Begreppet politik

[Harald Davidsson]

Tydligare och tydligare har jag sett att mordet på Sokrates var ett vägskäl,
han försökte verkligen finna Sanningen, han trodde på att det fanns en god absolut lag
som höll hela tillvaron uppe, och att de gällde att finna detta vetande om det godas harmoni
för att upprätta ett samhälle där alla kunde vara nöjda,

men det politiska klimatet  i Aten hade nått fram till att allting var människans mått,
att människan själv kunde bestämma över sin situation,
att detta kallade de för POLITIK,

då Sokrates avrättades förnekades sanningen ha något politisk värde,

för istället för att söka efter det verkligt objektiva och det sanna,
så menade man att allt handlade om kunkurrens,
och det gällde att kunna hävda sin åsikt och sina önskningar
för att kunna få leva det liv som man önskade sig,

då blev religion och filosofi politik,
och allt handlade om en kamp
mellan olika grupper för att kunna hävda sina intressen

och idag är psykologi, psykiatri och sociologi ren politik,
ingen är intresserad av objektivitet och sanning,

allt handlar om  M A K T E N,
den politiska makten för genom den kan man
hävda sin rätt att t.ex. Sokrates var en kriminell som förstörde ungdomen,

genom politk blir ont till gott, och krig till fred,

genom politk, som ju enbart handlar att kämpa ner de andra grupperna
för att få sin egen grupp att nå stötsta framgång om makten,
att få bestämma

kärlek, sanning och godhet
finns idag ej i den politiska världen
och då inkluderar jag naturligtvis kommiteer som Nobelpris kommiteen, som sysslar med ren politik,
och alla universitet.

[Gustaf]

Tydligare och tydligare har jag sett att mordet på Sokrates var ett vägskäl,
han försökte verkligen finna Sanningen, han trodde på att det fanns en god absolut lag
som höll hela tillvaron uppe, och att de gällde att finna detta vetande om det godas harmoni
för att upprätta ett samhälle där alla kunde vara nöjda,

men det politiska klimatet  i Aten hade nått fram till att allting var människans mått,
att människan själv kunde bestämma över sin situation,
att detta kallade de för POLITIK,

då Sokrates avrättades förnekades sanningen ha något politisk värde,

för istället för att söka efter det verkligt objektiva och det sanna,
så menade man att allt handlade om kunkurrens,
och det gällde att kunna hävda sin åsikt och sina önskningar
för att kunna få leva det liv som man önskade sig,

då blev religion och filosofi politik,
och allt handlade om en kamp
mellan olika grupper för att kunna hävda sina intressen

och idag är psykologi, psykiatri och sociologi ren politik,
ingen är intresserad av objektivitet och sanning,

allt handlar om  M A K T E N,
den politiska makten för genom den kan man
hävda sin rätt att t.ex. Sokrates var en kriminell som förstörde ungdomen,

genom politk blir ont till gott, och krig till fred,

genom politk, som ju enbart handlar att kämpa ner de andra grupperna
för att få sin egen grupp att nå stötsta framgång om makten,
att få bestämma

kärlek, sanning och godhet
finns idag ej i den politiska världen
och då inkluderar jag naturligtvis kommiteer som Nobelpris kommiteen, som sysslar med ren politik,
och alla universitet.

Du negligerar uppenbarligen det faktum att människor med kärlek i sitt hjärta, mot sanningen i sin sökande och med godheten som ledmotiv, finns representerade i det du kallar den politiska världen. Antingen har du mycket strikta kriterier för när en person ska karaktäriseras av kärlek, sanning och godhet; om du har dessa strikta kriterier vore det av fördel att du presenterar dessa och förklarar de i hopp om att vi ska kunna diskutera utan att bli förvirrade.

Jag förstår inte varför du gör överdrivna påståenden såsom att en politisk makthavare skulle kunna hävda att t.ex. Sokrates var en kriminell som förstörde ungdomen? Förutsätter du då att han gör det utan att bli kommenterad, hånad, diskuterad, debatterad, etc. av otaligt många medborgare?

Om du påstår att politiken enbart handlar om det du kallar makten struntar du i en hel rad människor som med välvilja försökt, genom statskonstens metoder, förändra livet hos allmänheten i en stat.

[Harald Davidsson]

Det finns många falska ordningar,
men bara en sann ordning,
Människorna söker ej efter sanningen, för en sådan uppgift skulle göra henne specifik, ge henne en outsider-position,
folk bygger istället upp sina värde-strukturer och prioriterar sina val och handlingar,
nån stiger upp ur sängen på morgonen,

nästa val är ifall hon ska ta sig ett bad eller en dusch innan hon ger sig ut från sitt hem till jobbet eller för att träffa någon kompis eller kanske gå till skolan, hon struntar i duschen,
hon värderar det som att hon inte har lust, slår sig ned vid köksbordet,
hon vill inte ha ost men leverpastej på smörgåsen, allt handlar om val,
utifrån hennes värde-strukturering av sin omgivning,
allt hon gör baserar sig på hennes värde-system,

hon har egentligen inget annat vetande än att hon följer sitt värde-system,
som bygger på den konkurrens som finns i hennes samhälle,
för hon vet att den röda nya bilen på gatan som hon gillar
kan hon inte köpa därför att hon inte har nog med pengar.

den sanna ordningen är till för specialister, stigfinnare, evolutions-pionjärer osv.