Vad är vetenskap?

[Vertumnus]

Och det handlar inte om någon definition utan det jag säger är att vetenskapens kunskapsområde är begränsat av den vetenskapliga metoden.

Ja det håller jag med om. Den vetenskapliga metoden och begreppet kunskap inklusive all kultur mänskligheten pysslar med är föränderlig och dynamisk som Kuhn beskrev.

Vetenskapen hanterar kunskap inom vissa möjligheter att göra så.

Den vetenskapliga metoden är vad den är, den förändras inte, den utvecklas inom givna ramar med tillgång till ny teknik för observationer och beräkningar, men i grunden är den densamma, den vilar fortfarande på empiri och på tolkningar av empiriska data.
Det Kuhn riktade in sig på var tolkningen och det var där han införde begreppet paradigm. Det mest välkända paradigmskiftet är kanske det mellan Newton och Einstein, men begreppet kommer nog bäst till sin rätt på det samhällsvetenskapliga området.
Men även vetenskapens inriktning, de frågor vi ställer och våra föreställningar om vad vi skall ha vetenskapen till växer ur rådande paradigm.

[Smisk]

Den vetenskapliga metoden är vad den är, den förändras inte, den utvecklas inom givna ramar med tillgång till ny teknik för observationer och beräkningar, men i grunden är den densamma, den vilar fortfarande på empiri och på tolkningar av empiriska data.
Det Kuhn riktade in sig på var tolkningen och det var där han införde begreppet paradigm. Det mest välkända paradigmskiftet är kanske det mellan Newton och Einstein, men begreppet kommer nog bäst till sin rätt på det samhällsvetenskapliga området.
Men även vetenskapens inriktning, de frågor vi ställer och våra föreställningar om vad vi skall ha vetenskapen till växer ur rådande paradigm.

AI förklarar hur den förändrats:

***************
Hur den vetenskapliga metoden har förändrats
Från antiken till medeltiden

Observation + filosofi dominerade. Vetande byggde på logik och resonemang snarare än systematiska experiment.
Kunskap sågs ofta som något man kunde tänka fram snarare än pröva.

Vetenskapliga revolutionen (1500–1600-tal)

Systematiska experiment introducerades (t.ex. Galilei).
Fokus försköts från auktoriteter (Aristoteles, kyrkan) till empiriska bevis.
Matematisering av naturen blev centralt: experiment → mätning → matematiska modeller.
Hypotes–testning började ta form som metod.

Upplysningen och 1800-talet

Metoden formaliserades:

Observation
Hypotes
Experiment
Analys
Slutsats


Replicerbarhet blev en kärnprincip.
Naturvetenskapen började specialiseras i discipliner (kemi, biologi, fysik).

1900-talets utveckling

Statistik och sannolikhet blev grundläggande (t.ex. signifikans, p‑värden).
Falsifikation (Popper): Vetenskapliga teorier ska kunna testas och potentiellt motbevisas.
Paradigmteorier (Kuhn): Vetenskap utvecklas genom skiften av dominerande teoriramverk.
Teknologiska genombrott förändrade metoden: mikroskopi, spektroskopi, datorer.

Senare 1900-tal – början av 2000-talet

Peer review blev standard som kvalitetssäkring.
Big Science: forskning i stora internationella projekt (CERN, rymdforskning).
Datormodellering och simuleringar blev centrala metodverktyg – ibland viktigare än fysiska experiment.

2000–2020-tal: datarevolution och öppenvetenskap

Big Data: enorma datamängder ändrade hur hypoteser formuleras — ibland hittar man mönster först och formulerar hypotesen efteråt.
Maskininlärning/AI: modeller kan hitta samband som inte är uppenbara för människor.
Open science: öppna data, öppna koder, öppna publikationer för att förbättra transparens och reproducibilitet.
Replikationskris (särskilt psykologi/medicin): fokus på metodskärpning och bättre statistik.

Nutida och framväxande förändringar

AI‑genererade hypoteser (AI som aktiv forskningspartner).
Automatiserade laboratorier (robotiserad forskning som kan testa tusentals hypoteser snabbare).
Interdisciplinär metodik (t.ex. bioinformatik, neuroteknologi, kvantkemi).
Ökad medvetenhet om bias: krav på förregistrering av studier, registrerade hypoteser, bättre försöksdesign.
Vetenskap ses mindre som en "linjär metod", mer som ett nätverk av iterativa processer.
***************

[Smisk]

Den vetenskapliga metoden är vad den är, den förändras inte, den utvecklas inom givna ramar med tillgång till ny teknik för observationer och beräkningar, men i grunden är den densamma, den vilar fortfarande på empiri och på tolkningar av empiriska data.
Det Kuhn riktade in sig på var tolkningen och det var där han införde begreppet paradigm. Det mest välkända paradigmskiftet är kanske det mellan Newton och Einstein, men begreppet kommer nog bäst till sin rätt på det samhällsvetenskapliga området.
Men även vetenskapens inriktning, de frågor vi ställer och våra föreställningar om vad vi skall ha vetenskapen till växer ur rådande paradigm.

Sedan har vi det jag skrev tidigare om att olika grenar av vetenskap använder helt olika metoder för att kunskap skall formas. Man värderar olika saker och dessa värden utvecklas genom paradigm osv. Så jag håller inte med om att vetenskap inte förändras det verkar inte korrekt. Jag tror att allt som existerar förändras och att "allt flyter".

[Pilatus]

Jag tror att allt som existerar förändras och att "allt flyter".

Många grundämnen har varit med från (mycket tidigt efter) Big Bang, Väte, Helium och små spår av Litium och Beryllium. Dessa utgör grunden för universums materia. Senare bildades flera andra tyngre grundämnen, de bildades i stjärnor och supernovor. Herakleitos hade säkert rätt i det han kunde observera. Men det finns sådant som tycks ha en inre stabilitet över årmiljarder. Väte och Helium förblir likadana, kanske i all oändlighet.

[Vertumnus]

Den vetenskapliga metoden är vad den är, den förändras inte, den utvecklas inom givna ramar med tillgång till ny teknik för observationer och beräkningar, men i grunden är den densamma, den vilar fortfarande på empiri och på tolkningar av empiriska data.
Det Kuhn riktade in sig på var tolkningen och det var där han införde begreppet paradigm. Det mest välkända paradigmskiftet är kanske det mellan Newton och Einstein, men begreppet kommer nog bäst till sin rätt på det samhällsvetenskapliga området.
Men även vetenskapens inriktning, de frågor vi ställer och våra föreställningar om vad vi skall ha vetenskapen till växer ur rådande paradigm.

Sedan har vi det jag skrev tidigare om att olika grenar av vetenskap använder helt olika metoder för att kunskap skall formas. Man värderar olika saker och dessa värden utvecklas genom paradigm osv. Så jag håller inte med om att vetenskap inte förändras det verkar inte korrekt. Jag tror att allt som existerar förändras och att "allt flyter".

Att vi skulle forma kunskap strider mot vetenskapens grundidé. Vetenskapen själv är den form med vars hjälp vi vill gå utöver oss själva för att om möjligt få syn på något som inte är vår egen spegelbild. Vetenskapens existensberättigande ligger i att vi inte formar utan upptäcker. Sen i vad grad detta är möjligt är en annan diskussion.
Vill vi av vetenskapen att den skall arbeta efter helt andra mönster än de som konstitutionerar den så handlar det inte längre om vetenskap och då får vi försöka hitta en annan rubrik som bättre beskriver våra förehavanden.

[Smisk]

Jag tror att allt som existerar förändras och att "allt flyter".

Många grundämnen har varit med från (mycket tidigt efter) Big Bang, Väte, Helium och små spår av Litium och Beryllium. Dessa utgör grunden för universums materia. Senare bildades flera andra tyngre grundämnen, de bildades i stjärnor och supernovor. Herakleitos hade säkert rätt i det han kunde observera. Men det finns sådant som tycks ha en inre stabilitet över årmiljarder. Väte och Helium förblir likadana, kanske i all oändlighet.

Stabilitet är i sig ett resultat av processer. "Stabiliteten" är en flod av processer, "stabiliteten" är stabil inte trots processen utan som ett resultat av den. Fysiskt sätt kan vi se det som processer av dynamiska relationer inte som "stabila objekt" i sig. Det finns inte "en fast verklighet som består av ting" utan processer av händelser som förhåller tillfälliga ting till andra ting.

Även en stabil proton är ett hav av virtuella partiklar som hela tiden dyker upp och försvinner (“kvantpjäs”). Den är sin process. Protoner “förändras” genom kvantfluktuationer.

Partiklar är stabila genom symmetrier, inte genom statisk varaktighet.En elektron är stabil för att den är en specifik lösning i det elektroniska fältet, inte för att den är ett oföränderligt objekt.

Whitehead uttrycker det så här: “Beständighet” = ett mönster som lyckas förnya sig i varje ögonblick.

Även om väte och helium verkar oföränderliga över kosmisk tid, är deras identitet resultatet av stabila processer i kvantfält. Whitehead skulle säga att deras “varande” är ett “blivande” som förnyas moment för moment.

Herakleitos och Whitehead säger en hel del om det och vetenskapens natur skulle jag säga är föränderlig precis som Kuhn mfl påpekat.

Man behöver inte ta exempel från just fysiken och naturen utan det fungerar bäst med exempel som jag nämnt från ämnen som fysik och psykologi som har helt olika förklaringsmodeller även om dem ligger i samma låda av "vetenskap". Varje fält av kunskap kräver egna metoder.

[Pilatus]

Många grundämnen har varit med från (mycket tidigt efter) Big Bang, Väte, Helium och små spår av Litium och Beryllium. Dessa utgör grunden för universums materia. Senare bildades flera andra tyngre grundämnen, de bildades i stjärnor och supernovor. Herakleitos hade säkert rätt i det han kunde observera. Men det finns sådant som tycks ha en inre stabilitet över årmiljarder. Väte och Helium förblir likadana, kanske i all oändlighet.

Stabilitet är i sig ett resultat av processer. "Stabiliteten" är en flod av processer, "stabiliteten" är stabil inte trots processen utan som ett resultat av den. Fysiskt sätt kan vi se det som processer av dynamiska relationer inte som "stabila objekt" i sig. Det finns inte "en fast verklighet som består av ting" utan processer av händelser som förhåller tillfälliga ting till andra ting.

Stabil betyder varaktig, något som inte lätt ändras.

[Hubert]

Nejnej, jag skiljer på vetenskap som samlade rön och vetenskap som metod.
De som av ideologiska skäl betonar att vetenskap inte säger hela sanningen brukar hänvisa till rönen: Vetenskap sa för 100 år si och nu säger den så.
Ingen påstår nu eller för 100 år sedan att vetenskap säger hela sanningen. Ingen har ännu visat vem som har påstått det då eller påstår det idag!
Om man talar om de som "oreflekterat" anammar vetenskapliga tankar undrar jag vilka dessa oreflekterande människor är? Och vilka vetenskapliga tankar som åsyftas?
Måste man inte veta vad vetenskap är för att tala om vetenskapliga tankar?

"Vetenskapliga rön är kunskap som tagits fram med den vetenskapliga metoden. Vetenskap är en metod för att erövra kunskap."

Det låter som en cirkeldefinition? Vetenskap är det vetenskap gör?

Vetenskapens natur kräver filosofiska reflektioner eftersom den rör kunskapens natur.
I praktiken så ingår all kunskap och värdet av den i samhället och den mänskliga naturens åtaganden och eftersom naturen, världen och människan är komplext och saker förändras över tid så får vi det Kuhn talade om som ett gäng olika aspekter av vetenskapen som förändras över tid och utvecklas.

Vetenskapen är ett gäng olika typer av saker där olika fälts olika metoder fungerar olika och där ideologiska frågor ingår, filosofiskt sätt. Alla värdeladdade frågor kopplade till önskvärdhet runt kunskapens konsekvenser och värde bidrar.

[Smisk]

Nejnej, jag skiljer på vetenskap som samlade rön och vetenskap som metod.
De som av ideologiska skäl betonar att vetenskap inte säger hela sanningen brukar hänvisa till rönen: Vetenskap sa för 100 år si och nu säger den så.
Ingen påstår nu eller för 100 år sedan att vetenskap säger hela sanningen. Ingen har ännu visat vem som har påstått det då eller påstår det idag!
Om man talar om de som "oreflekterat" anammar vetenskapliga tankar undrar jag vilka dessa oreflekterande människor är? Och vilka vetenskapliga tankar som åsyftas?
Måste man inte veta vad vetenskap är för att tala om vetenskapliga tankar?

Popper ville skilja mellan pseudo-vetenskap och vetenskap när han beskrev vad han menade är hur vetenskap bör fungera. Vetenskapen skulle inte jobba med sanningar utan beskrivningar av testbara saker där vetenskapsmannen ifrågasätter saker, förstå då är det vetenskap, inte när man samlar sanningar.

Kuhn menade efter det att fler saker ingår och att varje gren jobbar inom sitt paradigm som löses upp och utvecklas med nya metoder när bättre tankar föds.

[unik]

Fråga AI hur den implementeras med vetenskaplig forskning idag.

Om vi vill kolla alla motsatsförhållanden med tarotkort och deras utgångspunkter - Hinder o Möjligheter - cirka 6006 kombinationer.
Och sedan utläsa deras olika orsakssamband.

Manuellt väldigt tidskrävande och då gör AI det mer precist, bättre, samt snabbare.
Haft lite dåligt samvete för dessa tillvägagångssätt.

Ensam med forskningsassistent.

Ja, artificiell intelligens (AI) används i högsta grad för att ta fram olika modeller inom vetenskaplig forskning idag och fungerar i praktiken som en stöttepelare och en avancerad verktygslåda.
AI:n hjälper forskare att strukturera, särskilja, analysera och tolka komplexa datamängder som tidigare var för omfattande för mänsklig hantering.

Här är några sätt som AI fungerar som en "verktygslåda" för vetenskaplig modellering:

Generering av hypoteser och modeller: AI-verktyg kan analysera stora datamängder för att automatiskt föreslå nya hypoteser och skapa modeller (t.ex. genom "deep learning") utan att behöva en förutbestämd teori, vilket påskyndar forskningsprocessen.

Strukturering och simulering (stöttepelare): Inom fysik, kemi och biologi används AI för att simulera molekylära strukturer eller miljösystem (som klimatmodeller), där AI-modeller förutsäger utfall och mönster. Ett känt exempel är AlphaFold som förutsäger proteinstrukturer.

Särskiljande av data (datamining):
AI kan snabbt identifiera mönster och särskilja relevanta variabler från "brus" i stora forskningsunderlag, vilket gör det möjligt att separera intressanta fynd från ovidkommande information.
Interdisciplinär integrering: AI fungerar som en länk mellan olika forskningsfält, vilket gör att kunskap från ett område kan användas för att bygga modeller i ett annat, exempelvis i gränslandet mellan biologi och kvantdatorer.

AI som "Metateknologi"
Forskningen går alltmer mot en modell där AI inte bara är ett verktyg för dataanalys, utan en "metateknologi" som omformar hela forskningsparadigmet från hypotesprövning till automatiserad upptäckt.

Verktygslådans funktioner i praktiken:
Analysera och sammanfatta:
AI hjälper till att gå igenom enorma mängder vetenskaplig litteratur för att hitta specifika samband.
Visualisering: AI används för att skapa komplexa vetenskapliga visualiseringar som hjälper forskare att förstå data bättre.
Kodning och experiment: AI assisterar vid kodning för simuleringar och kan även styra robotlabb för att automatisera experiment.

Sammanfattningsvis är AI idag en integrerad del av modern vetenskap som "ger handräckning" i form av att identifiera mönster (urskilja) och bygga modeller för att förstå komplexa system (särskilja).

[Vertumnus]

Nejnej, jag skiljer på vetenskap som samlade rön och vetenskap som metod.
De som av ideologiska skäl betonar att vetenskap inte säger hela sanningen brukar hänvisa till rönen: Vetenskap sa för 100 år si och nu säger den så.
Ingen påstår nu eller för 100 år sedan att vetenskap säger hela sanningen. Ingen har ännu visat vem som har påstått det då eller påstår det idag!
Om man talar om de som "oreflekterat" anammar vetenskapliga tankar undrar jag vilka dessa oreflekterande människor är? Och vilka vetenskapliga tankar som åsyftas?
Måste man inte veta vad vetenskap är för att tala om vetenskapliga tankar?

Popper ville skilja mellan pseudo-vetenskap och vetenskap när han beskrev vad han menade är hur vetenskap bör fungera. Vetenskapen skulle inte jobba med sanningar utan beskrivningar av testbara saker där vetenskapsmannen ifrågasätter saker, förstå då är det vetenskap, inte när man samlar sanningar.

Kuhn menade efter det att fler saker ingår och att varje gren jobbar inom sitt paradigm som löses upp och utvecklas med nya metoder när bättre tankar föds.

Den ursprungliga betydelsen av teori, teoria, var just sanning, men med den vetenskapliga revolutionen fick ordet med tiden en annan betydelse och kom istället att beteckna den ledande hypotesen. Jag skulle tro att det är det som Popper avser. När vetenskapen tog över ledingen från den klassiska filosofin inom kunskapsområdet kom förståelse att underordnas kunnande. Med den moderna fysiken har man slutligen helt tvingats överge tanken på att kunna uppnå en absolut sanning. Med kvantmekaniken blev insikten slutligen tvingande och brutal. Det är här Popper verkar.

[Vega]

Angående vetenskap. Omkretsen av en sfärs storcirkel är 2πr. Men i verkligheten finns det inget exempel på just det förhållandet. I vetenskapens ideal-värld så gäller det dock och om vi vill förstå någonting så måste vi referera till den ideal-världen.

[Pilatus]

Angående vetenskap. Omkretsen av en sfärs storcirkel är 2πr. Men i verkligheten finns det inget exempel på just det förhållandet. I vetenskapens ideal-värld så gäller det dock och om vi vill förstå någonting så måste vi referera till den ideal-världen.

Empiri fungerar bra, om vår hypotes han testas så kan vi skilja ut vilken hypotes som fungerar bäst. T ex evolutionsteorin eller kreationismen. Kreationismen är en ideologisk övertygelse om att en skapare ligger bakom livsprincipen och i princip alla arter. Det är kanske en övertydlig jämförelse, men jag tror det är bra.

[unik]

Den vetenskapliga metoden är vad den är, den förändras inte, den utvecklas inom givna ramar med tillgång till ny teknik för observationer och beräkningar, men i grunden är den densamma, den vilar fortfarande på empiri och på tolkningar av empiriska data.
Det Kuhn riktade in sig på var tolkningen och det var där han införde begreppet paradigm. Det mest välkända paradigmskiftet är kanske det mellan Newton och Einstein, men begreppet kommer nog bäst till sin rätt på det samhällsvetenskapliga området.
Men även vetenskapens inriktning, de frågor vi ställer och våra föreställningar om vad vi skall ha vetenskapen till växer ur rådande paradigm.

AI förklarar hur den förändrats:

***************
Hur den vetenskapliga metoden har förändrats
Från antiken till medeltiden

Observation + filosofi dominerade. Vetande byggde på logik och resonemang snarare än systematiska experiment.
Kunskap sågs ofta som något man kunde tänka fram snarare än pröva.

Vetenskapliga revolutionen (1500–1600-tal)

Systematiska experiment introducerades (t.ex. Galilei).
Fokus försköts från auktoriteter (Aristoteles, kyrkan) till empiriska bevis.
Matematisering av naturen blev centralt: experiment → mätning → matematiska modeller.
Hypotes–testning började ta form som metod.

Upplysningen och 1800-talet

Metoden formaliserades:

Observation
Hypotes
Experiment
Analys
Slutsats


Replicerbarhet blev en kärnprincip.
Naturvetenskapen började specialiseras i discipliner (kemi, biologi, fysik).

1900-talets utveckling

Statistik och sannolikhet blev grundläggande (t.ex. signifikans, p‑värden).
Falsifikation (Popper): Vetenskapliga teorier ska kunna testas och potentiellt motbevisas.
Paradigmteorier (Kuhn): Vetenskap utvecklas genom skiften av dominerande teoriramverk.
Teknologiska genombrott förändrade metoden: mikroskopi, spektroskopi, datorer.

Senare 1900-tal – början av 2000-talet

Peer review blev standard som kvalitetssäkring.
Big Science: forskning i stora internationella projekt (CERN, rymdforskning).
Datormodellering och simuleringar blev centrala metodverktyg – ibland viktigare än fysiska experiment.

2000–2020-tal: datarevolution och öppenvetenskap

Big Data: enorma datamängder ändrade hur hypoteser formuleras — ibland hittar man mönster först och formulerar hypotesen efteråt.
Maskininlärning/AI: modeller kan hitta samband som inte är uppenbara för människor.
Open science: öppna data, öppna koder, öppna publikationer för att förbättra transparens och reproducibilitet.
Replikationskris (särskilt psykologi/medicin): fokus på metodskärpning och bättre statistik.

Nutida och framväxande förändringar

AI‑genererade hypoteser (AI som aktiv forskningspartner).
Automatiserade laboratorier (robotiserad forskning som kan testa tusentals hypoteser snabbare).
Interdisciplinär metodik (t.ex. bioinformatik, neuroteknologi, kvantkemi).
Ökad medvetenhet om bias: krav på förregistrering av studier, registrerade hypoteser, bättre försöksdesign.
Vetenskap ses mindre som en "linjär metod", mer som ett nätverk av iterativa processer.
***************

Hört att den katolska metoden - sed contra - kanske kan liknas dåtidens filosofiska skola av att föra resonemang med uteslutande logik?

Den som bara känner till sin egen sida av saken, känner till föga om den."
— John Stuart Mill, On Liberty (1859)

Därför att om vi inte missförstått dåtiden resonerade upplägg, så kan den liknas med vanlig argumentationsteknik.
För att i dennes enklaste form lyfta fram argumentation för och emot något.
Så att till slut står endast en möjlig sanning kvar och den har prövats med alla för och emot argument.
Genom att den ringar in den enda möjligheten som kan stå kvar efter prövning.
Om dessa antaganden stämmer, så borde den väl fortfarande ha en vetenskaplig grund i nutida sammanhang.

Som att - sed contra är väl beprövad historiskt och än idag vedertagen metod.
Som sämst likt denna flyktiga argumentationstext.
Som bäst finns det väl en skola bakom - sed contra metoden - katolicismen.

Belysande och förstärkande moment.
Vi har en handbok i hur man skriver och förr filosofiska resonemang, vilken är väldigt akademisk, inte för oss.
Här känns plus och minus listor av huvudtankar med efterföljande argumentation mer som den vetenskapliga skola som vi skulle vilja bevandra, likt - sed contra - förusatt att våra förenklade resonemang ovan stämmer.

Vaelira

[unik]

Våran första PQE.
Jippi
LIX 38 Lättläst.
Jippi

V