Det verkar vara en dogm man försöker lägga som fundament för modern kultur och samvaro.
Snart förväntas man nog stämma in i begreppets giltighet som villkor för att få arbeta som lärare, få godkänt avgångsbetyg i grundskolan eller inneha offentlig befattning och vara valbar i riksdags- och kommunal-val.
Ganska fatalt eftersom det är en floskel utan begriplig innebörd.
Beviset för detta är att det inte går att få samstämmighet i vad det betyder. – Alla man frågar, ger olika definitioner. - De spretar åt alla håll och är utan inre konsekvens.
De av er som inte har några svårigheter att förstå innebörden, uppmanar jag att ge er egen definition kortfattat och lättbegripligt.
Och de av er som inser att begreppet är en floskel, - vad skall vi ersätta den med? – Det är säkert något viktigt man vill hävda men vad och hur skall det formuleras?
Allas lika människovärde
Moderator: Moderatorgruppen
Det som formuleras i dess andemening är att ingen skall antas inneha, eller behandlas utifrån, ett högre eller lägre värde inför sin blotta existens.
Det är alltså att säga att det inte finns några aristokratiska värden baserat på arv, skall aristokrati råda måste det vara tillägnade egenskaper som ges värde inför bedömningen av det "bästa" som skänker tillhörighet till 'aristokratin'. Likaså som det inte finns några negativa värden utifrån arv. Dvs att man inte skall belasta en kriminell persons avkomma som dåliga för att de är människor med det som arv.
Vad som däremot blir absurt är att detta lika värde skall sörja för faktiska, före socialt konstruerade, värden som tex att vi skall ha lika rättighet att "röra oss fritt" oberoende om vi har ben eller inte. Men den floskeln kommer av kapitalismens äskande på att man motiverar en konsumtion inför varje värde i form av pengar som tilldelas en.
Men det är inte strikt talat ett människorvärde eftersom det inte tillhör människan i hennes allmänhet. Så som tex syn inte heller tillhör människan allmänt. Däremot så tillhör tänkandet, medvetenhet, den allmänna människan. Existens, eller att ha blivit född är också allmängiltigt, varför arvsprincipen kan ställas under 'människovärdet'.
Så problemet härrör från svårigheten många har att göra distinktion mellan 'allmänt' och 'partikulärt'. Så att det partikulära människovärdet hävdas falla under det allmänna människovärdet.
Som det mest absurda exemplet jag stött på när en ensamstående mamma beklagade att trippen till Åre med de tre barnen förmodligen inte skulle kunna upprepas för att hon inte hade råd att göra om det. Där fick hon inte det påstått "allmängiltigt riktiga" i att kunna sörja för en sådan resa utan att se sin ekonomi lida kraftigt. Sicken soppa!
Det är alltså att säga att det inte finns några aristokratiska värden baserat på arv, skall aristokrati råda måste det vara tillägnade egenskaper som ges värde inför bedömningen av det "bästa" som skänker tillhörighet till 'aristokratin'. Likaså som det inte finns några negativa värden utifrån arv. Dvs att man inte skall belasta en kriminell persons avkomma som dåliga för att de är människor med det som arv.
Vad som däremot blir absurt är att detta lika värde skall sörja för faktiska, före socialt konstruerade, värden som tex att vi skall ha lika rättighet att "röra oss fritt" oberoende om vi har ben eller inte. Men den floskeln kommer av kapitalismens äskande på att man motiverar en konsumtion inför varje värde i form av pengar som tilldelas en.
Men det är inte strikt talat ett människorvärde eftersom det inte tillhör människan i hennes allmänhet. Så som tex syn inte heller tillhör människan allmänt. Däremot så tillhör tänkandet, medvetenhet, den allmänna människan. Existens, eller att ha blivit född är också allmängiltigt, varför arvsprincipen kan ställas under 'människovärdet'.
Så problemet härrör från svårigheten många har att göra distinktion mellan 'allmänt' och 'partikulärt'. Så att det partikulära människovärdet hävdas falla under det allmänna människovärdet.
Som det mest absurda exemplet jag stött på när en ensamstående mamma beklagade att trippen till Åre med de tre barnen förmodligen inte skulle kunna upprepas för att hon inte hade råd att göra om det. Där fick hon inte det påstått "allmängiltigt riktiga" i att kunna sörja för en sådan resa utan att se sin ekonomi lida kraftigt. Sicken soppa!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Inte nöjd. - Du verkar ha en tanke om vad som är begreppets innebörd men jag väntar på en mera distinkt definition.
I den mån jag begriper vad du menar, har jag också invändningar. All manlig strävan går ut på att vinna erkännande, - klättra på rangskalan och skall alla definitionsmässigt ha samma rang, pyser hela spelet ihop som en punkterad ballong och med det hela ekonomin.
I den mån jag begriper vad du menar, har jag också invändningar. All manlig strävan går ut på att vinna erkännande, - klättra på rangskalan och skall alla definitionsmässigt ha samma rang, pyser hela spelet ihop som en punkterad ballong och med det hela ekonomin.
Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_unive ... tigheterna
Människovärde är ett begrepp som används i etiska och juridiska sammanhang. Det kan definieras ur vitt skilda aspekter. Man kan tala om människolivets okränkbarhet eller alla människors lika värde.
Man kan särskilja åtminstone två sinsemellan väsensskilda principer vad gäller människors lika värde:
Enligt den kristna principen är vi alla lika inför Gud, egentligen Guds dom. Utifrån detta tänkande har människovärdet genom historien relativiserats utifrån om någon tror rätt eller lever tillräckligt gudfruktigt.
Enligt den humanistiska principen är vi lika inför varandra. Även detta sätt att definiera människovärdet har relativiserats genom bland annat socialdarwinismen och vissa radikala former av liberalism (nyliberalism m.m.) som på olika sätt försvarar den starkares rätt.
Inom kommunismen har människovärdet relativiserats utifrån vilka som ansetts tjäna allas bästa eller inte.
En konvention (av latin: convenire, bli enig, stämma överens) kan vara
1.en överenskommelse
2.en outtalad praxis
3.en sats eller regel som är villkorligt antagen.
___________________________________________________
Antingen håller man med eller så gör man det inte, jag ser det som något att sträva efter att hålla så långt som möjligt.
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_unive ... tigheterna
Människovärde är ett begrepp som används i etiska och juridiska sammanhang. Det kan definieras ur vitt skilda aspekter. Man kan tala om människolivets okränkbarhet eller alla människors lika värde.
Man kan särskilja åtminstone två sinsemellan väsensskilda principer vad gäller människors lika värde:
Enligt den kristna principen är vi alla lika inför Gud, egentligen Guds dom. Utifrån detta tänkande har människovärdet genom historien relativiserats utifrån om någon tror rätt eller lever tillräckligt gudfruktigt.
Enligt den humanistiska principen är vi lika inför varandra. Även detta sätt att definiera människovärdet har relativiserats genom bland annat socialdarwinismen och vissa radikala former av liberalism (nyliberalism m.m.) som på olika sätt försvarar den starkares rätt.
Inom kommunismen har människovärdet relativiserats utifrån vilka som ansetts tjäna allas bästa eller inte.
En konvention (av latin: convenire, bli enig, stämma överens) kan vara
1.en överenskommelse
2.en outtalad praxis
3.en sats eller regel som är villkorligt antagen.
___________________________________________________
Antingen håller man med eller så gör man det inte, jag ser det som något att sträva efter att hålla så långt som möjligt.
Men vad är det man skriver under på, när man tvingas respektera allas lika värde som villkor för att få ett jobb?
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."
Man är ju inte fri när man föds utan helt beroende av sina föräldrar och helt i deras makt. - Och mycket till förnuft är där inte i ett spädbarn och samvete får man långt senare. - Lika i värde kan man ju inte heller vara eftersom somliga nyfödda går till förbränning då de menas vara allt för missbildade. - Rättigheterna ett spädbarn har till goda uppväxtförhållanden är ju också helt beroende av föräldrarnas samhällsställning och kommer alltid att vara.
Likaväl som man inte ger sig ut på havet i en läckande båt, bygger man inte mellanmänskliga relationer på en floskel som vem som helst kan sticka hål på.
Vi har en massa bon mots med oss i vår kristna tradition och ett är att sanningen skall göra er fria. Vi skall inte gegga till tänkandet med floskler för då fungerar det inte.
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."
Man är ju inte fri när man föds utan helt beroende av sina föräldrar och helt i deras makt. - Och mycket till förnuft är där inte i ett spädbarn och samvete får man långt senare. - Lika i värde kan man ju inte heller vara eftersom somliga nyfödda går till förbränning då de menas vara allt för missbildade. - Rättigheterna ett spädbarn har till goda uppväxtförhållanden är ju också helt beroende av föräldrarnas samhällsställning och kommer alltid att vara.
Likaväl som man inte ger sig ut på havet i en läckande båt, bygger man inte mellanmänskliga relationer på en floskel som vem som helst kan sticka hål på.
Vi har en massa bon mots med oss i vår kristna tradition och ett är att sanningen skall göra er fria. Vi skall inte gegga till tänkandet med floskler för då fungerar det inte.
BoS skrev:Men vad är det man skriver under på, när man tvingas respektera allas lika värde som villkor för att få ett jobb?
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."
BoS skrev:Man är ju inte fri när man föds utan helt beroende av sina föräldrar och helt i deras makt.
Nja, fri och fri, när är man någonsin helt fri? Tanken är nog att man inte skall vara född in i ett slaveri, men å andra sidan kan man ju betrakta alla lönejobb som slaveri.
BoS skrev:- Och mycket till förnuft är där inte i ett spädbarn och samvete får man långt senare.
Du drar felaktigt ihop det första stycket med det andra, människans ->"de" skall inte tolkas som spädbarn.
Det är väl där tanken om alla människors lika värde skall träda in, rätten till skola och utbildning, sjukvård etc, som en garant för att inte enbart de ekonomiskt besuttna skall få allt.BoS skrev:- Lika i värde kan man ju inte heller vara eftersom somliga nyfödda går till förbränning då de menas vara allt för missbildade. - Rättigheterna ett spädbarn har till goda uppväxtförhållanden är ju också helt beroende av föräldrarnas samhällsställning och kommer alltid att vara.
Man kan sticka hål på det mesta som sägs av människor.BoS skrev:Likaväl som man inte ger sig ut på havet i en läckande båt, bygger man inte mellanmänskliga relationer på en floskel som vem som helst kan sticka hål på.
Detta är något jag varit inne på tidigare. Enligt gängse normer blir vi ju "självständiga, rationella, individer" den dagen då vi fyller 18 (utantag: systembolaget, m.m.).BoS skrev:"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."
Man är ju inte fri när man föds utan helt beroende av sina föräldrar och helt i deras makt. - Och mycket till förnuft är där inte i ett spädbarn och samvete får man långt senare. - Lika i värde kan man ju inte heller vara eftersom somliga nyfödda går till förbränning då de menas vara allt för missbildade. - Rättigheterna ett spädbarn har till goda uppväxtförhållanden är ju också helt beroende av föräldrarnas samhällsställning och kommer alltid att vara.
Enligt mig handlar detta om att hitta "en definition av 'myndighet'". Jag har även en lösning/förslag på detta, vilket jag presenterat tidigare. Jag tänkte bara passa på att påvisa det motsägelsefulla i ovan (så att mitt förslag inte uppfattas som lika "kontroversiellt"). Problemet med "individ" definitionen, är att vi antar att en enskild människa är "suverän".
Tidigare (i den konventionella) kristendomen, så var människan underkastad Gud (som var "suverän"), problemet med detta, är att vissa människor då måste utses som att vara "Guds medlare" (vi kan kalla dem "präster") och dessa agerar då altså "förmyndre", detta innebär att de sitter på "dubbla stolar" i denna roll, de ska både uppfattas som att vara "under Gud", samtidigt som de ska uppfattas som "över normen".
Problemet, var att dessa "präster" höll kvar människor i förmynderi.
Så hur blev då en människa, per definition, "präst". Jo, genom ett annat begrepp jag tjatat mycket om, nämligen genom "ritualen" (vilket är en övergång från ett stadie till en annan, en identitet till en annan. några exempel: födelse, dop, konfimation, giftemål, begravning), etc. Dessa ritualer, fungerar som "stödprocesser" för "bejakandet" och "erkännandet" av en ny identitet, detta genom att "skapa nya laddade minnen" som den "nya identiteten" kan "falla tillbaka på" - den nya identiteten "re-konstruerar" alltså sig själv i erkännandet i "tillbakablicken mot ritualen". "Ritualen" är alltså det "kulturella fundamentet", precis som "tegelstenar" är det "kulturella fundamentet" när vi bygger hus.
Men för att upprätthålla identiteten, så måste även "ritualen i sig" upprätthållas - eftersom tillvaron förändras (det finns andra former av "naturliga övergångar" som inte är kulturellt styrda): människor åldras, dör, flyttar, blir sjuka, vilket gör att de inte längre kan leva upp till förväntingarna/kraven som "identiteten erfordrar".
...
Ut med "Gud" och "prästerna", men den "kristna moralen" är kvar = humanism.
Problemet här, är att, eftersom vi älskar att förakta religionen, så älskar vi även att missförstå (många andra av) religionens (abstrakta) betydelser, dvs. att vara meningsskapande.
När vi slänger ut prästen och kyrkliga ritualer, så uppstår en osäkerhet, vi liksom "halvt-som-halvt" har kvar de gamla kristna ritualerna, även fast de förlorat sin "religiösa innebörd" (vi går till kyrkan vid skolavslutningar, vi begraver oss på kyrkogården, vi gifter oss i kyrkan), osv. Och det jag försöker peka på, är att dessa ritualer, i sig själva (på ett abstrakt plan) är viktiga.
Människor utan meningsskapande ritualer blir väldigt sköra och utsatta, istället tar man till andra former av ritualer: olika former av missbruk.
Problemet med meningskapande ritualer, är att när vi får ett system med dessa, så flyttar även "karriärklättrarna", "floskel", "konventioner-för-konventionens-skull-för-att-konversera-makt-och-status". Men en liten del av denna aspekt är "viktig" för att skapa ett visst mått av "tröghet" i systemet - precis samma sorts "tröghet" som att regeringen sitter i 4 år istället för en godtyckligt kort tidsgräns. Utan dessa former av "tröga system" så är det risk att det bryter ut inbördeskrig. Finns det däremot en stark grupp, som mest värnar sina egna intressen i att konversera denna makt, så blir resultat militärjuntor, diktatur, etc. Själva "kärnan" i diktaturen, är att det "saknas en ritual" för "maktöverföring", alltså en "ritual för överföring av 'legitimitet' och 'authentience'" (där legitimitet är den "konventionella"/"konserverande" aspekten och authencitet är den "post-konventionella"/"progressiva-transformella" aspekten).
...
I alla stora världsrelgioner, så finns en uppdelning mellan två sfärer, den "exoteriska" och den "esoterisk", detta innebär, rent kortfattat, att religionen är "dubbelladdad", dvs. det existerar mening på två lager/ i två nivåer.
Den "exoteriska delen av religionen" är allmän, och den har syftet att skapa ordning och underkastelse, detta kan man jämföra med "trafikregler". Dock finns ingen vidare "förklaring" för varför dessa trafikregler existerar, utöver "ett cirkelargument" av inom systemet innebördes definierat symboler - dvs. för en utomstående till kristendomen som frågar "vad de tre vise männen är", så kanske svaret blir "de tre som kom med gåvor till jesus" - och vissa tycks acceptera den förklaringen, medans andra inte gör det - och här handlar det även om hur själva "makt-relationerna" ser ut i inlärningssiutationen, dvs: "blir jag slagen om jag frågar varför de gav gåvor, och varför jesus var så viktig, på ett kritiskt sätt", eller "tycks alla andra i gruppen acceptera detta som en förklaring, så kanske det är mig det är fel på, eftersom alla andra verkar förstått men inte jag" (jmf med sociologiskt expriment där personer, genom en konstruerad maktsituation, uppmanas att i situationen att bryta mot eget omdömme och egna normer (som skulle gällt utanför situationen), bara för att inte verka avvikande) - dvs vi är kommunicerade djur, som i t.ex. fara lärt oss att stämma av situationen genom att titta på andra, och verkar andra oberörda så antar vi att det är (mer logiskt rimligt, enligt sannolikhet) i att anta att det är fel på oss själva (lära in ett "ologiskt resonemang", genom applicering av rimlig sannolikhet) - än att (hålla oss till vårat eget omdömme, trots att det trotsar sannolikheten, trots att vi framstår som "crackpots", "flummare", "oliktänkare", "psykiskt sjuka", "kättare" - eftersom vi inte följer "logiken").
---
Den "esoteriska delen av religionen" är dock inte allmän. Den kommer med djupare förklaringar, som göra att systemet blir mycket mer simpelt, när man lärt sig kunskapen. Problemet är att denna kunskap är "svår" och "dunkel" eftersom den kräver bildning (och bildning är något dyrt i en tid då teknik inte var utvecklad). Denna esoteriska delen, är den "transformella"/"progressiva" delen av religionen, det är denna som förklarar "ritualens betydelse", "transformationen", "etc". Dvs, förklarar den "kreativa processen" och pekar ut de "kritiska punkterna" där valet är avgörande för hur vilka karaktärsdrag vi kommer bejaka, och därmed vilken karaktär/egen-kultur vi kommer att odla.
...
Problemet med "individsbegreppet" är att det blir en form av "omvänt-maktmissbruk". Istället för att deklarera människor som "omyndiga" och mindre värda. Så "övervärderar" man människor: dvs. man ger dem banklån fast de inte har täckning för det.
Genom att lova en människa något, så håller man henne i schack, men att lova något som inte överrensttämmer med personens egen verklighetsuppfaning ger ingenting - det måste vara förankrat i hur personen upplever världen.
...
Den enda lösningen, är att inse att människans liv är en process, består av ett antal abstrakta faser, och att människan i olika situationer "åker frammåt till nästa fas (transformation, "hjältedåd, ala Campbell: "the heroes juorney)" och "bakåt till föregående fas (regression, ala Freud)". Men regression och repression kan även ha ett nyttigt syfte, ibland måste man erkänna sig besegrad, att man åtagit någt man inte haft täckning för, då gäller det att "skala av" för att överleva.
...
1a. Läs Ken Wilbers, "a brief history of everything".
alt
1b. Se relevansen i utvecklingspsykologi.
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
Genom att ha en identitet, och endast en identitet, så låser man fast människor i denna föreställning.
"
"Sanningen" är att vi har olika roller i olika situationer. Vi är inte alltid "självständiga, rationella individer" - detta är en idealisering, (en idealisering, i precis samma betydelse och karaktär som att vi konstant våre underkastade Guds vilja).
Hur ofta ser man "självständiga rationella individer" på en begravning?
Hur ofta ser man "självständiga rationella individer" i ett krig?
...
I olika situationer så skapas olika former av "identitetsskapande", som försöker "svara" mot "behoven i situationen" - och det är detta som är "vår essens" (dvs. vi är, i den mest abstrakta meningen, en "kreativ process", eller ett "kontaktsökande medvetandefält").
...
Vad menar jag med "kreativ process"?, jo att identiteten och formen och ordningen INTE ÄR GIVEN. Identieten är något "vi känner oss vid", när vi har ett obehagligt val att göra i en pressad social situation så blir vår identiet väldigt "framträdande", men det är aldrig helt givet vad vi är. Vi har en "karaktär" som är en slags "tumregel" för hur vi BRUKAR handla, men det är inget som säger att vi MÅSTE handla enligt hur vi alltid handlat, vi har möjligheten till "uppror" mot denna "evigt följande skugga" som våran identiet innebär.
Vad menar jag med "kontaktsökande medvetandefält"? (en term jag för övrigt lånat av "Anna Sara"), jo att fokus ligger på att vi är just ett "medvetande fält" och inte en "medveten individ". Det "Uncle Sam" ovan på bilden vill i sin uppmaning, är att vi "ska känna oss vid" (dvs. "med-veta") oss själva som den "roll" eller "person" som han vill "skapa"/"porträttera" åt oss. Detta är alltså ett "interaktions-erjbudande". Att vi är "kontaktsökande" innebär att vi "har behov" och därför söker "konktakt" med olika former av "identiteter" ("dualiteter"):
dvs. upplever vi oss känna oss vid manliga behov, så söker sådant som vi känner oss vid som kvinligt, för att skapa en kontakt mellan det manliga och kvinnliga (för att knulla det).
Eller: upplever vi oss känna oss vid "hunger", så söker vi upp sådant som vi känner oss vid som "mättande", så att vi kan skapa kontakt med detta objekt (dvs äta det).
Vi konstruerar alltså "objekt" utifrån våra behov. "Vi ser det vi behöver ser". Och det är därför första kapitlet i Tao Te Ching talar om:
"Thus, constantly without desire, one observes its essence
Constantly with desire, one observes its manifestations"
Buddha pratar även om detta, och han kallar detta för "livstörsten", han menar att alla behov i detta "kontaktsökande" i grund och botten går att härleda till vårt grundläggande behov av "självbevarelsedrift", men genom analys av detta "själv" så upplöser vi denna "knut" och "vi ser saker för vad de är" snarare än för "vad de är för oss (enligt given identitet/dualitet i sammanhanget)"
...
Och den "esoteriska kunskapen", dvs. gnosis, är att förstå hur detta "identitetsskapande" går till, för detta "kontaktsökande medvetandefält". osv
"
"Sanningen" är att vi har olika roller i olika situationer. Vi är inte alltid "självständiga, rationella individer" - detta är en idealisering, (en idealisering, i precis samma betydelse och karaktär som att vi konstant våre underkastade Guds vilja).
Hur ofta ser man "självständiga rationella individer" på en begravning?
Hur ofta ser man "självständiga rationella individer" i ett krig?
...
I olika situationer så skapas olika former av "identitetsskapande", som försöker "svara" mot "behoven i situationen" - och det är detta som är "vår essens" (dvs. vi är, i den mest abstrakta meningen, en "kreativ process", eller ett "kontaktsökande medvetandefält").
...
Vad menar jag med "kreativ process"?, jo att identiteten och formen och ordningen INTE ÄR GIVEN. Identieten är något "vi känner oss vid", när vi har ett obehagligt val att göra i en pressad social situation så blir vår identiet väldigt "framträdande", men det är aldrig helt givet vad vi är. Vi har en "karaktär" som är en slags "tumregel" för hur vi BRUKAR handla, men det är inget som säger att vi MÅSTE handla enligt hur vi alltid handlat, vi har möjligheten till "uppror" mot denna "evigt följande skugga" som våran identiet innebär.
Vad menar jag med "kontaktsökande medvetandefält"? (en term jag för övrigt lånat av "Anna Sara"), jo att fokus ligger på att vi är just ett "medvetande fält" och inte en "medveten individ". Det "Uncle Sam" ovan på bilden vill i sin uppmaning, är att vi "ska känna oss vid" (dvs. "med-veta") oss själva som den "roll" eller "person" som han vill "skapa"/"porträttera" åt oss. Detta är alltså ett "interaktions-erjbudande". Att vi är "kontaktsökande" innebär att vi "har behov" och därför söker "konktakt" med olika former av "identiteter" ("dualiteter"):
dvs. upplever vi oss känna oss vid manliga behov, så söker sådant som vi känner oss vid som kvinligt, för att skapa en kontakt mellan det manliga och kvinnliga (för att knulla det).
Eller: upplever vi oss känna oss vid "hunger", så söker vi upp sådant som vi känner oss vid som "mättande", så att vi kan skapa kontakt med detta objekt (dvs äta det).
Vi konstruerar alltså "objekt" utifrån våra behov. "Vi ser det vi behöver ser". Och det är därför första kapitlet i Tao Te Ching talar om:
"Thus, constantly without desire, one observes its essence
Constantly with desire, one observes its manifestations"
Buddha pratar även om detta, och han kallar detta för "livstörsten", han menar att alla behov i detta "kontaktsökande" i grund och botten går att härleda till vårt grundläggande behov av "självbevarelsedrift", men genom analys av detta "själv" så upplöser vi denna "knut" och "vi ser saker för vad de är" snarare än för "vad de är för oss (enligt given identitet/dualitet i sammanhanget)"
...
Och den "esoteriska kunskapen", dvs. gnosis, är att förstå hur detta "identitetsskapande" går till, för detta "kontaktsökande medvetandefält". osv
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
Ursäktar, ville verkligen inte hijacka tråden. Detta är som sagt bara mitt perspektiv. Vill gärna höra andras tankar om trådskaparens fråga.
...
Klargörande om ovan:
"Vad menar jag med "kreativ process"?, jo att identiteten och formen och ordningen INTE ÄR GIVEN. Identieten är något "vi känner oss vid", när vi har ett obehagligt val att göra i en pressad social situation så blir vår identiet väldigt "framträdande", men det är aldrig helt givet vad vi är. Vi har en "karaktär" som är en slags "tumregel" för hur vi BRUKAR handla, men det är inget som säger att vi MÅSTE handla enligt hur vi alltid handlat, vi har möjligheten till "uppror" mot denna "evigt följande skugga" som våran identiet innebär."
Vad jag menar, är att man skulle kunna säga att vi har en "fri vilja" - men vad innebär då "fri, vilja"? Detta är något högst motsägelsefullt, eftersom något som är "fritt" behöver inte vilja (välja), och något som vill (väljer, dvs. exkluderar) är inte fritt (utan istället diskriminerande).
"Fri vilja" i denna mening, bör främst förstås som "en relation sitt sitt eget subjekt", dvs:
det "jag" som håller på att konstueras i situationen ("mitt val", "min vilja") är fritt i förhållande till "att upprepa sin egen historia", och är därför fri att skapa "nya identiteter" (fri = utan att känna sig hotad, dvs. "valet görs i största möjliga potential", dvs. "att vi använder HELA våran historia" och "inte är tvungen att acceptera en given uppmaning" oavsett om källa, dvs. vi har rätten att fatta beslut på egna grunder).
...
Problemet med begreppet "fri vilja", är att det kan missbrukas. Dvs, det kan användas "emot andra människor", dels genom att deklarera att de handlade "utan påverkan från andra" - dvs. "enligt deras egna mest sanningsenliga moral".
Och dels kan man använda "fri vilja" som en ursäkt till att upprätthålla "sin egen regression", dvs. man kan uppmana andra att "man faktiskt valde själv", trots att man inte gjorde det - dvs. eftersom "fri vilja" per DEFINITION är något motsägelsefullt, så kan man använda denna motsägelsefullhet sig själv, för att senare använda den mot andra,
dvs. vi säger att vi gjorde ett "fritt val" - men i situationen så upplevde vi det som tvångsmässigt, och "efter situationen" så har "valet medfört att tvånget upplöstes", varpå vi återfått våran "frihet" och därför nu hävdar att vi var lika fria "då" som "nu".
Dvs. den "fria viljan" kan användas som en form av "rationaliserande", dvs. en "rationaliserande efterkonstruktion" som vi gör i efterhand, dvs. vi projicerar vår rationalitet vi har i en situation mot en tidigare situation då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet").
Fri vilja är alltså ett begrepp som jag känner kan missbrukas, och därför undviker jag det.
...
Klargörande om ovan:
"Vad menar jag med "kreativ process"?, jo att identiteten och formen och ordningen INTE ÄR GIVEN. Identieten är något "vi känner oss vid", när vi har ett obehagligt val att göra i en pressad social situation så blir vår identiet väldigt "framträdande", men det är aldrig helt givet vad vi är. Vi har en "karaktär" som är en slags "tumregel" för hur vi BRUKAR handla, men det är inget som säger att vi MÅSTE handla enligt hur vi alltid handlat, vi har möjligheten till "uppror" mot denna "evigt följande skugga" som våran identiet innebär."
Vad jag menar, är att man skulle kunna säga att vi har en "fri vilja" - men vad innebär då "fri, vilja"? Detta är något högst motsägelsefullt, eftersom något som är "fritt" behöver inte vilja (välja), och något som vill (väljer, dvs. exkluderar) är inte fritt (utan istället diskriminerande).
"Fri vilja" i denna mening, bör främst förstås som "en relation sitt sitt eget subjekt", dvs:
det "jag" som håller på att konstueras i situationen ("mitt val", "min vilja") är fritt i förhållande till "att upprepa sin egen historia", och är därför fri att skapa "nya identiteter" (fri = utan att känna sig hotad, dvs. "valet görs i största möjliga potential", dvs. "att vi använder HELA våran historia" och "inte är tvungen att acceptera en given uppmaning" oavsett om källa, dvs. vi har rätten att fatta beslut på egna grunder).
...
Problemet med begreppet "fri vilja", är att det kan missbrukas. Dvs, det kan användas "emot andra människor", dels genom att deklarera att de handlade "utan påverkan från andra" - dvs. "enligt deras egna mest sanningsenliga moral".
Och dels kan man använda "fri vilja" som en ursäkt till att upprätthålla "sin egen regression", dvs. man kan uppmana andra att "man faktiskt valde själv", trots att man inte gjorde det - dvs. eftersom "fri vilja" per DEFINITION är något motsägelsefullt, så kan man använda denna motsägelsefullhet sig själv, för att senare använda den mot andra,
dvs. vi säger att vi gjorde ett "fritt val" - men i situationen så upplevde vi det som tvångsmässigt, och "efter situationen" så har "valet medfört att tvånget upplöstes", varpå vi återfått våran "frihet" och därför nu hävdar att vi var lika fria "då" som "nu".
Dvs. den "fria viljan" kan användas som en form av "rationaliserande", dvs. en "rationaliserande efterkonstruktion" som vi gör i efterhand, dvs. vi projicerar vår rationalitet vi har i en situation mot en tidigare situation då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet").
Fri vilja är alltså ett begrepp som jag känner kan missbrukas, och därför undviker jag det.
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
nytt namn skrev:Dvs. den "fria viljan" kan användas som en form av "rationaliserande", dvs. en "rationaliserande efterkonstruktion" som vi gör i efterhand, dvs. vi projicerar vår rationalitet vi har i en situation mot en tidigare situation då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet").
"Då vi agerade rationellt dvs utan frihet"???
Om man handlar rationellt handlar man väl som ett datorprogram som räknar ut vad som följer av 1+1 och liknande? Vad är det för frihet i det?
Om det är något som är fritt är det väl att inte handla rationellt?
1. Jag förstår inte varför du skriver: "Då vi agerade rationellt dvs utan frihet"???Justin Case skrev:nytt namn skrev:Dvs. den "fria viljan" kan användas som en form av "rationaliserande", dvs. en "rationaliserande efterkonstruktion" som vi gör i efterhand, dvs. vi projicerar vår rationalitet vi har i en situation mot en tidigare situation då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet").
"Då vi agerade rationellt dvs utan frihet"???
Om man handlar rationellt handlar man väl som ett datorprogram som räknar ut vad som följer av 1+1 och liknande? Vad är det för frihet i det?
Om det är något som är fritt är det väl att inte handla rationellt?
Syftar du på det jag skrev: "då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet")"?
Jag förstår inte riktigt, läste du fel, eftersom jag skrev "irrationellt (dvs utan "frihet")" och du "rationellt dvs utan frihet"?
...
2. Sen skriver du: "Om man handlar rationellt handlar man väl som ett datorprogram som räknar ut vad som följer av 1+1 och liknande? Vad är det för frihet i det?". Jag förstår inte riktigt frågan här. Huruvida en dator är irrationell eller rationell, eller huruvida en dator har frihet (eller inte) är nog en "felaktig analogi", dvs. rationell och irrationell som begrepp blir inte direkt meningsfulla om man talar utifrån datorer, eftersom intelligensen som krävs för att medvetet bygga en dator, är per definition rationell (dvs. vid avsaknad av rationalitet kan vi inte bygga en dator, datorn är såledess en simulering av den rationalitet som konstruerade den).
Enligt mig finns det ingen vits i att föreställa sig en dator i ett sammanhang där rationalitet inte existerar (eller att föreställa mig huruvida en dator är fri eller inte. för mig är det bara en fråga om vad vi stipulerar som "frihet"), det är för mig en slags förnekelse av sin egen historia - att snurra in sig i sina egna abstrakta tankar, som att tankarna vore essentiella i sitt platstagande (i och med att de representerades mot någon slags "idévärld"), att det är ett "pussel som måste lösas" - samtidigt som man inte inser att det är en själv som konstruerat bitarna, och att man dessutom konstruerat bitarna på ett sätt så att de i själva verket inte är skapade för att ö.h.t. passa med varandra, utan skapade för ett helt annat syfte (och relevansen i ett begrepp, blir då såledess att förstå begreppets historia, dvs. hur, när och varför det kom till, det är först då vi förstår syftet med tanken - inte genom att tvångsmässigt försöka trycka in den i ett "mentalt pussel som måste gå ihop"). Det blir ett slags vulgärt tankeexpriment som endast kan leda till chimärer (måhända kan det finnas något konstruktivt i en psykotisk verksamhet som denna, men just nu känner jag mig inte riktigt manad för att hänge mig en sådan verksamhet).
För mig är det essentiella "själva medvetandekvaliten" inte "begreppen i sig" ("frihet", "rationalitet", är såledess "tomma" på essentiellt innehåll, dvs. de motsvarar inte något "ideal i sig själva"), det är alltså "medvetandekvaliten" eller "den levande intelligensen" som interesserar mig, inte "stelabenta begrepp". För mig är begrepp som legobitar i en legolåda, jag letar efter dem, hittar dem, och konstruerar dem efter behov.
Men vi kan lyfta över analogin till ett annat sammanhang: istället för att prata om ett dataprogram, så kan vi prata om en bok. Finns det då frihet i att läsa en bok? Ja, vi kan välja att läsa den lite hur vi vill. Texten i boken kan stå på ett språk vi inte behärskar, osv. På samma sätt är det inget som med nödvändighet normerar hur ett dataprogram bör tolkas. vissa program kompilerade till en viss processor, går inte att köra på en annan, osv.
Men frågan är då, vad är det då vi vill komma "åt" i programmet? Jo, det är "programmets semantik", det som är "invariant från syntaxvariation", dvs det som vi försöker "representera" oavsett "representationsform", och detta är för mig "interagerbar intelligens".
...
Om du säger att det är så, så är det naturligtvis så, här skulle man kunna säga att du har applicerat din fria viljaJustin Case skrev:Om det är något som är fritt är det väl att inte handla rationellt?
Det du bör undersöka, är kanske inte "fri vilja, dvs. frihet och vilja" eller "frihet och rationalitet", utan "vilja och rationalitet" eftersom du verkar i detta sammanhang mena samma sak med: "frihet" och (motsatsen till) "rationalitet", eller alternativt dess motsats: "frihet" och "rationalitet". (visste inte hur jag skulle tolka dig, så jag tog med båda motsatser).
...
Det jag däremot sa, var varken att den "fria viljan" är rationell eller irationell, jag sade att den var just både och, och därav motsägelsen i begreppet "fri vilja", och därav varför jag inte ville använda begreppet.
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
nytt namn skrev:1. Jag förstår inte varför du skriver: "Då vi agerade rationellt dvs utan frihet"???Justin Case skrev:nytt namn skrev:Dvs. den "fria viljan" kan användas som en form av "rationaliserande", dvs. en "rationaliserande efterkonstruktion" som vi gör i efterhand, dvs. vi projicerar vår rationalitet vi har i en situation mot en tidigare situation då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet").
"Då vi agerade rationellt dvs utan frihet"???
Om man handlar rationellt handlar man väl som ett datorprogram som räknar ut vad som följer av 1+1 och liknande? Vad är det för frihet i det?
Om det är något som är fritt är det väl att inte handla rationellt?
Syftar du på det jag skrev: "då vi agerade irrationellt (dvs utan "frihet")"?
Ja, jag missade att skriva "ir" före rationellt, när jag skrev av det du skrev. Möjligen en freudiansk lapsus.
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
BoS skrev:Dessa drivor av svammel tillför ju inget till trådens tema.
Återkommer med min uppmaning till en koncis förklaring av innebörden av allas lika värde.
Du får väl helt enkelt nöja dig med att allas lika värde är en principiell idé, fin på papperet men omöjlig att rättvist leva upp till. Som jag ser det så är det själva strävan att upprätthålla principen som är viktig, annars så kan vi ju kasta in handduken och erkänna att arbetslösa, handikappade, en hel drös med utlänningar inte förtjänar att leva, därefter kan vi öppet propagera för feodalism, slaveri och trafficking och även om verkligheten råkar se ut just så i större delen av världen, är detta då mer eftersträvansvärt, blir inte det ungefär som att typ "Hitler hade ju rätt i sak trots allt"?
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster