Spinoza

[Anders]

Även om vetenskapen ännu inte bevisat att singulariteten existerar, så tycks teorin förutsätta det.

Oj, där överskred du min förmåga och förståelse av vad vetenskap handlar om. Jag tror att världen är konstruerad utan varje spår av övernaturliga krafter. Treenigheten har sin källa i nyplatonismen och Plotinus, han talar om de tre: Den Ende (källan till Varat), det kontemplativa sinnet (där de platonska idéerna existerar) samt universums intelligenta själ. Givetvis såg de kristna tillfället att överföra detta till sin tro. Så enkelt är det ibland. Du får läsa på om den kristna religionens utveckling och olika influenser.

Är ni kvar i Spinoza?

[Pilatus]

Treenigheten har sin källa i nyplatonismen och Plotinus, han talar om de tre: Den Ende (källan till Varat), det kontemplativa sinnet (där de platonska idéerna existerar) samt universums intelligenta själ. Givetvis såg de kristna tillfället att överföra detta till sin tro. Så enkelt är det ibland. Du får läsa på om den kristna religionens utveckling och olika influenser.

Är ni kvar i Spinoza?

O ja, religionsfrågor måste ha upptagit en stor del av den unge Spinozas vardag. Läs och förundras.

(Den femtonårige Baruch Spinoza) eftersade med handen på Gamla testamentet följande af (kabbalisten rabbin Isak Aboab i Amsterdam) förestafvade ed: "Jag åkallar dig, allsmäktige förborgade Gud, du som gifvit ditt väsens hemligheter till Adam, Henok, Abraham och Moses, hvilka låtit dem fortbäras genom släktena intill denna dag! Låt din helige ande komma öfver mig och led mig, så att jag icke stapplar på den väg jag vill vandra! Syndar jag mot dina hemligheter, då komme öfver mig där i oändligheten alla Gehennas kval! Fördenskull led mig, o Herre, så att jag må hvila under dina vingars skugga och fröjda mig åt glansen af din härlighet! Amen! Amen!" (Viktor Rydberg "Korstågsperiodens kulturhistoria" s 551-552; föreläsningar vid Stockholms Högskola vårterminen 1888)

Samma år (1656) som synoden i Dordrecht fördömde cartesianismen, blef en ung judisk tänkare, Baruch Spinoza, utstött ur Amsterdams synagoga. Spinoza, som var född 1632 i Amsterdams judekvarter, hade tidigt blifvit införd i det gamla testamentet, Talmud och Kabbala, men genom dessa studier blef han en skeptiker i stället för en rabbin. Trött på judendomen kastade han sig öfver naturvetenskapen och den cartesianska filosofien, och då hans brytning med fädernas tro trädde klart fram under en strid med synagogan, blef den unge mannen träffad af den judiska bannlysningen. Härefter kallade han sig Benedictus och gick sina egna vägar. I likhet med de judiska lärda hade han inhämtat ett handtverk; han förstod att med stor skicklighet slipa optiska glas, och därigenom förvärfvade han sig det dagliga brödet. I Amsterdam samlade han omkring sig en liten skara af likatänkande vänner, till en del arminianer och mennoniter, men då han blef utstött ur synagogan, lämnade han staden och slog sig ned bland (de bibelkristna) kollegianterna (kända för sina kärleksgärningar), hvars stilla uppträdande tilltalade honom mycket. Ett par år bodde han i själfva (deras hufvudort) Rejnsburg. (Fredrik Nielsen "Kyrkohistoria från reformationen till upplysningstidehvarfvet" s 555)

[Algotezza]

Alla treenigheter utgår från ett motsatspar och dialektiken, mötet eller syntesen dem emellan. 1 + 1 = 3. Man +kvinna = barn

fadern (den manliga principen) + Den heliga andan (den kvinnliga principen) = Sonen (livsprincipen)

[Pilatus]

Alla treenigheter utgår från ett motsatspar och dialektiken, mötet eller syntesen dem emellan. 1 + 1 = 3. Man +kvinna = barn

fadern (den manliga principen) + Den heliga andan (den kvinnliga principen) = Sonen (livsprincipen)

Men utgår inte metoden från Platons dialektik, menar du?
"[...] att ställa argument emot argument för att därigenom komma vidare till nya insikter", som nämnts ovan ändå gemensamt för den grundläggande innebörden av dialektiken, vilken från början härrör ur Sokrates och Platons filosofiska läror.

[Anders]

Treenigheten har sin källa i nyplatonismen och Plotinus, han talar om de tre: Den Ende (källan till Varat), det kontemplativa sinnet (där de platonska idéerna existerar) samt universums intelligenta själ. Givetvis såg de kristna tillfället att överföra detta till sin tro. Så enkelt är det ibland. Du får läsa på om den kristna religionens utveckling och olika influenser.

Är ni kvar i Spinoza?

O ja, religionsfrågor måste ha upptagit en stor del av den unge Spinozas vardag. Läs och förundras.

(Den femtonårige Baruch Spinoza) eftersade med handen på Gamla testamentet följande af (kabbalisten rabbin Isak Aboab i Amsterdam) förestafvade ed: "Jag åkallar dig, allsmäktige förborgade Gud, du som gifvit ditt väsens hemligheter till Adam, Henok, Abraham och Moses, hvilka låtit dem fortbäras genom släktena intill denna dag! Låt din helige ande komma öfver mig och led mig, så att jag icke stapplar på den väg jag vill vandra! Syndar jag mot dina hemligheter, då komme öfver mig där i oändligheten alla Gehennas kval! Fördenskull led mig, o Herre, så att jag må hvila under dina vingars skugga och fröjda mig åt glansen af din härlighet! Amen! Amen!" (Viktor Rydberg "Korstågsperiodens kulturhistoria" s 551-552; föreläsningar vid Stockholms Högskola vårterminen 1888)

Samma år (1656) som synoden i Dordrecht fördömde cartesianismen, blef en ung judisk tänkare, Baruch Spinoza, utstött ur Amsterdams synagoga. Spinoza, som var född 1632 i Amsterdams judekvarter, hade tidigt blifvit införd i det gamla testamentet, Talmud och Kabbala, men genom dessa studier blef han en skeptiker i stället för en rabbin. Trött på judendomen kastade han sig öfver naturvetenskapen och den cartesianska filosofien, och då hans brytning med fädernas tro trädde klart fram under en strid med synagogan, blef den unge mannen träffad af den judiska bannlysningen. Härefter kallade han sig Benedictus och gick sina egna vägar. I likhet med de judiska lärda hade han inhämtat ett handtverk; han förstod att med stor skicklighet slipa optiska glas, och därigenom förvärfvade han sig det dagliga brödet. I Amsterdam samlade han omkring sig en liten skara af likatänkande vänner, till en del arminianer och mennoniter, men då han blef utstött ur synagogan, lämnade han staden och slog sig ned bland (de bibelkristna) kollegianterna (kända för sina kärleksgärningar), hvars stilla uppträdande tilltalade honom mycket. Ett par år bodde han i själfva (deras hufvudort) Rejnsburg. (Fredrik Nielsen "Kyrkohistoria från reformationen till upplysningstidehvarfvet" s 555)

Jo, lyssnar man på första videon i Trådstarten så är det det i stort sett Cut the bullshit, det regnar varken gudar eller stekta sparvar från himlen bara sådär, utan det som händer händer av en orsak. Och gud som gubbe med skägg köpte han inte.

[Pilatus]

Jo, lyssnar man på första videon i Trådstarten så är det det i stort sett Cut the bullshit, det regnar varken gudar eller stekta sparvar från himlen bara sådär, utan det som händer händer av en orsak. Och gud som gubbe med skägg köpte han inte.

Människan är icke ett självständigt väsen (hon saknar alltså fri vilja), utan blott ett modus av Gud, menar han. Spinozas filosofi bygger på begrepp som substans, vilket är Gud (Spinoza är panteist menar somliga). Alltså Gud = verkligheten som helhet och allt som existerar i den. Attribut: det som vi uppfattar som substansens väsen, t ex en triangel. Modus: Modifikationer av attributen som vi uppfattar som enskilda kroppar och själar.

I sin ontologi och etik inkluderar han närvaron av en "gubbe med skägg".

[Algotezza]

Alla treenigheter utgår från ett motsatspar och dialektiken, mötet eller syntesen dem emellan. 1 + 1 = 3. Man +kvinna = barn

fadern (den manliga principen) + Den heliga andan (den kvinnliga principen) = Sonen (livsprincipen)

Men utgår inte metoden från Platons dialektik, menar du?
"[...] att ställa argument emot argument för att därigenom komma vidare till nya insikter", som nämnts ovan ändå gemensamt för den grundläggande innebörden av dialektiken, vilken från början härrör ur Sokrates och Platons filosofiska läror.

Sedan tog Hegel över detta i sitt "valsschema" som abstrakt förklaringsmodell för den historiska utvecklingen, tes-antites-syntes.

Handlar det inte om hur yin och yang samspelar också i taoismen?

Mao: Motsatsernas kamp och enhet

[Algotezza]

Spinoza var väl monist, panteist/holist och determinist och inspiratör för ekosofin.

[Pilatus]

Sedan tog Hegel över detta i sitt "valsschema" som abstrakt förklaringsmodell för den historiska utvecklingen, tes-antites-syntes.

Handlar det inte om hur yin och yang samspelar också i taoismen?

Mao: Motsatsernas kamp och enhet

Friedrich Engels hade formulerat det så och det prånglades ut som en stor sanning som alla marxister skulle tillämpa enligt Naturens dialektik (Dialektik der Natur) 1873-83. Det kunde sedan Lysenko och Mao använda för att slå undan benen för vetenskap. Även Nikita Chrusjtjov kom fel med jordbrukspolitiken. Dialektiken som Hegel använde begreppen på historien var säkert bättre, mer att utgå från historien och se ett visst mönster i utvecklingen än att påtvinga historien och samhällsutvecklingen ett nödvändigt schema som skulle leda fram till det utopiska samhället. Jag har inget emot idén, bara mot den konfiskatoriska politiken och den påtvingade kollektiviseringen. Säkert har dialektiken som den används i det politiska samtalet (politisk filosofi) modererats många gånger av mer begåvade marxister, men de slutade tråkigt nog ofta sina dagar i onåd. Därmed har idén kommit på skam. Vilka använder den?

[Pilatus]

Spinoza var väl monist, panteist/holist och determinist och inspiratör för ekosofin.

Visst, mycket beundrad och mångsidig i sitt tänkande, säkert en inspiratör. Men man kanske skall stanna där, inte följa honom fullt ut, monism, determinism och panteism leder till färdiga lösningar.

[Anders]

Jo, lyssnar man på första videon i Trådstarten så är det det i stort sett Cut the bullshit, det regnar varken gudar eller stekta sparvar från himlen bara sådär, utan det som händer händer av en orsak. Och gud som gubbe med skägg köpte han inte.

Människan är icke ett självständigt väsen (hon saknar alltså fri vilja), utan blott ett modus av Gud, menar han. Spinozas filosofi bygger på begrepp som substans, vilket är Gud (Spinoza är panteist menar somliga). Alltså Gud = verkligheten som helhet och allt som existerar i den. Attribut: det som vi uppfattar som substansens väsen, t ex en triangel. Modus: Modifikationer av attributen som vi uppfattar som enskilda kroppar och själar.

I sin ontologi och etik inkluderar han närvaron av en "gubbe med skägg".

Inte enligt videon. Har inte läst något av Spinoza. Gud är mer "summan av allt"

[Anders]

Spinoza var väl monist, panteist/holist och determinist och inspiratör för ekosofin.

Visst, mycket beundrad och mångsidig i sitt tänkande, säkert en inspiratör. Men man kanske skall stanna där, inte följa honom fullt ut, monism, determinism och panteism leder till färdiga lösningar.

Tja, i videon propagerar han för kontroll av känslor och att öka sin kunskap för att kunna påverka värld. Förstå. Om det är monistiskt vet jag inte, men inte deterministiskt eller panteistiskt.

[Pilatus]

Spinoza var väl monist, panteist/holist och determinist och inspiratör för ekosofin.

Visst, mycket beundrad och mångsidig i sitt tänkande, säkert en inspiratör. Men man kanske skall stanna där, inte följa honom fullt ut, monism, determinism och panteism leder till färdiga lösningar.

Tja, i videon propagerar han för kontroll av känslor och att öka sin kunskap för att kunna påverka värld. Förstå. Om det är monistiskt vet jag inte, men inte deterministiskt eller panteistiskt.

Spinoza antog att världen endast bestod av en substans. Med monism avses här att allt varande kan förklaras utifrån en grundprincip (materia eller medvetande).
Spinoza förnekar med emfas människans fria vilja. Han framhåller att allt som existerar, inklusive människan, är styrt av naturens lagar och därmed även hennes fria vilja. "All things in nature proceed from certain [definite] necessity and with the utmost perfection." Spinoza var determinist, man kan säkert diskutera graden, men inte hans grundsyn.
Panteismen är redan kommenterad, allt som existerar är delar av Gud. Gud manifesterar sig i skapelsen, i människan, genom våra mellanmänskliga förehavanden.

[Anders]

Visst, mycket beundrad och mångsidig i sitt tänkande, säkert en inspiratör. Men man kanske skall stanna där, inte följa honom fullt ut, monism, determinism och panteism leder till färdiga lösningar.

Tja, i videon propagerar han för kontroll av känslor och att öka sin kunskap för att kunna påverka värld. Förstå. Om det är monistiskt vet jag inte, men inte deterministiskt eller panteistiskt.

Spinoza antog att världen endast bestod av en substans. Med monism avses här att allt varande kan förklaras utifrån en grundprincip (materia eller medvetande).
Spinoza förnekar med emfas människans fria vilja. Han framhåller att allt som existerar, inklusive människan, är styrt av naturens lagar och därmed även hennes fria vilja. "All things in nature proceed from certain [definite] necessity and with the utmost perfection." Spinoza var determinist, man kan säkert diskutera graden, men inte hans grundsyn.
Panteismen är redan kommenterad, allt som existerar är delar av Gud. Gud manifesterar sig i skapelsen, i människan, genom våra mellanmänskliga förehavanden.

Kan bara kommentera i förhållande till videon, den här determinismen verkar snarast vara en sanity check, att saker inte ploppar upp från ingenstans, en ganska modern syn. Och kanske är det ”fria valet” inte är så fritt som man kanske tänker sig. Set är skrivet på 1600 talet skall man komma ihåg, gav ett otroligt vuxet intryck, inte undra på att han blev förföljd under en religiös era. Den fria viljan är ju långt ifrån nåt enkelt koncept även idag.

Kausalitet och rationalitet, se världen som den är... inklusive att den är komplex. Gillar Bergsons take, världen och hjärnan är så komlex så att det inte går att se kausalkedjor för allt. Därför är viljan i praktiken fri. Men de kausala sambanden finns där, i alla fall. Man får ta livet som det är. Svårt. Och alla stora livets spörsmål, religion, politik, kärlek, miljö, Covidstrategier som de är. svåra. Den som säger något kategoriskt om något kontroversiellt är oftast dum.

[Pilatus]

... att saker inte ploppar upp från ingenstans, en ganska modern syn.

Men just så, att saker "ploppar upp från ingenstans" är det väl inte någon som säger? Har någon någonsin gjort det?

Och kanske är det ”fria valet” inte är så fritt som man kanske tänker sig.

Hur menar du att "man kanske tänker sig"? Det är en mycket vag formulering. Spinoza var mycket bestämd i sin uppfattning. Det blev kontroversiellt därför att han så uppenbart stred mot Torans ord.

Den som säger något kategoriskt om något kontroversiellt är oftast dum.

Verkligen, att bli betraktad som dum är oftast ett uttryck för ogillande. Spinozas skrifter ogillades och blev omedelbart förbjudna. Det han skrev uppfattades som mycket kontroversiellt och han blev tidigt utesluten ur sin judiska församling. Att Spinoza inte kompromissade med sin tankefrihet bevisades då han avböjde en professur emedan han ansåg att detta kunde inkräkta på hans filosofiska frihet. Ref. Oskar Mark
Av religiösa människor är Spinozas tankar ännu i denna dag kontroversiella då han ifrågasatte mycket av vad som står i Toran. Är mirakel möjliga, är Torans berättelser sanna, kan de prövas mot en historisk sanning?