Är logiken allt?

[MrTambourineMan]

Salomon,
Håller med mycket av det du säger. Logos är ju trots allt grekiska för resonemang.

Slumpen brukar jag betrakta som en lösning på ett problem där man inte förstår helheten,variablerna är oöverblickbara och vi förstår inte hur det hänger ihop och då hänvisar vi till slumpen.

Slumpen kan även den "tämjas". Det är t ex irrationellt att förmoda att man kommer vinna på lotto, eller att man kommer få en Royal Straight Flush genom att slänga hela handen mer än väldigt sällan.

[Salomon]

Ja,tämja var ett bra ord.
Det glömde jag lägga till i min tankegång,att jag tror att slump övergår
till något gripbart efterhand,dvs slumpen skulle kunna vara en paus eller en station där vi inväntar kunskap som dittills inte varit tillgänglig.
Sedan kan man kanske säga att vad det gäller tärningskastandet
så är det slumpmässiga inbyggt i tärningens idé?

[MrTambourineMan]

Det är en del av tärningens idé att vara slumpmässig men ändå kan vi beskriva utfallsfrekvensen någorlunda väl.

[DELETED]

DELETED

[MrTambourineMan]

Vilken är den skillnad som jag inte tycks vilja godta?

[MrTambourineMan]

Mine käre José,

Den skillnaden (som jag godtar för övrigt) ville du påvisa med följande exempel:

Resonemanget är förrädiskt ty då är följande sant: Om alla hundar är apor och alla apor är vegetarianer, då är alla hundar vegetarianer. Rent logiskt är detta resonemang sant, men empiriskt är det falskt.

Tyvärr är det inte ett illustrerande exempel eftersom exemplet begagnar sig av en kondition ("om"), vilket gör exemplet till både "logiskt sant" och "empiriskt sant".

[MrTambourineMan]

Jag vill inte påstå att "den moderna logiken" är upphovet till villkorssatser.

Det krävs inte mycket logik för följande:

Premisser:
1) Den är vaken om den inte sover.
2) Den rör sig inte om den sover.
Slutledning:
Alltså 3) Om den rör sig är den vaken.

[MrTambourineMan]

Jag menar att logik är ingenting man "uppfinner", utan logik är någonting man bemästrar i olika stor omfattning, grad och form. Logiska resonemang kan föras matematiskt, semantiskt eller i ett formellt system, med färger och former eller i form av ett schackspel. Ja, variationerna är många. Vissa logiska system passar väldigt bra in på verkliga situationer, men är i förenklad tappning. Verkligheten är logisk, den följer vissa naturlagar men det logiska systemet kan vara lite för allomfattande för att vi lätt ska kunna resonera i det. Ett parti luffarschack (på begränsad spelyta) är en mycket mer begränsad värld - mindre slutledningar/möjligheter - men luffarschack är ändå logiskt till sin karaktär. Det finns en uppsjö av olika spel, olika matematiska modeller, olika logiska formella system (för att beskriva matematik eller verklighet). Ner till den minsta elementarpartikel är verkligheten - i stort sett - logisk. Även den mest oregelbundna slump (slump av slump) beskriver på ett eller annat sätt ett system som karaktäriseras (id est analyseras). Även om rent semantiskt en gräns brukar dras för logiken på ett långt tidigare stadium - där vi bemästrar den fullständigt. Att haka upp sig på logikens definition kan därför tyckas fruktlöst, och må väl vara det. "Empirisk sanning" (jag har lite svårt för att kalla den "empirisk", men nåväl...) är alltså logisk - inom exempelvis fysiken använder man en hel del logik (läs: matematik) för att beskriva skeenden inom den empiriska sfären (verkligheten).

[pavernicus]

Nej det finns det ingen icke-logisk anledning att anse. Bara logiska anledningar och då har du ju redan erkänt logiken om du gör det.

[MrTambourineMan]

Men det verkar också som om du tar för givet att vetenskapen är en avbild av dess objekt, som när jag tar ett passfoto på mig själv, vilket är nonsens, eftersom vetenskapen studerar abstrakta objekt och dessa finns inte, det som finns är konkreta objekt som kan omfattas i det abstrakta begreppet.

Vad menar du med att vetenskapen studerar abstrakta objekt som inte finns?

[MrTambourineMan]

Menar du då inte att vetenskapen abstraktiserar konkreta begrepp, att vetenskapen studerar konkreta företeelser men beskriver dem abstrakt?

[Teratologen]

Jag menar exakt det jag säger: vetenskapen studerar abstrakta objekt som inte existerar (om ordet existera passar dig bättre). Jag kanske ska precisera att de inte existerar annat än i tänkandet, som det som skolastikerna kallade ens rationisd v s tankefoster.

Det som existerar är enskilda företeelser. Genom att jämföra dem med varandra och minnas...

Bör vi inte, i denna förvillelsernas tillvaro, börja med att försöka komma underfund med vad som är sanning och kunskap? Vad är t ex en företeelse för något? Eller ett objekt? Är det något oberoende av människan eller något hon har hittat på och gett betydelse åt? Vad betyder förresten betydelse? Och vad betyder vad? Är det inte märkligt att det vi kallar ord och språk kan bära och förmedla betydelse? Ja, jag bara undrar.

[freddemalte]

En fråga som jag gått och klurat på ett tag. Den kan låta lite underlig, men jag skulle gärna vilja ha ett svar på den:

Är logiken något man kan sluta sig till? Är universum logiskt?

Kan inte riktigt komma på varför jag ställer mig den frågan men det finnns säkert en anledning...

Nej, slutledning ingår i logiken och därmed kan man inte logiskt sluta sig till logiken, det blir som att lyfta sig själv i håret! Logiken är mer ett verktyg för oss att förstå världen, att sammanfatta dess interna relationer mellan olika fenomen etc. Om universum är logiskt (dvs är bygger på logik) är nog ungefär som att fråga om universum är musikaliskt etc?

Fredrik

[Algotezza]

Titta . en gammal tråd om logik! Innan jag gick med 2006! Är det bondlogik det handlar om!

[Antic]

Om universum är fotbollsplanen så är logiken regelboken. Utan den skulle ingenting fungera och inget skulle kunna vetas det minsta av, ännu mindre förutsägas. Och hela universum är fullt med regler, utan dem fungerade ingenting.