alewoo skrev:Hej,
Igår funderade jag på en sak..
Om man skulle veta hur allting i universum fungerade (inklusive hur vi människor beter oss m.m.) och vi visste exakt hur länge saker håller..helt enkelt hur allt fungerade.
Om vi sedan skulle lägga in all den datan i ett program, borde det programmet kunna lista ut hur jag kommer att välja när jag ställs inför ett val. För vi väljer ju efter våra tidigare upplevelser (samt personlighet/gener vilket programmet också känner till).
Om man lät programmet gå borde det kunna simulera verkligheten.
Den kunde säga när vi skulle dö genom att simulera alla människors val genom tiden och tillslut kanske komma fram till att du blir överkörd om 20 år.
Det är svårt att förstå...(jag och ni som är programmerare har kanske lite fördel här
)...men om ni verkligen tänker efter..så sker inget av en slump. Om en tegelpanna faller ner beror det på en mängd faktorer (hur den tillverkades, när den tillverkades, om den installerades på rätt sätt, hur kraftigt väder den utsatts för, m.m.)
Ett sådant program skulle antagligen inte gå att göra i praktiken eftersom att vi inte känner till alla universums parametrar...men om vi skulle det, borde vi kunna gå händelserna i förväg.
Och om man nu kan gå händelserna i förväg..har vi någon egentlig vilja? Kan vi påverka vad vi gör här i livet? Om man kan simulera dina val, har du då några egentliga val?
Jag tror att hur vi väljer beror på tidigare händelser (de kan vara 50 år gamla eller 5 sekunder).
Men: De två påståenden att vi har en fri vilja och att man kan simulera vad som kommer att hända i vår värld går inte så bra ihop.Era tankar?
Vi måste tänka på hur den kausala ordningen fortplantar sig.
Det som sker ger följdreaktioner som vi kallar verkan och det skeende för orsak. Hur förmedlas denna påverkan över det som vi benämner tid?
Om vi synar detta orsakssamband finner vi att det knappast kan handla om orsaker som föregår verkan, ursprunget till orsaken kan sägas föregå men den påverkan som denna orsak håller över verkan måste följa verkan genom tiden tills dennas realisation, vara ständigt närvarande med andra ord.
Så då finner vi att även om det var något vars källa föregår i den dimension vi benämner tid, vilken i sig själv är suspekt, så är påverkan något som ligger i stunden för verkans realisation, detta ger som jag ser det flera följder.
Till att börja med behöver vi inte, för att motverka ett orsaksammanband, åka någonstans i tiden, källan är inget vi behöver bry oss om, påverkan från källan är det centrala om vi vill motverka verkan av en specifik kausalitet.
Hur inverkar detta på den fria viljan?
Om vi står i en situation inför ett val, ett val bör påpekas görs aldrig i stunden utan alltid inför kommande stunder, så står vi också med alla kort som påverkar utfallet på handen, vi har inget utanför vår påverkan (jag förutsätter att vi kan påverka allt inom vårat psykes hägn) som inverkar på det vi avser "styra".
Så om vi säger tex att jag ska välja mellan olika frukter, hur manifesterar detta val sig?
Jag har källor till min dispositionering i det "förflutna", goda och dåliga erfarenheter av dom valmöjligheter som bjuds. Vidare har jag föreställningar om dessa val, också dessa källor ligger i den "förflutna tiden", som ligger i det kommande, vilken inverkan kommer valen få för "framtiden", vilka är nyttiga, vilka mättar bäst osv.
Så mitt val kommer ha orsaker i, vad jag förut har upplevt från liknande instanser av mitt vals olika manifestationer
som jag burit med mig sedan dess, vad jag har fått för föreställningar om dessa val som jag också burit med mig sedan dess jag fick dom, och vidare hur jag värderar dessa faktorer i given stund, exempelvis är något mättande värderat högre, för dom flesta, i en stund där jag är hungrig.
Hur blir då detta val jag gör styrt av det som varit?
För det första verkar det inte som det
finns, existerar jmf med existerat, någon "tidigare" tid, utan bara ett ständigt närvarande varande.
Men någonstans vet vi att tid har existerat, så frågan blir fortfarande relevant, då vi är erfarande subjekt.
Jag gör mitt val i första han pågrund utav min föreställning om det i stunden
närvarande eller kommande, utan valmöjligheter inga val, och i andra hand pågrund utav föreställningen till vad detta leder till, utan någon påverkan från mitt val inget val, för då har vi inget valt. Detta gör jag baserat på det faktiska eller föreställda
förflutna, inte bara det som varit utan det vi inbillat oss varit äger väl påverkan?, och det föreställda
kommande.
Så hur fastställer vi vad som determinerar utfallet?
Vi har förflutet icke existerande, vi har förflutet existerande, vi har nuets existens, vi har det kommande existerande, och vi har det kommande ickeexisterande. Alla dessa faktorer kommer ge ett utfall, ett val.
Det här är en säck jag inte kan knyta ihop, allt faller ju på att man hela tiden kan säga att, ja men så tänkte du, du tänkte så länge, du valde att inte tänka, pågrund utav det som förut har hänt dig.
Men jag vill visa att det är en platt förklaring och att det är långt ifrån självklart att det som förflutit är något som ovillkorligen dispositionerar oss då dess påverkan alltid måste följa med oss genom "vår resa i tiden".
Vidare företar vi oss saker hela tiden som vi inte kan basera i vår erfarenhet utan snarare i vår förställning om det kommande, och klart att detta också kan sägas determineras av det förflutna så att vi hamnar i ett cirkelargument.
Var föds kreativitet till föreställningen?
Hoppas någon behållning kan nås av dessa ord
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
