Ontologisk realism

[Algotezza]

Slarvig som jag är skrev jag "Kant hade menat" men menade att KrV inte medger att vi kan nå fullständig kunskap om kunskapsobjektet "Gustav VI Adolfs valspråk".
Das Ding an Sich "Gustav den VI Adolfs valspråk" är dolt för oss?
Standartolkningen av KrV är att det är dolt!
Vad är ursprunget till standartolkningen? Eller det också dolt?

Om vi accepterar att de inte är samtida så skall väl din fråga kunna redas ut. Jag gissar att din fråga syftar på vad vi säkert kan veta om händelser i vår värld. En skeptiker skulle kunna säga att misstag är alltid möjliga. Men jag tror att Kant skulle godtagit en förklaring från en auktoritativ källa. Vi kunde t ex stoppa ett mynt i handen på Kant med bild, namn och valspråk och förklara att:

Gustaf VI Adolfs valspråk var Plikten framför allt (Ante omnia officium meum) Valspråket fastställdes officiellt den 30 oktober 1950.
Det skedde under hans första konselj kl. 14:00, dagen efter att han tillträtt som kung efter Gustaf V:s död.

Det som når medvetandet, alltså det som medvetandet har tillgång till, är aldrig tinget i sig utan bilden av tinget så som den formas av sinnesintryck och förnuft, dvs tinget för oss. Men i de fall som tinget är vår egen skapelse så är ju tinget och bilden av tinget identiska och Gustav den VI Adolfs valspråk är i allt en mänsklig skapelse. Däremot kan vi inte överblicka följderna av Gustav den VI Adolfs valspråk.

Vi har tillgång till omvärldens objekt via våra sinnen och också via våra händer. Vi kan skriva med våra händer och slöjda och omskapa objekten i vår närhet. En del av dem.

Jag har en känsla att händer är något ointressant för filosofer. Att känna på något innebär kanske till och med mer än att bara observera med ögonen. Mer närkontakt... Den taktila dimensionen, att beröra och bli berörd. Eller är vi bara observeranda ögon? Mentala maneter... de har många ögon men ingen hjärna.

Det taktila och påtagliga hos omvärldens objekt gör att vi kallar denna omvärld fysisk. Och det faktum att vi kan omskapa och bearbeta delar av densamma med händernas hjälp. Världen omkring oss är påtaglig för den går att ta på.

[Hubert]

Husserl kunde ha sagt att vi inte ska tala om definitioner av Gustav VI Adolfs valspråk.
Husserl talar inte om ting i sig eller ting för oss. Konstitution var hans begrepp för hur vi förstår välden: vi konstituerar den utifrån våra förutsättningar.
En konsekvens av konstitutionstanken är att vi inte vet när vi har konstituerat tillräckligt för att nå sanningen om t ex Gustav VI Adolfs valspråk. Där kan mycket väl ingå "att Hubert använde det mer än 70 år senare för att göra en poäng om tolkningen av KrV".
Men Kant?

Så vitt jag vet gör inte Kant skillnad på naturliga ting och ting "som är vår egen skapelse". I alla fall inte utifrån KrVs perspektiv.
Båda sorter kan bli objekt på lika villkor för ett kunskapssubjekt.
Båda sorter har orsaker och följder som är svåra att överblicka. Men är det omöjligt att överblicka dem enligt KrV?
Är det omöjligt - omöjligt i någon kantiansk mening - att tinget för oss nånsin i ett enskilt fall kan bli identiskt med tinget i sig?

Om valspråket inte bara är Plikten framför allt, utan också dess upprinnelse och följder så blir problemet ett annat. Måste vi veta hur kungen och hans rådgivare resonerade, vilket humör kungen var på när valspråket annonserades, vad han hade till frukost? Ingår det i valspråkets definition att Hubert använde det mer än 70 år senare för att göra en poäng om tolkningen av KrV?

Det som når medvetandet, alltså det som medvetandet har tillgång till, är aldrig tinget i sig utan bilden av tinget så som den formas av sinnesintryck och förnuft, dvs tinget för oss. Men i de fall som tinget är vår egen skapelse så är ju tinget och bilden av tinget identiska och Gustav den VI Adolfs valspråk är i allt en mänsklig skapelse. Däremot kan vi inte överblicka följderna av Gustav den VI Adolfs valspråk.