Metafilosofi

[Transcender]

Vad bör ingå i en filosofi för att den skall kunna betecknas som just en filosofi och inget annat? Och enligt vilka kriterier? Enligt vilket synsätt? Finns det någon vedertagen mall som säger "det här ingår som minimum i ett filosofiskt system, det här ingår som maximum"? Vad har i så fall präglat denna mall genom historien?

Det vore intressant med en diskussion kring sådana här "metafilosofiska frågeställningar", då man kan ana att synen på filosofi i sig speglar ett filosofiskt förhållningssätt (om än oftast implicit). Typiska frågor skulle t.ex. kunna vara om man rent objektivt kan fastslå 1) vad filosofi är som helhet, 2) vad dess delar består av (i hierarkisk form med större grenar som metafysik, epistemologi, etik/moral, politik, estetik och små kvistar på dessa grenar - alltså, om filosofin som helhet liknades vid ett träd, vad utgjorde då dess grenar, kvistar, blad osv?).

Det har sagts att om en filosofi kunde vara representerad i form av en skyskrapa på 120 våningar, så skulle de första 70 våningarna utgöras av metafysik och framförallt epistemologi. Kan en sådan uppskattning vara rimlig? Varför/varför inte?


Fredrik

[pavernicus]

Jag tycker det fungerar bra med att man säger att något är filosofi. Om någon misstycker så är det okey. Tvekar eller känner någon inte till företeelsen i fråga så får denne bilda sig en egen eller bättre uppfattning. För att förstå vad man i historien kallat filosofi får man helt enkelt bilda sig i filosofihistoria.

Det går inte att objektivt fastslå något överhuvudtaget. Jag ska en gång för alla visa vad jag menar.

Låt oss säga att jag vill objektivt fastslå var jag är. Jag säger att jag är hemma i min nuvarande hemstad Umeå. Objektivt finns inga städer därför att förstå vad en stad är förutsätter att man förstår vad hus, bilar, människor, katter, träd, gräsmattor, alkisar, värmevärk, renhållning osv är. Allt detta kan man inte ha en uppfattning om ifall man vill vara objektiv därför att allt förutsätter att man har förkunskaper, kunskaper, föreställningar man själv listat ut utan att sett något i första hand osv. Allt förutsätter att man är ett subjekt, ett subjekt där alla dessa kunskaper kan sammlas och där uppfattningen om vad en stad är kan bildas.

Det där om skyskrapan låter inte så himmla galet. Kanske inte i så stor mängd, men det ger en fingervisning. Det gäller dock före 1900-talet skulle jag säga. Det råder dock ingen tvekan om att den som sa sådär tycker att metafysiken och epistemologin tar upp den största platsen i filosofihistorien.

[Transcender]

Hej pavernicus, tack för dina kommentarer. Du får gärna utveckla ditt resonemang ytterligare, om du vill och kan. Ser också gärna att fler ger sin syn på saken. Go for it!

Jag tycker det fungerar bra med att man säger att något är filosofi. Om någon misstycker så är det okey. Tvekar eller känner någon inte till företeelsen i fråga så får denne bilda sig en egen eller bättre uppfattning. För att förstå vad man i historien kallat filosofi får man helt enkelt bilda sig i filosofihistoria.

Intressant synsätt. Gäller detta resonemang för alla andra begrepp också? T.ex. ”filosofihistoria”.

Det går inte att objektivt fastslå något överhuvudtaget.

Vad menar du med ”objektivt”?

Låt oss säga att jag vill objektivt fastslå var jag är. Jag säger att jag är hemma i min nuvarande hemstad Umeå. Objektivt finns inga städer därför att förstå vad en stad är förutsätter att man förstår vad hus, bilar, människor, katter, träd, gräsmattor, alkisar, värmevärk, renhållning osv är. Allt detta kan man inte ha en uppfattning om ifall man vill vara objektiv därför att allt förutsätter att man har förkunskaper, kunskaper, föreställningar man själv listat ut utan att sett något i första hand osv.

Att objektivt fastslå var Saddam Hussein befann sig när man väl hittade honom är en omöjlighet därför att subjektet har kunskaper?

[David Bengtsson]

Det går inte att objektivt fastslå något överhuvudtaget. Jag ska en gång för alla visa vad jag menar.

Det är riktigt, att fastslå någonting är naturligtvis en subjektiv händelse, men det betyder inte att det som fastslås inte är objektivt. Att man måste vara ett subjekt med förkunskaper för att förstå vad är en stad är betyder inte att städers existens inte är objektiv. Det är objektivt eftersom det är sant i kraft av vad som finns "där ute". Det är inte upp till mig om Umeå finns eller inte.

[Joppe]

Säg till om jag förstått er fel här. Jag tror att pavernicus och David menar olika saker. David säger att Umeå existerar oavsett vad vi tycker om saken, vilken naturligtvis är sant (även om det naturligtvis ofta ifrågasatts av filosofer).

Pavernicus menar att en "stad" aldrig objektivt kan existera eftersom vi inte exakt kan definiera vad vi menar med ordet "stad". Således kan satsen "Staden Umeå existerar" aldrig ha ett exakt innehåll och aldrig visa sig vara vare sig sann eller falsk. Detta trots att Umeå faktiskt existerar! ("Umeå" använt i vardaglig "common sense"-mening) Detta är ju också sant.

Det är helt enkelt en fråga om olika saker! Det må vara sant att Umeå existerar, men vi kan ändå inte säga något fullständigt "objektivt" om saken.

(
Dock kan vi ju ge satsen "Staden Umeå existerar" ett sanningsvärde om vi noga definierar "stad" på något enkelt sätt, tex "område med en area på minst en kvadratkilometer och en över tiden beständig människomassa av minst en person per femtio kvadratmeter". (Även om vi då måste definiera tex "kvadratkilometer" och "person", och hamnar i en oändlig regress av definitioner.)
)

[pavernicus]

Vad det gäller "filosofihistoria" så finns det många som har synpunkter vad det är precis som vad "filosofi" är. Helt förståeligt är det främst filosofihistoriker som är upptagna med att förstå vad "filosofihistoria" är. Som jag ser det är ett ords betydelse alltid det som det används om. Att använda ett ord på ett sätt som inte är vanligt, eller på ett sätt som inte är kännt för den som läser eller hör det ställer alltid till med problem.

Men visst genom tiderna har man kallat olika discipliner för filosofi. För att använda dagens beteckningar så rör det sig om:
Kunskapsteori - även kallat epistemologi
Ontologi - läran om varats beskaffenhet
Metafysik - resonerande om fysiken och dess förutsättningar
Logik - Förnuft, eller förnuftets regler
Etik - det rätta
Moral - det rätta elller "det som rör sedan"
Politisk filosofi - den bästa vägen till det goda samhället
Estetik - Läran om det sköna

På lite senare tid
Vetenskapsteori - Debatten och lärorna om den rätta metoden av fastställa vetenskapliga sanningar
Fenomenologi - Notoriskt klurig kontinentalfilosofisk strömning, kan sägas vara "läran om det som visar sig"
Logisk positivism - Läran som säger att rätt använt språk ger en direkt bild av verkligheten

För att nämna ett par begrepp som mainstream forskning och historia brukar använda sig av.

Först ingick även sociologi, biologi, statsvetenskap, nationalekonomi, fysik, medecin, hela köret "you name it" men det är längre tillbak.


Med objektivt menar jag:
Det tänkta tillstånd vari något betraktas utan att någon betraktar det.

Eller lite vettigare uttryckt:
Att betrakta något utan att själva ha några fördomar, förkunskaper eller förblindande idéer med sig i sitt mentala bagage. Ett betraktande med ett "rent" och "naket" öga som inte är grummlat av något. Ett sant betraktande av något precis som det är, inte som det nödvändigtvis framträder för en människa.

I vetenskap, journalistik och massa andra sammanhang anses det som ett ideal att försöka vara objektiv, men de flesta som ägnat saken tanke vet att det är ett omöjligt mål. Ändå försöker man framställa saker objektivt i skrift och tal, detta eftersom det ska bli så begripligt som möjligt för alla inblandade och ha så stor beviskraft som möjligt.

Det är inte objektivt omöjligt att fastslå var Saddam är, men däremot är det omöjligt att uttala sig om detta. Eftersom alla ord, alla spårk förutsätter existensen av någon som använder det och därmed är det inte objektivt.

Joppe redde för övrigt ut mycket på ett väldigt bra sätt, men jag hoppas även jag gjort mig förstådd. Precis som Joppe anmärker så kan man försöka att objektivt definiera ett ord. Men eftersom detta måste ske med andra ord så rör det sig om en oändlig kedja av referenser till andra ord.

[freddemalte]

Vad bör ingå i en filosofi för att den skall kunna betecknas som just en filosofi och inget annat? Och enligt vilka kriterier? Enligt vilket synsätt? Finns det någon vedertagen mall som säger "det här ingår som minimum i ett filosofiskt system, det här ingår som maximum"? Vad har i så fall präglat denna mall genom historien?

Det vore intressant med en diskussion kring sådana här "metafilosofiska frågeställningar", då man kan ana att synen på filosofi i sig speglar ett filosofiskt förhållningssätt (om än oftast implicit). Typiska frågor skulle t.ex. kunna vara om man rent objektivt kan fastslå 1) vad filosofi är som helhet, 2) vad dess delar består av (i hierarkisk form med större grenar som metafysik, epistemologi, etik/moral, politik, estetik och små kvistar på dessa grenar - alltså, om filosofin som helhet liknades vid ett träd, vad utgjorde då dess grenar, kvistar, blad osv?).

Det har sagts att om en filosofi kunde vara representerad i form av en skyskrapa på 120 våningar, så skulle de första 70 våningarna utgöras av metafysik och framförallt epistemologi. Kan en sådan uppskattning vara rimlig? Varför/varför inte?


Fredrik Ekermann,
Redaktör http://fundera.nu

Mycket spännande fråga! För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion) och språket som huvudsakliga verktyg - i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever världen, tänker och känner.

Fredrik

[Algotezza]

Har all slags filosofi en gemensam kärna - eller råder Wittgensteins begrepp familjelikhet mellan de olika varianterna? Din fråga utgår från att en sådan kärna finns - något jag ifrågasätter.

/Algotezza

[mullback]

Vad bör ingå i en filosofi för att den skall kunna betecknas som just en filosofi och inget annat? Och enligt vilka kriterier? Enligt vilket synsätt? Finns det någon vedertagen mall som säger "det här ingår som minimum i ett filosofiskt system, det här ingår som maximum"? Vad har i så fall präglat denna mall genom historien?

Det vore intressant med en diskussion kring sådana här "metafilosofiska frågeställningar", då man kan ana att synen på filosofi i sig speglar ett filosofiskt förhållningssätt (om än oftast implicit). Typiska frågor skulle t.ex. kunna vara om man rent objektivt kan fastslå 1) vad filosofi är som helhet, 2) vad dess delar består av (i hierarkisk form med större grenar som metafysik, epistemologi, etik/moral, politik, estetik och små kvistar på dessa grenar - alltså, om filosofin som helhet liknades vid ett träd, vad utgjorde då dess grenar, kvistar, blad osv?).

Det har sagts att om en filosofi kunde vara representerad i form av en skyskrapa på 120 våningar, så skulle de första 70 våningarna utgöras av metafysik och framförallt epistemologi. Kan en sådan uppskattning vara rimlig? Varför/varför inte?


Fredrik Ekermann,
Redaktör http://fundera.nu

En mer ofilosofisk fråga får man nog leta efter.  :lol:
Om filosofin skall komprimeras och kategeoriseras till vissa principer skulle filosofi inte vara just filosofi.

Skulle nog vilja påstå att frågan i sig strider mot filosofins natur - ja det torde isåfall vara filosofins enda regel - att just liksom vetenskapen vara i ständig utveckling.

Om man tänker på filosofi i betydelsen av "kärlek till vishet" exempelvis så slås man lätt av djupet. Därför känns det meningslöst att diskutera "hur djupt" något i isåfall kan eller bör vara. This is neither religion or a dogmatic foundation.

Bästa hälsningar
även om jag är 7 år sen.