Justin Case skrev:freddemalte skrev:Jag hyser ingen tvekan om att djur (ja till och med amöbor) kan erfara någon form av obehag, och att detta obehag övergår till strikt lidande ju mer komplex varelsens nervsystem är.
Är inte amöbor ändå alltför primitiva för att kunna känna något obehag? Tror du t.ex. att ett människohjärta, som tagits ut ur en människas kropp och som hålls vid liv och slår i väntan på att bli implanterat i någon annan människa, kan känna något obehag? Det tror inte jag, och jag tycker inte att en amöba verkar vara mer avancerad än vad ett människohjärta är.
Det behöver med nödvändighet inte vara något negativt (för hjärtat) att råka ut för det du beskrivet och därmed är det ju inte heller säkert att det är en grund för obehag. Men visst kan jag tänka mig att den cellansamling som utgör hjärtat reagerar negativt på till exempel syrebrist (en infarkt) vilket då utgör ett primitivt och rudimentärt obehag i detta system, icke att förväxla med det obehag som det centrala nervsystemet kan generera i den interna loopen som utgör det mänskliga upplevelsesystemet. Men om vi jämför amöban med en sten, så är den nog mer receptriv för obehag än stenen, och om vi jämför hjärtat med en amöba så torde det rent teoretiskt kunna vara så att hjärtat har en mer avancerad form av obehagsdetektion än amöban (givet att det komplexa i hjärtat är designat på ett sådant sätt att just obehagsfaktorn ökar).
Det är ingen tro för mig, det är en gissning genom extrapolering av hur cellsystemen verkar och fungerar, men vi har ju (som bekant) ingen koll på hur andra biologiska system än vi själva "upplever världen".
Jag kan väl dock tycka att ordet
obehag dock refererar till något mer avancerat än vad jag i sak avser och om du vill får du gärna hjälpa mig att hitta ett mer passande ord, amabans refexsystem måste ju dock avgöra om det den reagerar på är till för eller nackdel för dess överlevnad, vad ska vi kalla dessa två stillstånd?
Vänligen
Fredrik