Kants kausalitetsfälla

[Algotezza]

Via introspektion har jag kommit fram till att mitt inre, alltså perceptionsprocesser, kognitiva, mnemologiska och emotionella processer i sig är både enkla och självklara och inte ett dugg komplexa förutom när jag skall beskriva det med ord.

Saker som egentligen är enkla kan kräva många ord för att beskrivas.

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet. Till grund för vår perception finns omvärlden (tinget-i-sig) och perceptionsorgan och vårt medvetande där bilden av omvärlden (tinget-för-mig) skapas och vidmakthålles via perceptionsflödet. Språk och kommunikation har också betydelse för utfallet.

[Pilatus]

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet. Till grund för vår perception finns omvärlden (tinget-i-sig) och perceptionsorgan och vårt medvetande där bilden av omvärlden (tinget-för-mig) skapas och vidmakthålles via perceptionsflödet. Språk och kommunikation har också betydelse för utfallet.

Tinget i sig är det verkliga strykjärnet då ingen tittar på det, vi vet att det finns där, men vi vet inte någonting alls om det. Först när vi låter våra sinnesorgan samla in rådata från strykjärnet (kausalitetsfällan) kan vi börja göra oss en bild av det. Vi placerar föremålet i tid och rum, vi använder Kants förståndskategorier och sätter samman detta till en funktionell enhet. Den nytvättade kragen kan strykas och användas inför morgondagens övningar.

Kausalitetsfällan = Om kausalitet endast är en förståndskategori, hur kan han då säga att t ex strykjärnet existerar trots att vi inte kan veta något om tinget i sig? Eller är det en kunskap a priori? Nej endast som a posteriori. Då finns det ju något här som glappar. Jag tror att Kant var medveten om det. Men han lät det bero.

[Smisk]

Via introspektion har jag kommit fram till att mitt inre, alltså perceptionsprocesser, kognitiva, mnemologiska och emotionella processer i sig är både enkla och självklara och inte ett dugg komplexa förutom när jag skall beskriva det med ord.

Saker som egentligen är enkla kan kräva många ord för att beskrivas.

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet. Till grund för vår perception finns omvärlden (tinget-i-sig) och perceptionsorgan och vårt medvetande där bilden av omvärlden (tinget-för-mig) skapas och vidmakthålles via perceptionsflödet. Språk och kommunikation har också betydelse för utfallet.

Vad jag menar är just att det är komplext att beskriva med ord. Tankar räcker inte ens till och fungerar inte helt varken som beskrivningar eller koncept för att greppa tillvarons fulla natur som inkluderar "det inre".

Som jag ser det så är Kants ide om tinget i sig inte samma som någon "omvärld" utan som något vi inte vet något om alls. En omöjlighet "för oss". Iden av tinget i sig och en omvärld är allt uttryck för "världen för oss".

[Pilatus]

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet.

Vad jag menar är just att det är komplext att beskriva med ord.

Tinget i sig, något existerar utanför ditt medvetande. Hur kan du få kunskap om detta objekt?
Strykjärnet skickar impulser till dina sinnen. Dina medfödda åskådningsformer placerar strykjärnet på en specifik plats vid en specifik tid.
En av dina förståndskategorier, substans gör att du ser strykjärnet som ett metalliskt föremål. En annan förståndskategori, kausalitet gör att du förstår att det är glödande kol som gör ditt strykjärn varmt.

Strykjärn.png (136.67 KiB) Visad 356 gånger

[Vertumnus]

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet.

Vad jag menar är just att det är komplext att beskriva med ord.

Tinget i sig, något existerar utanför ditt medvetande. Hur kan du få kunskap om detta objekt?
Strykjärnet skickar impulser till dina sinnen. Dina medfödda åskådningsformer placerar strykjärnet på en specifik plats vid en specifik tid.
En av dina förståndskategorier, substans gör att du ser strykjärnet som ett metalliskt föremål. En annan förståndskategori, kausalitet gör att du förstår att det är glödande kol som gör ditt strykjärn varmt.

Strykjärn.png

Tinget i sig ligger inte bara utanför vårt medvetande, det ligger bortom vår kunskapsförmåga. Ett strykjärn kan inte vara ett strykjärn någon annanstans än inom den mänskliga sfären. Allt vi träffar på blir genom ett givet schema till en del av oss eller en förlängning av oss. Det är i den processen som föremålet blir igenkännbart och ges en identitet.

[Smisk]

Tinget-i-sig är väl också en självklarhet.

Vad jag menar är just att det är komplext att beskriva med ord.

Tinget i sig, något existerar utanför ditt medvetande. Hur kan du få kunskap om detta objekt?
Strykjärnet skickar impulser till dina sinnen. Dina medfödda åskådningsformer placerar strykjärnet på en specifik plats vid en specifik tid.
En av dina förståndskategorier, substans gör att du ser strykjärnet som ett metalliskt föremål. En annan förståndskategori, kausalitet gör att du förstår att det är glödande kol som gör ditt strykjärn varmt.

Strykjärn.png

Du verkar då mena?
Att det Kant kallar tinget för oss är samma sak som tinget i sig?
Eller att han missuppfattat något och det han säger är irrelevant?

Det du beskriver har inget alls med det han talar om som tinget i sig att göra utan endast tinget för oss som du ju vet.

Jag tolkar det som att du menar att vår erfarenhet är som en spegel som visar "världen i sig"?

[Pilatus]

Du verkar då mena?
Att det Kant kallar tinget för oss är samma sak som tinget i sig?
Eller att han missuppfattat något och det han säger är irrelevant?

Det du beskriver har inget alls med det han talar om som tinget i sig att göra utan endast tinget för oss som du ju vet.

Jag tolkar det som att du menar att vår erfarenhet är som en spegel som visar "världen i sig"?

Ja jag tror dina frågor kan vara berättigade. Hm, jag fattade det som att Kant hänvisade till kausaliteten då han trots allt menar att tinget i sig existerar. Det skulle på så sätt få en egenskap. Men det är något skumt med Kants tinget i sig. Vi kan inte tänka oss ett föremål utan egenskaper.

Platon trasslade till vår uppfattning om våra sinnens egenskaper genom sitt: "det vi ser inte är det som faktiskt är". Platon krånglade till det genom att postulera en värld "bakom" den vi ser.

Kant: Noumen existerar utanför tid, rum och materia som en "transcendental" existens. Verkligheten består av fenomen som struktureras av vårt förnuft.

Jodå jag har säkert skrivit en del konstigheter, men jag tror att jag är i gott sällskap.

[Pilatus]

För att rädda Kant behöver jag nu goda skäl för att anta en transcendental verklighet. Vad är det?

[unik]

För att rädda Kant behöver jag nu goda skäl för att anta en transcendental verklighet. Vad är det?

För oss = det holotropa självet.
Varsågod och radera.

V

ChatGPT definition =

Begreppet holotropa självet kommer från Stanislav Grof och används inom transpersonell psykologi.
Ordet holotrop betyder ungefär “rör sig mot helhet” (från grekiskans holos = hel och trepein = att röra sig mot).

Definition:
Det holotropa självet syftar på ett utvidgat medvetandetillstånd där individen upplever sig som mer än sitt vardagliga ego — en känsla av att vara förenad med något större, som mänskligheten, naturen eller universum.

Kärnidén:
Istället för att se jaget som isolerat (det “biografiska självet”), beskriver det holotropa perspektivet ett själv som:
överskrider tid och rum
kan uppleva starka känslor av enhet och mening
ibland inkluderar andliga eller mystiska upplevelser

Sammanhang:
Begreppet används ofta i samband med:
transpersonell psykologi
andningsmetoder som holotropisk andning
studier av förändrade medvetandetillstånd

Enkelt uttryckt:
Det holotropa självet är en upplevelse av att ditt “jag” inte är begränsat till din kropp eller din personliga historia, utan är en del av en större helhet.

[hakkapeliitta]

Tinget i sig ligger inte bara utanför vårt medvetande, det ligger bortom vår kunskapsförmåga. Ett strykjärn kan inte vara ett strykjärn någon annanstans än inom den mänskliga sfären. Allt vi träffar på blir genom ett givet schema till en del av oss eller en förlängning av oss. Det är i den processen som föremålet blir igenkännbart och ges en identitet.

Finns väl massa saker utan att vi är medvetna om dem?
Ett nyfött barn har inte kunskap om ett strykjärn men likväl existerar det.
Kunskap är något som man skaffar sig och existens av något är inte avhängig av det.

[Vega]

Man ligger på en strand, det varmt och luften står still. Helt plötsligt börjar det skölja in stora vågor mot land. Kan man säga att tinget i sig är den enorma båten som passerade okänt antal mil från land för 10 minuter sedan?

[Pilatus]

Man ligger på en strand, det varmt och luften står still. Helt plötsligt kommer det stora vågor mot en. Kan man säga att tinget i sig är den enorma båten som passerade okänt antal mil från land för 10 minuter sedan?

Nej det kan man inte. Tinget i sig är inte nåbart för dina sinnen.

[Vega]

Man ligger på en strand, det varmt och luften står still. Helt plötsligt kommer det stora vågor mot en. Kan man säga att tinget i sig är den enorma båten som passerade okänt antal mil från land för 10 minuter sedan?

Nej det kan man inte. Tinget i sig är inte nåbart för dina sinnen.

Vilken nytta har vi då av dessa tankegångar?

[Vega]

Är det inte som att framgångsrikt söka regnbågens skatt? Man får skatten men regnbågen flyttar på sig..

[Anders]

Men inte f-n funderade Kant på strykjärn? Utan på nåt där vi verkligen kan gå vilse om vi tror oss veta exakt vad det är, men inte är det?