Aristoteles har skrivit tre böcker om själen.
De finns att låna på bibliotek.
Mycket elegant och bra skrivet till skillnad från Nikomanchiska etiken.
Här känns det autentiskt och ofördärvat.
Inte så konstigt att tanken på att vi har en själ som är fristående från kroppen har slagit rot i vårt tänkande.
När man upplever en död människa så känns det tydligt att något fattas.
Från att ha varit en levande människa så är det nu bara en mängd kött. Frågan inställer sig; Vart tog själen vägen?
Den kan väl inte bara upplösas i intet.
Inte konstigt att då börja fantisera om en hemvist för alla hemlösa själar.
Dödsriket, Himmelriket, Paradiset?
Att kroppen återgår till Jorden är vi medvetna om och för det mesta känns detta naturligt.
Men själens upplösning i intet har vi svårt att acceptera.
om själen
Moderator: Moderatorgruppen
Re: om själen
Kropp, själ och ande är den kristna människosynens "treenighet". Ibland ses själ och ande som synonyma.
Själen eller medvetandet kan vara ett emergent fenomen.
Det tål att tänka på vad som gör att det finns en skillnad mellan ett lik och en levande människa. Vad består denna skillnad av? En immateriell substans?
Själen eller medvetandet kan vara ett emergent fenomen.
Det tål att tänka på vad som gör att det finns en skillnad mellan ett lik och en levande människa. Vad består denna skillnad av? En immateriell substans?
Algotezza aka Algotezza
Re: om själen
Mindre sakralt - våra fingeravtryck vi efterlämnar oss finns kvar hos våra kvarlevande.
Tror det är en rätt allmän uppfattning.
VSOMM
Tror det är en rätt allmän uppfattning.
VSOMM
Re: om själen
xion skrev:Aristoteles har skrivit tre böcker om själen.
De finns att låna på bibliotek.
Mycket elegant och bra skrivet till skillnad från Nikomanchiska etiken.
Här känns det autentiskt och ofördärvat.
Inte så konstigt att tanken på att vi har en själ som är fristående från kroppen har slagit rot i vårt tänkande.
När man upplever en död människa så känns det tydligt att något fattas.
Från att ha varit en levande människa så är det nu bara en mängd kött. Frågan inställer sig; Vart tog själen vägen?
Den kan väl inte bara upplösas i intet.
Inte konstigt att då börja fantisera om en hemvist för alla hemlösa själar.
Dödsriket, Himmelriket, Paradiset?
Att kroppen återgår till Jorden är vi medvetna om och för det mesta känns detta naturligt.
Men själens upplösning i intet har vi svårt att acceptera.
Språket i dessa böcker är lättillgängligt och inte svårt att ta till sig.
Däremot är ämnet svårt att "greppa". Jag tyckte att jag kunde hänga med bra, Åtminstone i dom första två delarna.
Jag har ju den uppfattningen att själen behöver en levande kropp för sin existens och att den saknar egen existens.
Därför är denna existens enbart metafysisk och baserad i medvetandet.
Re: om själen
xion skrev:Aristoteles har skrivit tre böcker om själen.
De finns att låna på bibliotek.
Mycket elegant och bra skrivet till skillnad från Nikomanchiska etiken.
Här känns det autentiskt och ofördärvat.
Inte så konstigt att tanken på att vi har en själ som är fristående från kroppen har slagit rot i vårt tänkande.
När man upplever en död människa så känns det tydligt att något fattas.
Från att ha varit en levande människa så är det nu bara en mängd kött. Frågan inställer sig; Vart tog själen vägen?
Den kan väl inte bara upplösas i intet.
Inte konstigt att då börja fantisera om en hemvist för alla hemlösa själar.
Dödsriket, Himmelriket, Paradiset?
Att kroppen återgår till Jorden är vi medvetna om och för det mesta känns detta naturligt.
Men själens upplösning i intet har vi svårt att acceptera.
För att vara mer precis, inga av Aristoteles publicerade verk återstår. De bevarade texterna är i huvudsak skolmaterial, ofta baserat på föreläsningar och ibland på elevanteckningar.
Re: om själen
Mlw skrev:xion skrev:Aristoteles har skrivit tre böcker om själen.
De finns att låna på bibliotek.
Mycket elegant och bra skrivet till skillnad från Nikomanchiska etiken.
Här känns det autentiskt och ofördärvat.
Inte så konstigt att tanken på att vi har en själ som är fristående från kroppen har slagit rot i vårt tänkande.
När man upplever en död människa så känns det tydligt att något fattas.
Från att ha varit en levande människa så är det nu bara en mängd kött. Frågan inställer sig; Vart tog själen vägen?
Den kan väl inte bara upplösas i intet.
Inte konstigt att då börja fantisera om en hemvist för alla hemlösa själar.
Dödsriket, Himmelriket, Paradiset?
Att kroppen återgår till Jorden är vi medvetna om och för det mesta känns detta naturligt.
Men själens upplösning i intet har vi svårt att acceptera.
För att vara mer precis, inga av Aristoteles publicerade verk återstår. De bevarade texterna är i huvudsak skolmaterial, ofta baserat på föreläsningar och ibland på elevanteckningar.
Ja, så är det. Det här var ju före boktryckarkonsten och skrifter kopierades för hand av särskilda skrivare.
Tyvärr gjorde dessa ibland "förbättringar" och förenklingar av texten. Dessutom är det ju alltid fråga om översättningar.
Men jämför böckerna om själen med Nichomanska etiken så finner du en avsevärd skillnad.
Re: om själen
Själen uppstår i mötet mellan anden och kroppen. När vi dör skiljs anden från kroppen och återvänder till Gud/idévärlden. Anden är opersonlig. Personligheten sitter i själen, ja, den är själen. Kroppen återvänder till jorden och blir jord.
Algotezza aka Algotezza
Re: om själen
Algotezza skrev:Själen uppstår i mötet mellan anden och kroppen. När vi dör skiljs anden från kroppen och återvänder till Gud/idévärlden. Anden är opersonlig. Personligheten sitter i själen, ja, den är själen. Kroppen återvänder till jorden och blir jord.
Amen
Re: om själen
Vad är närmast medvetandet, anden eller själen?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Re: om själen
Anders skrev:Vad är närmast medvetandet, anden eller själen?
Medvetandet, anden och själen, är egentligen tre ord för att försöka beskriva samma sak.
Re: om själen
xion skrev:Anders skrev:Vad är närmast medvetandet, anden eller själen?
Medvetandet, anden och själen, är egentligen tre ord för att försöka beskriva samma sak.
Är det så? Idag menar nog många det.
Glöm inte att det finns en kropp som bär medvetande etc. Eller som genomsyras och får liv när medvetandet etc. genomstrålar densamma.
Algotezza aka Algotezza
Re: om själen
Anders skrev:Vad är närmast medvetandet, anden eller själen?
Själen rymmer personligheten.
Algotezza aka Algotezza
Re: om själen
Algotezza skrev:xion skrev:Anders skrev:Vad är närmast medvetandet, anden eller själen?
Medvetandet, anden och själen, är egentligen tre ord för att försöka beskriva samma sak.
Är det så? Idag menar nog många det.
Glöm inte att det finns en kropp som bär medvetande etc. Eller som genomsyras och får liv när medvetandet etc. genomstrålar densamma.
Ja "tyvärr" handlar det nog mer om fysik än metafysik.
Livet transporteras vidare i livsväven från individ till individ och mot allt större komplexitet och når till slut medvetande om sin egen existens.
Detta medvetande är förmodligen snarare en biverkan än ett slutmål. En konkurrensfördel helt enkelt.
Re: om själen
xion skrev:Algotezza skrev:xion skrev:
Medvetandet, anden och själen, är egentligen tre ord för att försöka beskriva samma sak.
Är det så? Idag menar nog många det.
Glöm inte att det finns en kropp som bär medvetande etc. Eller som genomsyras och får liv när medvetandet etc. genomstrålar densamma.
Ja "tyvärr" handlar det nog mer om fysik än metafysik.
Livet transporteras vidare i livsväven från individ till individ och mot allt större komplexitet och når till slut medvetande om sin egen existens.
Detta medvetande är förmodligen snarare en biverkan än ett slutmål. En konkurrensfördel helt enkelt.
Är det vad livet går ut på? Konkurrera ut andra livsformer. Snart har vi gjort det. Är det "den egoistiska genen" som spökar. Du håller med Dawkins?
Algotezza aka Algotezza
Re: om själen
Algotezza skrev:xion skrev:Algotezza skrev:
Är det så? Idag menar nog många det.
Glöm inte att det finns en kropp som bär medvetande etc. Eller som genomsyras och får liv när medvetandet etc. genomstrålar densamma.
Ja "tyvärr" handlar det nog mer om fysik än metafysik.
Livet transporteras vidare i livsväven från individ till individ och mot allt större komplexitet och når till slut medvetande om sin egen existens.
Detta medvetande är förmodligen snarare en biverkan än ett slutmål. En konkurrensfördel helt enkelt.
Är det vad livet går ut på? Konkurrera ut andra livsformer. Snart har vi gjort det. Är det "den egoistiska genen" som spökar. Du håller med Dawkins?
Nja, livet går väl ut på att leva?
Jag håller inte med någon men "survival of the fittest", gäller inom de flesta områden, inte minst ekonomin.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 29 och 0 gäster