Existentiell/vetenskaplig ångest

Moderator: Moderatorgruppen

lynx
Inlägg: 4125
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav lynx » 10 jan 2019 19:50

hakkapeliitta skrev:Jag är överjävlig i minigolf. De gånger jag har spelat kan räknas på ena handens fingrar. Men vad grym jag var! Någon utbrast "hur fan kan han vara så bra?".
Satte dit bollarna klockrent.
Nu till analysen.
Bollkänsla, vet inte om detta är medfött, morsan berättade en gång att jag kunde gå redan som sexmånaders. Detta är ovanligt. Morsan berättade vidare att jag var full med blåmärken när jag klättrade överallt. Inte konstigt att jag var bra i gymnastik i skolan, hade ett utvecklat balanssinne.
Jag var väldigt atletisk i skolan och fick representera skolan (möjligen klassen?) i tävlan mellan skolorna.
Som elvaåring hoppade jag 4,24 i längdhopp, otränad, såg en gång många år efteråt att det resultatet hade räckt till 10 i topp i åldersklassen räknat över hela Finland.

Fortsättning följer...


Det hade varit himla kul att göra det. Du är ju matematiker. Skulle inte förvåna mig om du var bra på det. Ja, som att checka läget var exakt du ska sikta genom en vallning. Skułle du vara sämre än beräknat hade jag medvetet slagit klantslag. Det viktigaste är bara - jag var med om det här som ung. Tittade förskräckt på när pojkvännens pappa bokstavligt talat drämde sönder sargen för han upplevde inte banan som rak. Jag menar, vi spelade ju under samma premisser.

hakkapeliitta
Inlägg: 659
Blev medlem: 06 aug 2017 10:22

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav hakkapeliitta » 10 jan 2019 22:01

Handlar mycket om självförtroende. Att tro på sej själv.
Också handlar det mycket om att fokusera. Kan berätta när jag i tonåren spelade mycket pingis, jag var rätt värdelös. Sen såg jag på tv en japanare som krossade en hög tegelstenar med karateslag. Han sa, och detta tog jag till mej, fokusera alltid på den understa stenen, rent mentalt innebär detta att man redan har krossat stenarna innan man tilldelar slaget.
Denna inställning har jag haft nytta av i många sammanhang. Som i minigolf, jag fokuserade på bollen, hålet, halva jobbet är klart. Resten var en formalia. Jag borde ha satsat på en golfkarriär och dragit in några mille.

lynx
Inlägg: 4125
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav lynx » 10 jan 2019 22:27

Mycket svårt för mig det här, hakka :(

hakkapeliitta
Inlägg: 659
Blev medlem: 06 aug 2017 10:22

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav hakkapeliitta » 10 jan 2019 23:14

Varför svårt Lynx?
Berätta. Vill gärna vara involverad.

lynx
Inlägg: 4125
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav lynx » 11 jan 2019 00:01

Det är vackert av dig, innerligt tack. Men jag hanterar helst denna djuplodande sorg själv.

klorofyll
Inlägg: 5372
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav klorofyll » 11 jan 2019 18:41

Folk förstår inte hur viktigt det är med en bra skola, att det inte är ett ställe där det sker systematisk hjärntvätt...

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 16320
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav Algotezza » 13 jan 2019 14:46

klorofyll skrev:Folk förstår inte hur viktigt det är med en bra skola, att det inte är ett ställe där det sker systematisk hjärntvätt...


Ja, jag blev inte hjärntvättad som elev och jag hjärntvättar inte några elever.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 4113
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav Anders » 13 jan 2019 15:54

klorofyll skrev:Folk förstår inte hur viktigt det är med en bra skola, att det inte är ett ställe där det sker systematisk hjärntvätt...

Kan vara betydligt värre än så, skolan.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Zizek - Om kaos, filosofi, kapitalism och globalisering
4 november 2017

Användarvisningsbild
naturaleeduco
Inlägg: 124
Blev medlem: 20 jan 2019 05:34
Ort: Göteborg

Re: Existentiell/vetenskaplig ångest

Inläggav naturaleeduco » 24 jan 2019 04:34

carlalarik skrev:Hej!

Ny på forumet och novis i filosofi. Studerar sociologi och gått en A kurs i statsvetenskap samt studerat lite medeltida filosofi.
Inte kommit i kontakt med existentialismen ännu men tror det ligger nära till hands till vaD jag upplever.

Känner ingen mening, högre syfte, har inget mål. Jag har haft ett ganska rikt liv och är inte alls oprivilligerad. Men jag har kommit till en punkt där jag känner att varje erfarenhet är bara ytterligare en upprepning av något jag upplevt tidigare. All musik, film, litteratur osv låter likadant (gengre inom litteraturteori ö.a.), har en någorlunda uppfattning om att världen är endast kollektiva mönster utan unikhet och individuallitet, de ingår bara inom samma koder som visserligen är variabla men ändå begränsade.

Varje dag ser likadan ut och inget kan ge mig tillfredsställelse och jag kan inte ens njuta av att inte ha något att göra, trots att jag är student.
Det närmaste jag kan komma som jag läst kortfattat om eller sett lite på nätet om som jag relaterar till är Kirkegards Existensiell ångest och Nietzsches tanke om übermensk. Hur kan man bli en ybermänniska och skapa sin egen moral eller som i min mix med kirkegard, skapa ett tillfredsställande liv utan att ha ett högre syfte?

Tror inte jag tolkat dem rätt eftersom jag besitter lite kunskap om de båda filosoferna så ni får gärna rätta mig och fylla i. Men hur kan man finna vägar till lycka när man redan upplevt väldigt mycket och därmed har en referensram som bara känns som en repetition? Krävs det ett högre syfte, så som det militära eller politiska där man gör något som är större än en själv? För mig räcker det inte att ta en språngtur och tävla mot mig själv i tid, eftersom jag inte tror på konceptet om konkurrens. Vet att grekerna höll på med livsfilosofi men det är ju högst subjektiva svar, t.ex. de tre dygderna osv.

I övrigt blir jag deprimerad av sociologistudierna när man inser vilken skitvärld vi lever i, med ett kapitalistiskt slavsystem som världssystemteorin beskriver. Tar ju hoppet ur pandoras box och trycker ner det i halsen och får en att inse att de få insatser man gjort inom politik är helt värdelösa.

Livet är ett fängelse, enda som får mig att inte ta livet av mig är att jag någonstans finner buddhismens tanke om att allt liv bör bevaras skänker mig något liiiiiiiiitet ljus i tunneln.

Inte särskilt filosofiskt inlägg men det är som sagt existentiellt som jag inte läst mycket om.

Någon annan som läst om livsfilosofi? Hjälp!


Här har du en expert på att hitta mening i livet. Du vet förutom kultur och genetik och tro är hela världen enad om 95% av vad meningen med livet är. Undra hur lever Sefe av bara 10.000 sek (i över 10år) och anser att han lever flott och så har han affektiv psykos i över 8år samt ett barn på över 8år och faktiskt ingen sex alls på nästan 7år och inte ens beröring med kvinna och typ på 7år kanske 70 gånger masturbation.

Om du anser det konstigt, ja, då är det inte kriminellt och då handlar det om andlig utveckling för dig. Ett tips på att bryta meningslösheten...meditera typ på ingenting ca 5min sedan försök med 30min (du kan ju sådant att långsamt gå framåt).

Hoppas du hade någon nytta av det jag skrev.

P.S Var inte rädd för den där nere. Det är inte så att han har någon makt över dig. :oops:
Control of the mind, through the power of will, is not difficult. Control comes from persistence, and habit. The secret of control lies in understanding the process of transmutation. When any negative emotion presents itself in one's mind, it can be transmuted into a positive, or constructive emotion, by the simple procedure of changing one's thoughts. - Napoleon Hill


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst