Vad är den analytiska filosofins förtjänst?

[J R Auk]

Ja, vad säger ni. Jag satt och tänkte på detta idag och kom fram till att jag inte vet en enda.

Nu är jag inte insatt i vetenskapsteori eller det som går under namnet "teoretisk filosofi" men det jag har sniffat på luktar mest som en sur avart av tidigare briljans.

Kan någon hjälpa mig? Jag skulle så gärna vilja ha ett konkret svar på min fråga.
Alltså inte bara en subjektiv bedömning av att; -jag tänkte till när jag läste...., utan något som åtminstone kan aspirera på objektiv giltighet inför frågan. (utan att komplicera det hela för mycket)

[kaktus]

Jag skulle gissa att en människa i Sverige har större chans att betala räkningarna som lastbilschaufför en filosof ,vilket inte innebär att filosofin inte är minst lika viktig som andra ämnen i skolan.Studerar man filosofi så blir man antagligen lärare som undervisar i filosofi.
Det är faktiskt en och annan matematiker och fysiker som undervisar.
Det går förstås heller inte att försörja sig som konstnär.Det går men det är ytterst få konstnärer som försörjer sig på konst,trots god kritik av etablissemanget-suck.De flesta konstnärer undervisar eller har vanliga arbeten vid sidan av.

En filosof kanske kan satsa på att skriva en bok vid sidan av som man kan försöka sälja.Vad vet jag?

Jag träffade en italiensk filosof  som var arbetslös och han sade att han förstås övervägde en doktoravhandling.



           MVH:Kaktus

[kaktus]

Ursäkta läste inte igenom din fråga ordentligt

[Algotezza]

Ja, vad säger ni. Jag satt och tänkte på detta idag och kom fram till att jag inte vet en enda.

Nu är jag inte insatt i vetenskapsteori eller det som går under namnet "teoretisk filosofi" men det jag har sniffat på luktar mest som en sur avart av tidigare briljans.

Kan någon hjälpa mig? Jag skulle så gärna vilja ha ett konkret svar på min fråga.
Alltså inte bara en subjektiv bedömning av att; -jag tänkte till när jag läste...., utan något som åtminstone kan aspirera på objektiv giltighet inför frågan. (utan att komplicera det hela för mycket)

På den språkliga klarhetens och det verbala förtydligandets  område har den analytiska filosofin tydliga fördelar. Vad övrigt är stelbent skygglappsförsett och überförsiktigt... Metafysik är inte alltid bara nonsens!

MVH

Algotezza

[Sartre]

jag borde verkligen packa isället för att sitta här och skriva, för jag ska snart ge mig ut på äventyyyyr!!! men så tar jag då en liten paus och ser att rauken har gjort annat än skolarbete idag och inte nog med det, han har dessutom gett sig på de teoretiska filosoferna...*sartre intar försvarsställning*

nej, men om jag ska vara lite seriös...

...vad exakt menar du med din fråga auk? gör du en skillnad mellan teoretisk och praktisk filosofi här eller mellan analytisk och icke-analytisk/kontinental filosofi? vilka förtjänster har exempelvis den analytiska filosofin inom den praktiska filosofins områden?

undrar
sartre

[J R Auk]

Ursäkta läste inte igenom din fråga ordentligt

Hehe märkte det. Men tack för svaret ändå

[J R Auk]

jag borde verkligen packa isället för att sitta här och skriva, för jag ska snart ge mig ut på äventyyyyr!!! men så tar jag då en liten paus och ser att rauken har gjort annat än skolarbete idag och inte nog med det, han har dessutom gett sig på de teoretiska filosoferna...*sartre intar försvarsställning*

nej, men om jag ska vara lite seriös...

...vad exakt menar du med din fråga auk? gör du en skillnad mellan teoretisk och praktisk filosofi här eller mellan analytisk och icke-analytisk/kontinental filosofi? vilka förtjänster har exempelvis den analytiska filosofin inom den praktiska filosofins områden?

undrar
sartre

Asso jag tänkte att där jag inte är bevandrad kan jag finna hopp. Där jag vandrat stod intet att finna.

Min fråga avser den analytiska filosofin som metod. Även om jag vet att distinktionerna är diffusa.

Men om frågan är oklar, utsträck den längre, vad har filosofin gjort efter 1900 talet?

Vad kan aspirera på objektiv "nytta" eller "upplösning".

[Sartre]

den analytiska filosofin har precisionen på sin sida, på ett sätt som saknas i den kontinentala. men jag borde egentligen inte uttala mig om analytisk filosofi, för trots att jag skolats i den, så är mina älskare de moderna franska tänkarna (där även vissa tyskar får smyga in, däribland Heidegger och Hegel)... så jag kan ibland roa mig med att reta gallfeber på mina kursare genom att snacka skit om just analytiska filosofer.

vad de analytiska filosoferna har gjort? tja, det har väl sökt sanningen... och det har en mängd förtjänster. bara  i den akademiska världen kan man se att olika institutioner på universiteten kan få hjälp av en filosofisk dialog i sina ämnen. på filosofen vid gu pågår ständigt diskussioner med andra institutioner. på ett filosofiskt seminarium eftersträvas hela tiden sanningen och man själv argumenterar och yttrar hela tiden det som man tror är sant. medan det inom andra ämnen finns en tradition av att bara säga saker för att... det finns en tradition av det-där-menar-jag-ju-inte-men-det-fattar-du-väl och detta ser man inte i den analytiska filosofin alls, då allt måste härledas och underbyggas med argument och inte lösa påståenden. (förutom hos Rorty, men honom ska vi inte ens kalla filosof, inte när de kommer till hans senare skrifter (som skrevs efter hans skilsmässa, det kanske förklarar ett och annat), där han behandlar just sanning.)

det hade varit en oerhörd förtjänst om en filosofisk dialog skedde även ute i samhället i stort och inte bara på seminarierna på universiteten. har du ngn uppfattning om hur snacket går mellan filosoferna och “de andra” vid su? filosofer har ju en tendens att vara ganska isolerade vid universiteten, tyvärr...


och angående att den teoretiska filosofin är en avart av tidigare briljans... vi är väl alla bara fotnötter till Platon, eller hur var det nu....

[J R Auk]

Jag har börjat spåna i att det är den där jävla Platon som har ställt till det.

Men det är ju en lång historia.

Det saknas ändå något konkret. Det är mest vaga antydningar om en tradition som på intet sätt kan sägas höra till den analytiska filosofin i min mening.

Att söka sanningen har väl alla gjort. Med olika anspråk på vad sanningen är.

Att underbygga med argumentation är väl även det något som filosofin alltid har haft som mål och medel.

Jag saknar fortfarande det där konkreta "beviset" för att den väg vi nu slagit in på, om man kan tala så generellt (kan ju alltid begränsa diskussionen annars till det specifika), inom filosofin och dess förtjänster.

Jag ser det icke. Snarare ser jag det som att filosofin har kapitulerat något, vilket jag tycker motsäger hela tanken bakom verksamheten.

Det är som att allt man syftar till är att lägga en sten till. Och då har man inte upphöjt filosofin till en vetenskap bland andra, man har regredierat den till att vara i brist som alla andra vetenskaper.

[miles davis]

Varthän tror du din egen (hypotetiska) epistemologiska analys skulle leda dig? Bort från språket, och i alla händelser bort från de problem den analytiska skolan utreder?

Varför skulle filosofin vara en vetenskap bland andra? Är inte det en positivistisk (-analytisk) tanke om något?

Jag har börjat spåna i att det är den där jävla Platon som har ställt till det.

Det där har Nietzsche redan klargjort.

[J R Auk]

Varthän tror du din egen (hypotetiska) epistemologiska analys skulle leda dig? Bort från språket, och i alla händelser bort från de problem den analytiska skolan utreder?

Varför skulle filosofin vara en vetenskap bland andra? Är inte det en positivistisk (-analytisk) tanke om något?

Jag har börjat spåna i att det är den där jävla Platon som har ställt till det.

Det där har Nietzsche redan klargjort.

Nu är du väl lite bitsk. Jag skulle nog hamna i samma problem. Men som studerande av den traditionen så slås jag över hur lite de har att visa upp.

Kanske är det jag som har gjort mig blind för resultaten. Jag vet inte.

Men om man nu säger att man skall ta sig an delarna och arbeta som ett lag för att lägga bit på bit. Då borde man ha något konkret.

Någon som söker bygga ett helt system genom sin filosofi förväntar jag mig inte kunna visa på delresultat, där är koherrensen och helhetsappalationen av teoribygget det som kommer till att bedömas.

Angående vetenskapligheten hos filosofin. Jag hyser ingen sådan idé, alltså att göra anspråk på en fruktbar filosofi utifrån dess likhet med andra vetenskaper. Men jag har uppfattat det som att det är vad som har drivit den analytiska traditionen (för övrigt inte ett helt klart begrepp, men diskutera det klarar vi). Och jag ifrågasätter hela dess idé.

Om vi tittar på naturvetenskapen så är den fruktbar i alla fall där vi har ett praktiskt problem. Men vart hän den inte relaterar till detta så verkar det gå snett. Jag tänker på tekniska lösningar som påtvingas, eller omhuldas för sin potentiella förtjänst, och inte tillåts uppstå som brukbart "naturligt". Se bara på bomber och skit, krigen kommer efter.

Filosofin är för mig ett alternativ till religioner och dylikt. Det är en verksamhet som måste genomsyra hela ens liv.

Det jag ser är filosofer som sitter i samma små ekorrhjul som "vanliga" människor, och tror att de skall få syn på "världen" i denna dimma av propaganda och villfarelser som omgärdar oss.

Jag ser nästan aldrig sådana som verkar jobba med sin psykologi, som jobbar med emotioner i filosofin. Som söker se mening, och inte bara relation.

Den analytiska traditionen känns platt. Och jag undrar om den inte redan är död.

[Zokrates]

Ja, vad säger ni. Jag satt och tänkte på detta idag och kom fram till att jag inte vet en enda.

Nu är jag inte insatt i vetenskapsteori eller det som går under namnet "teoretisk filosofi" men det jag har sniffat på luktar mest som en sur avart av tidigare briljans.

Kan någon hjälpa mig? Jag skulle så gärna vilja ha ett konkret svar på min fråga.
Alltså inte bara en subjektiv bedömning av att; -jag tänkte till när jag läste...., utan något som åtminstone kan aspirera på objektiv giltighet inför frågan. (utan att komplicera det hela för mycket)

Den största förtjänsten är att ha tagit helt död på den muntliga traditionen, som innebar att kunna återge berättelser ord för ord oförändrat under 1000 tals år som passerat, utan minsta förändring i uttryck och innehåll.

[J R Auk]

Vart avhandlar Nietschze Platon? Det skulle jag gärna läsa.

[miles davis]

En så vida övertäckande (livs-)filosofi som du efterlyser kommer, förhoppningsvis, aldrig - någonsin - att praktiseras inom ett vetenskapligt samfund, dels därför att det inte skulle vara vetenskapligt att praktisera filosofin i fråga, och dels för att det inte riktigt skulle falla demokratin på läppen om staten valde att propagera för ett visst livsmönster.

I övrigt förstår jag ärligt talat inte vad din kritik av (vad du kallar för) den analytiska skolan går ut på - är det måhända en halmgubbe du tryts med?

Vart avhandlar Nietschze Platon? Det skulle jag gärna läsa.

Nietzsche skrev alltid med Platon i bakhuvudet - hela hans (inom citationstecken) 'filosofi' står i förhållande till den sokratiska traditionen. Så, du kan i princip, lika väl som i praktiken, plocka upp vilken av hans texter du än känner för, och där finna både sympatiska och polemiska yttranden relaterade till det platonska fenomenet.
Men vill du ha tips på var du kan börja så är alltid detta ett tips.

[miles davis]

Ja, vad säger ni. Jag satt och tänkte på detta idag och kom fram till att jag inte vet en enda.

Nu är jag inte insatt i vetenskapsteori eller det som går under namnet "teoretisk filosofi" men det jag har sniffat på luktar mest som en sur avart av tidigare briljans.

Kan någon hjälpa mig? Jag skulle så gärna vilja ha ett konkret svar på min fråga.
Alltså inte bara en subjektiv bedömning av att; -jag tänkte till när jag läste...., utan något som åtminstone kan aspirera på objektiv giltighet inför frågan. (utan att komplicera det hela för mycket)

Den största förtjänsten är att ha tagit helt död på den muntliga traditionen, som innebar att kunna återge berättelser ord för ord oförändrat under 1000 tals år som passerat, utan minsta förändring i uttryck och innehåll.

Nonsens.