Den poststrukturalistiska dogmatismen

[PopJimmy]

Avantgardet:
Jag behöver ett klargörande till vad begreppet "kultur" och "social/kulturell konstruktion" innebär.


Vidare vill jag hävda att något sådant som ett "postmodernt tillstånd" aldrig har existerat, håller du med eller vill du argumenta för motsatsen? Att ett tillstånd av "kulturell relativism" har uppstått håller jag inte heller med om. Det handlar inte om "slutet" på historien eller slutet för filosofin, som postmoderna skribenter hävdad.

Vi är istället övergångsperioden för ett mer globalt medvetande, något jag hävdat från första stund. Är det någon som motsätter sig detta, får den träda fram.

[Avantgardet]

De är ju själva sådana konstruktioner. Mer eller mindre godtyckliga kan man tycka. Poängen är väl huruvida man fångar in nåt fenomen med begreppen eller inte, och om det går att åstadkomma något intressant med dem. Du vet det finns mer än Sanning som håller värde. Huruvida ett postmodernt tillstånd existerar eller inte beror väl på vad man tar fasta på. Samma sak med detta "globalt medvetande" - ingår atombomben där t.ex.? Jag ser inte direkt att du tillför något nytt i den här debatten - inte jag heller för den delen -, kanske vi borde uppdatera oss i frågan om vi vill diskutera den? Annars ser jag ingen direkt poäng då det görs överallt och för fullt maskineri inom den akademiska världen redan.

Jag ser inte direkt vad skillnaden skulle vara annat än att du byter ut ett begrepp för den tänkta framtiden men som i sig tycks rymma precis samma tillstånd? Om det är vad du hävdat hela tiden så var det kanske lite väl trivialt att göra en sån stor poäng av.

Får du nåt slags apokalypsstämning av poststrukturalismen? Är det det som det sitter i?

[Bettil]

Vilken är den kategoriska motsatsen till sammanhang?

NEF

 I detaljerna lägger vi grunden för den känslomässiga "tolkningen" av det givna sammanhanget.
 Känsloreaktioner utlöses av detaljer i sitt kontext som tolkas genom våra tidigare erfarenheter.
                                                          /B

[J R Auk]

Avantgardet:
Jag behöver ett klargörande till vad begreppet "kultur" och "social/kulturell konstruktion" innebär.


Vidare vill jag hävda att något sådant som ett "postmodernt tillstånd" aldrig har existerat, håller du med eller vill du argumenta för motsatsen? Att ett tillstånd av "kulturell relativism" har uppstått håller jag inte heller med om. Det handlar inte om "slutet" på historien eller slutet för filosofin, som postmoderna skribenter hävdad.

Vi är istället övergångsperioden för ett mer globalt medvetande, något jag hävdat från första stund. Är det någon som motsätter sig detta, får den träda fram.

Frågan är hur detta globala medvetande är konstituerat?
Är det fråga om något beroende av vår fysiska struktur för kommunikation och våran kulturs metoder för kommunikation och samordning, eller är det rentav något mer bilogiskt du föreställer dig?

När du säger att det "postmoderna tillståndet" aldrig har existerat, menar du det som att det "moderna tillståndet" heller aldrig har existerat eller är din mening att det som konstituerar det "postmoderna tillståndet" inte är uppfyllt? Alltså att man har uppfunnit ett begrepp utan förankring i sakers tillstånd, givet definitionen av begreppet.

För det är ju bara samlingsbegrepp för att kunna tala om perioder med tillhörande tankeströmningar och göra en kritik av deras kontext. Enligt mig.

Vem har hävdat att det är slutet för historien eller slutet för filosofin? Och menar de det verkligen i en ordagrann betydelse?

Jag tycker snarare att det låter som att den som hävdar det vill markera att det är ett paradigm pågång och att det gamla är påväg bort. "Slutet" är då betecknandes början i samma mening som det betecknar ett slut.
Givet den tolkningen, skulle du hålla kvar vid att det inte är ett "slut" på historien och filosofin som sker?

[J R Auk]

För övrigt Jimmy, är det inte ett slut du påtalar när du säger att saker är övergående. Enligt Wilbersk terminologi så lämnas ju aldrig något bakom, men vadå enligt fysiken så kan det inte lämnas något bakom annat än våra egna konstruktioner, så varför inte lite pragmatism inför tolkningen av termerna?

[Sceptisk]

Poststrukturalismen är en antinomism med syfte att demonstrera språkets och kommunikationens svårighet. Jag ser personligen inte att jag behöver poststrukturalism för att förstå att språk och kommunikation är ömtåligt. Jag tycker tvärtom att just eftersom språket och kommunikationen är så ömtålig så måste man ge den en chans och vara lite öppensinnig istället för att sluta sig helt och skriva på näsan att språket är otillförlitligt. Vi vet ju det redan så vad vill dom? Språket är ett hjälpmedel och mer än det om man är mottaglig. Det viktiga är ändå förståelsen av vad som kommuniceras och det sitter inte i språket utan hos dom som kommunicerar. Folk som följer antinomismerna är oftast personer som får en tillfredställelse i att vara antagonistiska och försvåra allting bara för att demonstrera att dom kan. Det går inte att vinna mot dom, dom kan förnedra sig och sin intelligens hur mycket som helst bara dom får dra ner andra med sig själva. Bättre att söka upp människor man kan lära sig något av istället.

[J R Auk]

Att man kan lära sig av allt verkar rimligt, det handlar väl bara om inställning. Men om man inte vill lära sig av allt, hur finner man då den som lär det man vill lära? Finns det något generellt sätt att finna kunskapen hos någon annan? För man måste ju se det som man inte har sett, kunskapen man inte har hos någon annan.

För övrigt är det här samma inställning som du hade förut Sceptisk? Jag trodde du hade en helt annan bild av språket. Men kanske bara missförstod dig då.

[Makterna]

Samtidigt som det stämmer att ett ord har en lexikalisk definition, är det ju så att mänsklig kommunikation handlar om att förmedla ett budskap. Och därför blir lyssnarens uppgift att försöka förstå detta avsedda budskap. Visst kan man behöva annat än en ordlista för att förstå vad folk menar, t.ex. måste man haja när det är ironi, man måste ha en förmåga att sätta sig in i hur talaren tänker för att kunna förstå t.ex. syftningar (vad "han", "den", "det" syftar på), och så vidare. Säger t.ex. nån "regnet står som spön i backen" och man inte fattar vad han menar, kanske man inte får nån större hjälp av en ordlista heller. Fast detta innebär väl inte att ord har en flexibel definition som beror av sammanhanget. Spön t.ex. betyder alltid spön, och exemplet ovan syftar inte på andra sorters spön än de vanliga.

Kan du ge ett exempel på när det problem du pekar på, uppstår?