ämnen på ett snyggt sätt, för jag tycker det finns en markant skillnad, men kan inte sätta fingret på vad det är. Eller så kanske det är så att man "kan" kalla sig filosof efter att studerat andras tankar och applicera dem, på samma sätt som man kan kalla sig psykolog (och matematiker) genom att studera andras tankar och applicera dem.

Jag kanske ska omvärdera min åsikt om att man måste komma med något revolutionerande innan man kan kalla sig "filosof", och inte "filosofihistoriker". Tål att tänkas på... Jag återkommer! :)

[MrTambourineMan]

En filosof kan vara någon som idkar filosofi. För alla är väl överens om att en psykolog är någon som praktiserar/forskar inom psykologi, precis som en matematiker är någon som hänger sig åt matematik. Att idka filosofi kan betyda både att hitta på nya idéer, eller vad vanligare är: att använda gamla idéer på andra applikationer/nya sätt.

[Henrick Pålsson]

Snälla Hendrik här ska du få några råd av mig.

Lugna ner dig.

Läs igenom mitt inlägg en gång till.

OM inte detta hjälpt så scrolla neråt

Ok. Jag hade en dålig dag, sorry, läste inte genom ditt inlägg tillräckligt denna dag.

[Hjalmar]

Alla har vi dåliga dagar då och då, det gäller bara att försöka att inte göra bort sig för mycket.

[David Bengtsson]

Det är som du säger Bengtsson, jag tycker att skall man kalla sig filosof så ska man vara "bra". Så en person som ni andra då tycker är en "dålig" filosof anser jag är bara en allmän tänkare.

Kanske har jag höga krav men alla de personer som gått till historien som filosof är "bra", man får ju aldrig höras talas om en "dålig" filosof eftersom han inte var tillräckligt "bra".

Det är naturligtvis tillåtet, även om jag inte rekommenderar det. Jag menar, det blir t.ex. inte möjligt för dig att säga om någon att han/hon är en dålig filosof, efter som att vara filosof på förhand utesluter att man är en dålig filosof. Det verkar märkligt att man inte om någon som ägnar hela sin tid åt filosofiska frågor, skriver artiklar och tänker ut resonemang men som hela tiden drar ogiltiga slutsatser och bygger på orimliga förutsättningar, skulle kunna säga att här har vi tveklöst en filosof, bara en dålig sådan.
Rent generellt så krävs det för att gå till historien i egenskap av någonting (kung, vetenskapsman, hockeyspelare, filosof) någonting mer än bara att termen (kung etc.) korrekt kan tillskrivas en. Platon gick till historien (delvis) för att han var en BRA filosof. Andra filosofer gick inte till historien, delvis för att de var sämre filosofer. Men det verkar strida mot vanliga språkliga intuitioner att säga att de därför inte var några filosofer överhuvudtaget.

I slutändan kokar den här diskussionen förmodligen ned till behov. I min vardag, t.ex. finns det utrymme för en mängd distinktioner inom filosof-begreppet, inte minst på kvalitetsskalan, medan andra kanske bara behöver det för att benämna en grupp historiskt signifikanta tänkare.
Att leta efter en specifik definition tycks vara infekterat av en slags agenda, vi vill exkludera vissa och inkludera andra (kanske oss själva). Det blir som när man under första delen av nittonhundratalet försökte definiera "vetenskap" på ett sådant sätt att psykoanalys och marxism hamnade utanför.

[Hjalmar]

Skillnaden med att gå till historien som en bra kung och en bra filosof, är att alla kan tänka men alla är inte födda till kung. Således så får ju inte alla chansen att gå till historien som en bra kung.

[shake]

Alla kan kalla sig för filosofer för att dem har någon kunskap för kärlek
Alla kan kalla sig för målare om dem kan måla
Alla kan kalla sig för lärare om dem lär ut någon
Men ÄR dem det?

[shake]

och för vem?

[Johan Ågren]

Man kan inte "vara något" bortom det en människa faktiskt gör eller tänker. Men av praktiska skäl så är det viktigt att inneha vissa titlar; t.ex läkare, som då tilldelas när vissa kriterium uppnåtts. Men detta är naturligtvis ingen exakt vetenskap. Vi kan ifrågasätta behovet av att enbart vissa ska få titulera sig "filosofer". Kan det jämföras med t.ex läkare? Kan man tala om hur en filosof ska agera för att agera korrekt, även om ingen torde kunna påstå att hans agerande är korrekt.

En läkare har kunskap om hur han ska agera för att bota patienter (även om detta kan man tvista), men kan filosofen utrusta sig med motsvarande kunskap? Det är det som är den stora skillnaden.

Kan en 6åring med intuitiv kunskap om verklighetens väsen vara en större filosof än en akademiker som endast ägnat sitt liv åt abstrakta modeller utan motsvarighet i verkligheten? Ja dessa akademiska filosofer kanske rentutav missleder sin samtid eller senare generationer. Vem som helst med läshuvud kan doktorera i filosofi om han har ambitionen.

Inom konsten har man idag upplöst dessa gränser på akademisk kvalifikation. God konst kan jämställas med god filosofi om man inte med god konst avser mått på kunskap i klassiskt skiktmåleri.

Johan

[shake]

Jo,precis, det är inte du som utnämner dig till en filosof utan dem runt dig som tycker att det är bekvämmt och också då tillkommer det massa av goda/onda fördomar runt det här.
Det är samma sak som att ha sinn egen tidsräkning. Vem mer en du kommer ha en nytta av den? eller du kommer inte ha den till nån nytta alls mer än att vilseleda folk med den.
Sen så är ju frågan då, när det gäller filsofi, vad kärlek är.
Då får man då också lägga till att ingen har samma syn om detta, men dem är ändå tvungna att lägga upp ett utopia, ett normalvärde och någon slags av gräns till detta.
Måste en filosof göra gott ifrån sig?
Sen så till grundfrågan: Hur mycket denna person ska utmärka sig för att kunna kalla sig för filosof.
Men för att till sist vara lite ärlig så är den här diskustionen helt onödig, men det ger ju alltid en chans till att öva upp sinn argumentering.

[Al]

Min egna uppfattning om dagens filosofer är rätt primitv, jag tror att i dagens samhälle kan nog nästan alla bli filosofer, man måste bara ha mycket god kunskap om dagens värld (vetskap om alla möjliga ämnen) och framförallt, filosofi, vad som har sagts och tyckts av alla kända filosofer, för att sedan kunna skapa ens (sär)egna starka åsikter. Åsikterna alltså, de är det viktigaste i en karriär som filosof!

Jag är bara en nybörjare! Så tracka inte ned mig i fall att ni tycker att jag har helt fel!

[MrTambourineMan]

Mycket filosofi går ut på att använda redan existerande tankebanor (från föregångarna) på nya vinklingar.

[Johan Ågren]

Mycket filosofi går ut på att använda redan existerande tankebanor (från föregångarna) på nya vinklingar.

Ja; frågan är vad en ny tanke är. Allt som uppstår är något som tidigare existerat och som sätts i relation till nya upptäckter. Varje gren har sin historia och förutsättningar.

Johan

[wiktor skoog]

...

[MrTambourineMan]

dagis = ingen filosofi
lågstadiet = ingen filosofi
mellanstdiet = ingen filosofi
högstadiet = ingen filosofi
i gymnasiet först kan man välja lite filosofi.

Äsch. Kom igen. Skulle man börja plugga integralkalkyl på mellanstadiet också? Inför vissa saker måste man mogna innan man kan ta sig an dem.