Varför ställer vi oss frågor vi vet vi inte kan få svar på?

[scilla]

Varför ställer människan sig frågor som hon vet hon inte kan få svar på? Vad finns bortom detta? etc Varför har vi ett sådant driv att ställa sådana frågor. Det finns så otroligt många frågor att ställa sig om vår egen jord och vårt livsrum-vad finns under stenen m.m Det finns också frågor här som vi inte kan få svar på eller som man själv inte kan ta reda på. Tar vi detta för givet är det för enkelt... Jag funderar över vad det är som driver oss att ställa dessa frågor....

[Minded]

Vad tror du själv?

[Jörgen]

Är det mig ni pratar om?
Intressant ämne.
Jag skulle vilja veta vad det är jag egentligen vill utav tillvaron.

[Logos]

Jag funderar över vad det är som driver oss att ställa dessa frågor....

Räknar du med att få något svar på det?

Sen finns det väl relativt enkla svar på de flesta frågor. Frågan är varför vi inte nöjer oss med dessa utan bara accepterar konklusiva slutgiltigt avgjorda svar. Vilket väl om något är en konstruktion.

[kWee]

Det är frågan i sig som är frågan.

[Sun Ra]

Bara för att DU(eller vi) inte kan finna svaret NU, betyder inte i sin tur att svaret INTE finns.

[Algotezza]

Människan är det meningssökande och meningsskapnde djuret. Därför ställer vi frågor. Vissa kan vi besvara, andra inte. Vissa senare, andra aldrig. De är felställda men funkar ändå. Som tanke- och känslobränsle.

Hilsen fra Algotezza

[Vind]

Även om man inte finner svaret på frågan, kan man ju komma på mycket annat bra.

[Sun Ra]

Känns som om Scilla blev ganska hårt attackerad  :roll:
Kan dock inte finna något mer att säga..

[Minded]

Hela grejen är att det inte finns någon perfekt teknik. Det går inte att se ett visst beteende och distinkt härleda en anledning till det (annan än så generell som alogtezza är inne på - att det bara är så). Det går inte att avgöra om en främling ljuger eller inte, bara genom att se på dennes uppförande. Även om denne tex rör sitt hår när pratar.

Förvisso finns ju annars det konstnärliga förhållningssättet - det hela är en fortgående process. En fråga utan svar är likväl en riktning att färdas i. Om inte annat så avleder den tydligen vår uppmärksamhet från andra saker, som också fyller liknande funktion. Dessutom kan man alltid gå djupare, behandla olika nivåer av allt - tex när bedömandes ett svar som korrekt. Allting är relativt.

[defuzo]

Svar: Bra med utmaningar (/frågor). Svårt att värdera något (/svar) i förväg.

[Morningstar]

----

[MarkkuS]

Varför ställer människan sig frågor som hon vet hon inte kan få svar på?

Hur vet du att du inte kommer att få ett svar?
Hur lång är tidsfristen innan ett korrekt svar ska ges?

Säg exempelvis att du deltar i en frågesport och tidsfristen är 10 sekunder. Kanske är då din frågeställning då rätt för dig. Men det finns en chans att du kommer på svaret innan tidsfristen går ut.

Om vi utökar "människan" till hela mänskligheten som idag är levande, ökar chansen att frågan blir besvarad. Om vi dessutom ökar tidsfristen, ökar chansen ytterligare.

Tidsfristen för ett svar skulle även kunna sättas till exempelvis 1000år! Vad vet idag då om chansen att få ett svar.

Om man får ett svar, hur bedömer man svaret?
Vem har rätt och vem har fel.

För annars kan man ju bara fantisera ihop ett svar och påstå att det är det korrekta svaret. Vilket många gör, medvetet eller omedvetet.

Då är vi inne på människan alla stora funderingar. Exempelvis om gud finns eller inte osv.

[Jörgen]

om tidsfristen, den förblir ökänd tills frågan får sitt svar,
skolklassen fick en uppgift som ingen lyckades lösa -
20 år senare kom jag på svaret! Irriterande? Nej då.

[vmn]

Scilla, jag ser inget fel i att försöka besvara en fråga som är svår. Bara för att man inte alltid hittar ett svar är det ingen anledning att sluta leta. Vem vet, under letandets gång kanske man får en djupare insikt i varför man ställde sig frågan från första början.

Om jag inte hade letat efter svar på frågor jag inte kunde, då hade min skolgång blivit väldigt utdragen. Om jag inte letar efter svar på frågor jag inte vet svaret på blir mitt liv väldigt innehållslöst.