mullback skrev:Iaf så får jag intrycket många gånger av högfärdsblåsorna i väst att dem som anförtror sig till vetenskapen ger mig och många med mig känslan av att man står över dem som är religionsutövare det var därför jag gäckades att starta denna tråd.
Kanske lugnast att hålla isär vetenskap och religion. Det gemensamma problemet, att säga något väsentligt om verkligheten, driver tankarna åt olika håll. Ofta blir det kollisioner då religionen ibland anser sig ha tolkningsföreträde i vetenskapliga frågor.
Etiken släpar också efter, många gånger. Frågor om abort, eutanasi, transplantation av donerade organ, blodtransfusioner, sexualitet, vedergällning. Och likadant är det med många vetenskapliga frågor, om världens tillblivelse, synen på mirakel, sanningsbegreppet, genetik, evolution etc. På sätt och vis skapar religionen fler problem än den löser. För religionsutövaren kan det kanske uppfattas som att mycket aggressivitet riktas mot religionen och dess utövare. Att de föraktas, är naiva som barn, tror på allt som står i gamla tusenåriga skrifter mm.
Kanske skulle det finnas en större möjlighet till förståelse om religiösa företrädare accepterade evolutionsteorin, att världen inte är skapad av någon gud, att slaktmetoder bör ta hänsyn till djuren mer än till religionens regler och en del annat.