Oändligheten

[Pilatus]

Jo om vi med att begripa menar att uppleva så är det nog så...
Men visst är det väl begripligt med något som aldrig slutar.
Inte kan väl tiden ta slut? Det finns väl alltid ett efteråt?

Njae, vad skulle det vara?
Universum blir efterhand allt kallare, slutligen är energin så utspridd att nya händelser inte kan förekomma. Allt enligt termodynamikens andra huvudsats.

[Anders]

Jo om vi med att begripa menar att uppleva så är det nog så...
Men visst är det väl begripligt med något som aldrig slutar.
Inte kan väl tiden ta slut? Det finns väl alltid ett efteråt?

Njae, vad skulle det vara?
Universum blir efterhand allt kallare, slutligen är energin så utspridd att nya händelser inte kan förekomma. Allt enligt termodynamikens andra huvudsats.

Har något någonsin blivit kan det bli igen. Evigheten är bara att äta. Gör all religion otillräcklig. Skräcken i dess renaste form, som också är ett faktum. Den förbjudna frukten, för den som smakat. Big bang är ett skapligt försök att snuttifiera, skapa en liten mysig ram på 15 miljarder år.

[Pilatus]

Njae, vad skulle det vara?
Universum blir efterhand allt kallare, slutligen är energin så utspridd att nya händelser inte kan förekomma. Allt enligt termodynamikens andra huvudsats.

Har något någonsin blivit kan det bli igen.

Det finns ingenting som upprepar vad som redan skett, hur skulle det gå till? Är inte en händelse bunden till sin plats i tiden?

Cykliska förlopp åstadkommer nya cykler som liknar de som föregått den pågående cykeln.

Reversibla förlopp kräver tillskott av energi.

[SigurdV]

Jo om vi med att begripa menar att uppleva så är det nog så...
Men visst är det väl begripligt med något som aldrig slutar.
Inte kan väl tiden ta slut? Det finns väl alltid ett efteråt?

Njae, vad skulle det vara?
Universum blir efterhand allt kallare, slutligen är energin så utspridd att nya händelser inte kan förekomma. Allt enligt termodynamikens andra huvudsats.

Har något någonsin blivit kan det bli igen. Evigheten är bara att äta. Gör all religion otillräcklig. Skräcken i dess renaste form, som också är ett faktum. Den förbjudna frukten, för den som smakat. Big bang är ett skapligt försök att snuttifiera, skapa en liten mysig ram på 15 miljarder år.

Bara för att inget förändras behöver inte tiden stå still
Menar du att det som inte kan mätas inte finns?

[Zokrates]

I ett tillstånd vari ingen förändring sker, har både materian och tiden upphört att existera.

[SigurdV]

I ett tillstånd vari ingen förändring sker, har både materian och tiden upphört att existera.

Och hur bevisar man det?

[Zokrates]

Det är ett axiom, det behöver inte bevisas, det kan aldrig bevisas då ett sådant tillstånd som beskrivs,
omöjliggör en betraktelse av tillståndet ifråga.

[Illusionen]

ANG OÄNDLIGHET

För att belysa problemställningen, väljer jag som alternativ till att förklara, att ställa några frågor.
Ni behöver sannolikt samtliga svar för att komma vidare i sökandet efter vad oändligheten representerar.

• Har medvetandet/jaget en fix ”relation” till atomen och/eller universum ?
• Hur varierar atomens struktur t ex i universum, och hur påverkas oändlighet av detta ?
• Skiljer sig medvetandets referens från universums referens ?
• Går det att utesluta att universum till viss del är imaginär till sin natur ?
• Räcker det med ”atomära” storheter/sorter för att beskriva universum ?
• Om vi skiljer på atomärt resp universellt perspektiv, var hör oändligheten hemma ?
• Vad utgör referens för ”oändligheten ?
• Går det att utesluta att atomen befinner sig t ex i kontraktion relativt universum ?
• Vad är tid ?
• Förekommer ”tid” i olika riktningar, och i så fall hur påverkar det synen på oändligheten ?
• Om medvetandet är baserat på växelverkan, är det då realistiskt/logiskt att tro att denna
växelverkan ger en rättvisande bild av universum ?
• Hur påverkas synen på oändlighet av normerad resp ej normerad struktur ?
• Går det att ha en trovärdig uppfattning om/ang oändligheten, utan att ha tillgång till svaren ?

/ Illusionen

[Pilatus]

Går det att ha en trovärdig uppfattning om/ang oändligheten, utan att ha tillgång till svaren?

Finns det något empiriskt bevis för oändlighet i universum, att t ex universum har oändlig volym och utsträckning? Jag tror det betraktas som en öppen fråga för kosmologin. Så det finns ingen klar uppfattning i vetenskaplig mening.

Det finns kosmologiska spekulationer och teorier om supersträngar som kan komma att utvidga vår kunskap om universum. Men det kräver experiment som ger anvisningar för hur den kosmologiska forskningen skall komma vidare. Kan vi skapa oss en bättre bild av universum så kommer vi att kunna svara på fler frågor. Men sådana frågor har mycket litet med trovärdighet att göra.

[Illusionen]

Går det att ha en trovärdig uppfattning om/ang oändligheten, utan att ha tillgång till svaren?

Finns det något empiriskt bevis för oändlighet i universum, att t ex universum har oändlig volym och utsträckning?
Jag tror det betraktas som en öppen fråga för kosmologin. Så det finns ingen klar uppfattning i vetenskaplig mening.

Det finns kosmologiska spekulationer och teorier om supersträngar som kan komma att utvidga vår kunskap om universum.
Men det kräver experiment som ger anvisningar för hur den kosmologiska forskningen skall komma vidare.
Kan vi skapa oss en bättre bild av universum så kommer vi att kunna svara på fler frågor.
Men sådana frågor har mycket litet med trovärdighet att göra.

Ett starkt förenklat principexempel, visande att begreppet oändlighet sannolikt är en atomär illusion.
Om exemplet stämmer saknas förutsättning för ett empiriskt bevis.

Tänk dig balanskriteriet DELTA som en strumpa.
Vänd ut och in på strumpan, och du har en typ av ”inverterat” Delta, med ”inverterade” egenskaper.
Ersätt strumpan med en sfär, som går att vända ut och in på, på liknande sätt.
Det är detta jag syftar på med ”avig och rät”.

Rät = rättvänt delta
Avig = inverterat delta (med ”inverterade indirekt balanserande” egenskaper)

Kombinera rät och avig sfär och du har ”dubbel-sfären”, Delta.

Universum är en spegling av Delta (och vice versa), vilket förutsätter att universum även inkluderar ”avig struktur”.

Om fenomenet tid är det jag tidigare beskrivit, så representeras tid av en typ av ”rot-formad” radie mellan sfärens centrum och periferi.
Rät och avig sfär har då relativt varandra ”inverterade” tider.
Det innebär att tid har olika orientering och referens vid rät respektive avig struktur.

Studerar du Deltas uppbyggnad ser du att tid även förekommer i imaginär form, vilket är en konsekvens av den ”aviga” formen.
Begreppet OÄNDLIGHET är således en ILLUSION skapad p g a att den imaginära tiden är dold för vårt medvetande.
SigurdV är m a o på rätt spår, av hans ställda frågor att döma.

Begrundar du detta förstår du även varför gravitationen är imaginär.

/ Illusionen (ej att förväxla med oändligheten)

[Algotezza]

Kosmos tänkt som en oändlig = alltomfattande sfär: befinner man sig i denna kan man mena att det inte kan finnas "något utanför kosmos" då kosmos "omfattar allt" - det är det "rätvända" perspektivet - från en observationspunkt inuti sfären. Ur periferins synvinkel (som Martinus kallar Guds) finns allt "inom kosmos/Gud". Det är det "aviga" perspektivet på den kosmiska sfären. Kan kanske tillämpas även på ändliga klot...

Problem: en oändlig sfär kan inte vara välvd vad gäller dess periferi-yta. Vi får en oändlig yta bara - hur långt vi än söker oss "på" denna yta kommer vi aldrig tillbaka till utgångspunkten - ens i tanken. Vi skulle dra slutsatsen att kosmos inte är sfäriskt utan det finns bara ett oändligt plan. En annan tolkning är att oänkligheten är en idé som upplöser sig själv när man försöker "realisera" den.

[Pilatus]

Kosmos tänkt som en oändlig = alltomfattande sfär: befinner man sig i denna kan man mena att det inte kan finnas "något utanför kosmos" då kosmos "omfattar allt" - det är det "rätvända" perspektivet - från en observationspunkt inuti sfären. Ur periferins synvinkel (som Martinus kallar Guds) finns allt "inom kosmos/Gud". Det är det "aviga" perspektivet på den kosmiska sfären. Kan kanske tillämpas även på ändliga klot...

Problem: en oändlig sfär kan inte vara välvd vad gäller dess periferi-yta. Vi får en oändlig yta bara - hur långt vi än söker oss "på" denna yta kommer vi aldrig tillbaka till utgångspunkten - ens i tanken. Vi skulle dra slutsatsen att kosmos inte är sfäriskt utan det finns bara ett oändligt plan. En annan tolkning är att oändligheten är en idé som upplöser sig själv när man försöker "realisera" den.

Jodå, det finns säkert mer än en typ av geometri som skulle kunna innesluta oss i en rumslighet utan öppning. Dessbättre visar de mätningar som gjorts på en euklidisk geometri. Så den gamla skollinjalen kan ännu användas då vi ritar trianglar. Det finns förstås litet ojämnheter här och där, svarta hål som är enorma. Passerar man genom NGC 1277 får man se upp. Enligt beräkningar krävdes det 17 miljarder stjärnor av vår egen sols storlek för att få till det svart hålet i galaxens centrum. Man känner suget bara man tänker på det.

[Illusionen]

Kosmos tänkt som en oändlig = alltomfattande sfär: befinner man sig i denna kan man mena att det inte kan finnas "något utanför kosmos" då kosmos "omfattar allt" - det är det "rätvända" perspektivet - från en observationspunkt inuti sfären. Ur periferins synvinkel (som Martinus kallar Guds) finns allt "inom kosmos/Gud". Det är det "aviga" perspektivet på den kosmiska sfären. Kan kanske tillämpas även på ändliga klot...

Problem: en oändlig sfär kan inte vara välvd vad gäller dess periferi-yta. Vi får en oändlig yta bara - hur långt vi än söker oss "på" denna yta kommer vi aldrig tillbaka till utgångspunkten - ens i tanken. Vi skulle dra slutsatsen att kosmos inte är sfäriskt utan det finns bara ett oändligt plan.
En annan tolkning är att oändligheten är en idé som upplöser sig själv när man försöker "realisera" den.

Vår förnimmelse är en växelverkan-effekt, varför den rödmarkerade meningen ovan, överensstämmer med min uppfattning.
Enkelt uttryckt, finns det ingen "motpart" att växelverka med så saknas det grund för det atomära begreppet oändlighet.

/ Illusionen

[Plattfot]

Jag har ju funnit den troligen ganska gamla filosofin enligt vilken Kosmos är en bubbla av logiskt beräkningsbar ordning i Kaos. Kaos är ett gränslöst urtillstånd av oberäknelighet, oförutsägbarhet, obeskrivbarhet, ologiskhet och oförståelighet m.m. Idén är en tolkning av bl.a. fornegyptisk mytologi/filosofi, som man hittar i diverse litteratur om sådant. Kaos är då oändligt, men inte Kosmos. Det logiskt begripliga kan inte omfatta oändligheten. Division med noll är inte tillåtet.

1 x 0 = 2 x 0, eller hur? Dividera båda leden med 0. Då försvinner nollorna och vi får 1 = 2. Dividera med 0 och vi hamnar i det oändliga Kaos. Detta är ett filosofiskt/matematiskt argument varför Kosmos inte kan vara oändligt, men orden har ju ändrat betydelse sedan antiken. Kosmos kanske numera betyder summan av det gamla Kosmos och Kaos. Den där mörka materien och energin, liksom M-teorins alla hoprullade dimensioner är knappast riktigt beräkneliga, förståeliga och beskrivbara. Är de Kosmos eller Kaos?

Som jag uppfattar det, måste den ibland omnämnde Gud vara en så kallad kaosgud. Paulus förbjuder ju dyrkan av kosmiska makter, och det finns även annat, som pekar mot detta. Eftersom Han då är obeskrivlig, ologisk och oförutsägbar, är det meningslöst att dra in Honom i diskussionen, såvida inte vi också är kaosvarelser och därför kan hantera Kaos. Klarar vi av att vara ologiska, obeskrivliga, obegripliga och oförutsägbara? - Förresten, skall man då vara oförståelig eller oförstående?

Jag kan nog vara både och - och det utan ansträngning! Då är jag väl duktig?

[Algotezza]

Kosmos tänkt som en oändlig = alltomfattande sfär: befinner man sig i denna kan man mena att det inte kan finnas "något utanför kosmos" då kosmos "omfattar allt" - det är det "rätvända" perspektivet - från en observationspunkt inuti sfären. Ur periferins synvinkel (som Martinus kallar Guds) finns allt "inom kosmos/Gud". Det är det "aviga" perspektivet på den kosmiska sfären. Kan kanske tillämpas även på ändliga klot...

Problem: en oändlig sfär kan inte vara välvd vad gäller dess periferi-yta. Vi får en oändlig yta bara - hur långt vi än söker oss "på" denna yta kommer vi aldrig tillbaka till utgångspunkten - ens i tanken. Vi skulle dra slutsatsen att kosmos inte är sfäriskt utan det finns bara ett oändligt plan. En annan tolkning är att oändligheten är en idé som upplöser sig själv när man försöker "realisera" den.

Jodå, det finns säkert mer än en typ av geometri som skulle kunna innesluta oss i en rumslighet utan öppning. Dessbättre visar de mätningar som gjorts på en euklidisk geometri. Så den gamla skollinjalen kan ännu användas då vi ritar trianglar. Det finns förstås litet ojämnheter här och där, svarta hål som är enorma. Passerar man genom NGC 1277 får man se upp. Enligt beräkningar krävdes det 17 miljarder stjärnor av vår egen sols storlek för att få till det svart hålet i galaxens centrum. Man känner suget bara man tänker på det.

Det var en idé hos nazisterna att jorden var en sfär innesluten i en enorm klippa och att "ut i rymden" egentligen var inåt i sfären. Man skickade därför ut en stråle i rymden från ena sidan jorden vilken man hoppades skulle dyka upp på andra sidan, "skenbart" (enligt deras idé) utifrån rymden. Vet ej om det lyckades...