Kan man veta för mycket?

[Smisk]

En sak jag dock dagligen kommer i kontakt med är det där med spoilers för spel, filmer och serier.
I det avseendet så finns det ett värde av att inte veta "vem mördaren är" så att säga.

Jag uppfattar dock inte att det är vad frågan handlar om då detta handlar om vilka saker som är bra eller dåliga att veta i en given kontext.

Frågan behöver ha mer kontext som sagt så vi vet i vilket avseende kunskap skulle kunna vara något man kan ha för mycket av.

Ibland känner jag exempelvis att internet är en samling reklam och spoilers
Det blir så eftersom kulturen på nätet handlar om att desperat mjölka personers uppmärksamhet.
Det är en regel nu, inte längre ett undantag, att man smetar ut reklam över alla sidor, skriver sensationstörstande och "gömmer" det man vet att personer "egentligen vill ha" längs ner på en sida eller utesluter det helt, bara man tjänar uppmärksamhet och klicks av metoden.

[David H]

Det är intressant att det verkar finnas två sidor, de som ser problem med att veta för mycket och de som inte gör det. Jag tillhör de första.
Kan det vara så att när man vet mer än personer i sin omgivning även insett att det inte är av större betydelse om man deltar i konversationen då personerna ifråga finner större glädje av att ha rätt än en själv?
Personligen håller jag mig oftast till att observera då jag inte känner något behov av att veta mer i de flesta ämnen.
Problemet med att veta för mycket anser jag är mer socialt än kunskapsmässigt.

Är det inte en viktig moralisk dimension i detta också? Andra kanske finner större glädje av att ha "rätt", men säg om du vet bättre, ser du då inget moraliskt ansvar att dela med dig av din kunskap?

I många frågor spelar det mindre roll, men i vissa frågor ser jag det som moraliskt viktigt att sprida sina tankar.

[David H]

Kul fråga!
En gammal föreställning var att om du vet för mycket "slår det om" och du blir galen.
Tanken går tillbaka till gammelkristliga föreställingar att kunskap utmanar Gud och ger repressalirer.

Ska vi skylla vår kunskap på någon frukt vi åt? Kanske vi varit lyckligare om vi aldrig åt av den där frukten från kunskapens träd? Oavsett spelar det mindre roll nu. Ätit är ätit, som jag brukar säga, och det som gäller nu är väl bara att göra bästa av situationen.

[omni]

Ifall man vet hur personer reagerar i givna situationer och anpassar sig till att de ska vara så nöjda som möjligt, är det då att sakna kunskap och förmåga att hantera det sociala? I de flesta sociala situationer är det triviala saker som diskuteras där ytterligare en åsikt inte tillför något av värde. Sen finns det ju situationer där man vet något som ger värde till diskussionen, men då krävs det ju att personerna man pratar med vill lyssna och ta det till sig.

Om man tar frågan om filmer och liknande, då är det mycket som är liknande i handlingen. Hjälten vinner alltid osv. Även om man vet vad som kommer att hända så kan själva historien vara intressant, dock verkar det vara svårt att göra en film som inte tummar på reglerna i verkligheten. Actionhjältar som slår hål i betongväggar och detektiver som vet vem mördaren är nästan innan brottet begåtts.
Reklam är något som jag försöker undvika så mycket som möjligt, precis som du skriver enbart distraherande när det finns vettigare saker att lägga sin tid på.

När det kommer till religion så är det ju svårt att bevisa något, alla har nog en lite egen uppfattning även ateister. Varför skulle inte alla kunna ha rätt där? Vem bestämmer att min åsikt är mer eller mindre värd än någon annans?

Kan det vara så att balansen mellan att låta personer glädjas av att ha ”rätt” eller att dela med sig av det man vet är viktigare än att alltid försöka sprida sina tankar? I vissa situationer kan det ju vara rent livsviktigt att dela med sig av det man vet och då är det ju självklart viktigt att man gör så, men det är sällan såna situationer uppstår.

Jag skrev ett annat svar tidigare men loggades tydligen ut innan jag hann posta det, så jag vet uppenbarligen inte allt, även om jag känner att jag vet för mycket. För att kunna dela med sig av det man vet så behöver ju personerna man pratar med både vara villiga att veta och klara av att hantera det de får veta. Tror det är väldigt många i samhället som är för distraherade för att klara av det.

[David H]

Ifall man vet hur personer reagerar i givna situationer och anpassar sig till att de ska vara så nöjda som möjligt, är det då att sakna kunskap och förmåga att hantera det sociala? I de flesta sociala situationer är det triviala saker som diskuteras där ytterligare en åsikt inte tillför något av värde. Sen finns det ju situationer där man vet något som ger värde till diskussionen, men då krävs det ju att personerna man pratar med vill lyssna och ta det till sig.

Nog är det så att det kan upplevas som det är mest triviala saker som diskuteras i vanliga sociala situationer. Att då lägga sig i och säga något icke-trivialt kan kännas obekvämt. Jag kan känna att om jag säger något icke-trivialt så stör jag stämningen, blir uppfattad som konstig, och dessutom är sannolikheten stor att jag kommer bli missförstådd.
I sådana situationer tenderar jag att hålla en låg profil också, och tar inte diskussionen till djupare nivå om jag inte ser någon öppning för det. Men det är inte utan att jag känner mig ganska feg pga detta, och jag kan imponeras av personer som är mer konfrontativa och obekväma...jag brukar uppskatta att vara i sådana personers sällskap.

Sen detta om när man vet något av värde till diskussionen...ja, ens kunskap är ingen garanti för att man kommer lyckas förmedla det också. Men skyller du bara på andra personernas ovilja att lyssna, så har du då lokaliserat problem till ett område som du inte kan styra över.
Om du istället vänder på det och säger att vad som krävs är att jag behöver ha en förmåga till att kunna aktivera deras vilja till att lyssna. Då har du istället ett problem lokaliserat till dig själv som du kan arbeta med och förhoppningsvis hitta en konstruktiv lösning på!

När det kommer till religion så är det ju svårt att bevisa något, alla har nog en lite egen uppfattning även ateister. Varför skulle inte alla kunna ha rätt där? Vem bestämmer att min åsikt är mer eller mindre värd än någon annans?

Alla har nog rätt inom ramarna för de egna perspektivet. Genom att vidga perspektiven kan man uppmärksamma och förstå varandras ramar bättre. Vems åsikt som är mer eller mindre värd? Ja, då snuddar vi igen vid den där frågan om vad är värde. Ett harmoniskt samförstånd är något som jag är benägen att fästa högt värde vid. Om det skulle vara nån som bestämmer vilken åsikt som skulle vara mest värd? Det vore väl kanske Gud då... men jag känner inte Gud tillräckligt väl för att uttala mig närmare om det.

Kan det vara så att balansen mellan att låta personer glädjas av att ha ”rätt” eller att dela med sig av det man vet är viktigare än att alltid försöka sprida sina tankar? I vissa situationer kan det ju vara rent livsviktigt att dela med sig av det man vet och då är det ju självklart viktigt att man gör så, men det är sällan såna situationer uppstår.

Jag tycker du besvarar din egen fråga bra här. Men kan tillägga att det inte nödvändigtvis är så lätt att veta vad som är livsviktigt. Det som för den ena kan förefalla vara en struntsak kan för den andra förefalla livsviktigt och tvärtom.

[Anders]

]Kan det vara så att balansen mellan att låta personer glädjas av att ha ”rätt” eller att dela med sig av det man vet är viktigare än att alltid försöka sprida sina tankar? I vissa situationer kan det ju vara rent livsviktigt att dela med sig av det man vet och då är det ju självklart viktigt att man gör så, men det är sällan såna situationer uppstår.

Jag tycker du besvarar din egen fråga bra här. Men kan tillägga att det inte nödvändigtvis är så lätt att veta vad som är livsviktigt. Det som för den ena kan förefalla vara en struntsak kan för den andra förefalla livsviktigt och tvärtom.

Livsviktigt? Tycker snarare att man skall ha bra skäl för att inte säga det som försvårar för folk. Kanske situationen blir ohållbar rent situationsmässigt, kanske kan sanningen skada. Men i princip skall folk inte springa och boa in in sig i en fålla då det är något komplicerat kontroversiellt- vilket väl oftast är fallet för sådana här säga eller inte säga. Rena besserwissergrejer då man hör nån halvpackad sitter och killgissar om fotboll eller musik kan man ju däremot avstå från, om karln inte blir helt odräglig.

[David H]

]Kan det vara så att balansen mellan att låta personer glädjas av att ha ”rätt” eller att dela med sig av det man vet är viktigare än att alltid försöka sprida sina tankar? I vissa situationer kan det ju vara rent livsviktigt att dela med sig av det man vet och då är det ju självklart viktigt att man gör så, men det är sällan såna situationer uppstår.

Jag tycker du besvarar din egen fråga bra här. Men kan tillägga att det inte nödvändigtvis är så lätt att veta vad som är livsviktigt. Det som för den ena kan förefalla vara en struntsak kan för den andra förefalla livsviktigt och tvärtom.

Livsviktigt? Tycker snarare att man skall ha bra skäl för att inte säga det som försvårar för folk. Kanske situationen blir ohållbar rent situationsmässigt, kanske kan sanningen skada. Men i princip skall folk inte springa och boa in in sig i en fålla då det är något komplicerat kontroversiellt- vilket väl oftast är fallet för sådana här säga eller inte säga. Rena besserwissergrejer då man hör nån halvpackad sitter och killgissar om fotboll eller musik kan man ju däremot avstå från, om karln inte blir helt odräglig.

Men det är inte heller alltid så enkelt. Bara titta på det här forumet. Nog är det ofta personer som vet sådant som inte andra forummedlemmar vet, men hur tas det emot av de andra forummedlemmarna när de informeras om detta? Oftast är det väl så att de inte lägger märke till vad som sägs och/eller inte håller med.
Visst går det alltid att kontra med en motfråga eller att presentera ett annat perspektiv.

Det gäller att inte slösa för mycket energi på att använda sig av metoder som inte visat sig fungera tidigare, tänker jag.

[Anders]

Jag tycker du besvarar din egen fråga bra här. Men kan tillägga att det inte nödvändigtvis är så lätt att veta vad som är livsviktigt. Det som för den ena kan förefalla vara en struntsak kan för den andra förefalla livsviktigt och tvärtom.

Livsviktigt? Tycker snarare att man skall ha bra skäl för att inte säga det som försvårar för folk. Kanske situationen blir ohållbar rent situationsmässigt, kanske kan sanningen skada. Men i princip skall folk inte springa och boa in in sig i en fålla då det är något komplicerat kontroversiellt- vilket väl oftast är fallet för sådana här säga eller inte säga. Rena besserwissergrejer då man hör nån halvpackad sitter och killgissar om fotboll eller musik kan man ju däremot avstå från, om karln inte blir helt odräglig.

Men det är inte heller alltid så enkelt. Bara titta på det här forumet. Nog är det ofta personer som vet sådant som inte andra forummedlemmar vet, men hur tas det emot av de andra forummedlemmarna när de informeras om detta? Oftast är det väl så att de inte lägger märke till vad som sägs och/eller inte håller med.
Visst går det alltid att kontra med en motfråga eller att presentera ett annat perspektiv.

Det gäller att inte slösa för mycket energi på att använda sig av metoder som inte visat sig fungera tidigare, tänker jag.

Välja sina strider, kanske. Och det får man ju göra.