Demokrati
Moderator: Moderatorgruppen
Konkurrerande drifter?
Viljan till makt är kanske en drift som vi har i egenskap av däggdjur
och flockdjur. Om man ser till flockdjurs beteende är väl ett hierarkiskt
samhälle naturligare än ett demokratiskt.
Dilemmat ligger då i kampen mellan denna drift och vår medvetenhet som skapar inlevelse i och förståelse av att alla i grunden
har samma vilja till ett bra liv, att det mest är slumpens omständigheter
som gör att jag är just den jag är och har den position jag har.
Samtidigt kan det kännas orättvist att det är fel och omoraliskt att handla
efter sin egen drift som är av naturen nedlagd. Eller kan man kalla viljan till demokrati och jämlikhet för en drift också som tillkommit i och med
vårt medvetande så att det uppstått två konkurrerande drifter?
Den moraliska viljan är kanske också en drift - behovet av att fungera
i flocken......
och flockdjur. Om man ser till flockdjurs beteende är väl ett hierarkiskt
samhälle naturligare än ett demokratiskt.
Dilemmat ligger då i kampen mellan denna drift och vår medvetenhet som skapar inlevelse i och förståelse av att alla i grunden
har samma vilja till ett bra liv, att det mest är slumpens omständigheter
som gör att jag är just den jag är och har den position jag har.
Samtidigt kan det kännas orättvist att det är fel och omoraliskt att handla
efter sin egen drift som är av naturen nedlagd. Eller kan man kalla viljan till demokrati och jämlikhet för en drift också som tillkommit i och med
vårt medvetande så att det uppstått två konkurrerande drifter?
Den moraliska viljan är kanske också en drift - behovet av att fungera
i flocken......
Jämföra med djuren - vi är däggdjur - väl?
Och jag antydde väl också skillnaden fast jag uttryckt det på mitt sätt
och frågan är om inte kulturen egentligen är en del av våra drifter
inte skilt från våra drifter - det var vad min frågeställning handlade om.
Det kan vara en drift att skapa kulturer - att skapa moraliska system??
Men vi har inte alltid varit så bra på att skapa moraliska system utan
det har blivit en tvångströja istället och att vi vet vad som är det bästa
är kanske inte alltid så säkert....
Men jag är inte så oense med dig som det kanske låter - håller med dig
om detta med språk och medvetande och att det ger oss möjlighet
att välja.....
Och jag antydde väl också skillnaden fast jag uttryckt det på mitt sätt
och frågan är om inte kulturen egentligen är en del av våra drifter
inte skilt från våra drifter - det var vad min frågeställning handlade om.
Det kan vara en drift att skapa kulturer - att skapa moraliska system??
Men vi har inte alltid varit så bra på att skapa moraliska system utan
det har blivit en tvångströja istället och att vi vet vad som är det bästa
är kanske inte alltid så säkert....
Men jag är inte så oense med dig som det kanske låter - håller med dig
om detta med språk och medvetande och att det ger oss möjlighet
att välja.....
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Kultur - natur.
Som jag ser det:
Kulturen är inte människans natur utan reflekterar människans kunskap om naturen; "kunskap om fakta". Kulturen är en reaktion, och det gör den unik och definierbar som något vi kan ifrågasätta utifrån fakta. Naturen innehåller inte tolkningsmomentet, men kulturen gör det. Att kunna tänka - abstraktionen - medför ännu ett svårighetsmoment som innebär att människan kan frångå sin natur. Detta är enligt min syn inte ett fritt val som många vill mena utan en reaktion på vår övertygelse, som i sin tur bygger på kunskap. Om kulturen underbyggs av felaktig "kunskap om fakta" så är det vitalt att särskilja de båda begreppen natur och kultur (om man inte vill stoppa huvudet i sanden).
Johan
Kulturen är inte människans natur utan reflekterar människans kunskap om naturen; "kunskap om fakta". Kulturen är en reaktion, och det gör den unik och definierbar som något vi kan ifrågasätta utifrån fakta. Naturen innehåller inte tolkningsmomentet, men kulturen gör det. Att kunna tänka - abstraktionen - medför ännu ett svårighetsmoment som innebär att människan kan frångå sin natur. Detta är enligt min syn inte ett fritt val som många vill mena utan en reaktion på vår övertygelse, som i sin tur bygger på kunskap. Om kulturen underbyggs av felaktig "kunskap om fakta" så är det vitalt att särskilja de båda begreppen natur och kultur (om man inte vill stoppa huvudet i sanden).
Johan
Hej José! Det är intressant det här med "naturlagar". Jag uppfattar det som att du anser att vi människor har något speciellt som ger oss förmågan att INTE göra som andra kulturer t ex bakterier... dvs äta tills vi dör. Jag ser inte kopplingen mellan intelligens/kultur/medvetenhet och en "god" framtid. Vi har väl aldrig haft större möjligheter att förändra vår tid som nu, men gör vi det? Vi vill alla ha den där nya bilen, vi vill ha bra betalt för minimal insats, vi har inga problem att roffa åt oss mer än vi någonsin behöver och vi är duktiga på att glömma och förtränga vårt ansvar i det hela. Jag vet inte om jag har fel vy på det hela, om det bara är dom intelligensbefriade och icke upplysta personerna som sysslar med vår gemensamma bakterieodling men jag tror inte det. Jag är med, du är med, dom kulturella, dom ideella, dom intelligenta o akademiska är med... och så givetvis dom onda, giriga och mentalt deformerade... dvs "dom andra" (kanske skit-sverige;).
Vad i utvecklingen ser du som "annorlunda" vad gäller oss människor? Vad i det vi gör ser du som ett resultat av att vi är medvetna om att vi kan tänka, dra slutsatser och dela med oss av dessa till andra. Jag håller givetvis med om att vi skiljer oss från övriga skapelsen på den punkten. Men i min värld så vet jag inte om detta är något bra för oss. Jag vet inte om det är bra att våra tankar kan länkas ihop, lagras och dom accellererar resultaten fortare och fortare. Vi utvecklar för utvecklandets skull, vi reser i möjligheter men vart vill vi? Resten av skapelsen (som kanske är dummare?) har med sin "omedvetenhet" nån slags inbyggd begränsning i hur mycket jävelskap dom kan ställa till med, hur mycket dom nu så gärna vill (jag tror att allt vill ta över allt). Det har inte vi. Vi har kommit en puckel på skalan och våra möjligheter är nu enroma. Vad talar för att vi inte vill upptäcka våra möjligheter att erövra (läs ödelägga) allt? Vem av oss vill backa bak från vår inslagna väg?
Mvh / Jazz
Vad i utvecklingen ser du som "annorlunda" vad gäller oss människor? Vad i det vi gör ser du som ett resultat av att vi är medvetna om att vi kan tänka, dra slutsatser och dela med oss av dessa till andra. Jag håller givetvis med om att vi skiljer oss från övriga skapelsen på den punkten. Men i min värld så vet jag inte om detta är något bra för oss. Jag vet inte om det är bra att våra tankar kan länkas ihop, lagras och dom accellererar resultaten fortare och fortare. Vi utvecklar för utvecklandets skull, vi reser i möjligheter men vart vill vi? Resten av skapelsen (som kanske är dummare?) har med sin "omedvetenhet" nån slags inbyggd begränsning i hur mycket jävelskap dom kan ställa till med, hur mycket dom nu så gärna vill (jag tror att allt vill ta över allt). Det har inte vi. Vi har kommit en puckel på skalan och våra möjligheter är nu enroma. Vad talar för att vi inte vill upptäcka våra möjligheter att erövra (läs ödelägga) allt? Vem av oss vill backa bak från vår inslagna väg?
Mvh / Jazz
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 34 och 0 gäster