"Mitt språks gränser är min världs gränser"

[Algotezza]

"Mitt språks gränser är min världs gränser", skrev Wittgenstein.

Om jag via ivrigt nyttjande av sms och sms-språk - som ju är förminskat språk - just förminskar mitt språk, krymper då även min värld?

/Algotezza

[monstret]

Ja.

[Anders]

Lustigt att Ludwig sa detta egentligen. Han brukar nämnas som en av dem som ligger väl på vägen till en diagnos åt aspergerhållet. Och att han inte skulle förmå skapa värld utan att babbla med andra låter osannolikt. men han var, om man får tro biografierna, slugare på vissa ställen än på andra.

Logiken är en sak. Att man kan generera tankar är en annan. Det ät för övrigt det jag saknar i LW filosofi, det lilla jag läst i original, desto mer andrahand. Guld om någon som läst mer original kan smälla mig på fingrarna här:
Han godkänner att det finns en dator men inte att det genereras data. Att datorn behöver indata, som har genererats någonstans. I Heidegger känner jag däremot att gnistan utan språket och logiken finns.

[Anders]

Jag undrar om ens min kontakt med Den Andre sker sådär hundraprocentigt inom språket. Och det verkar ju som om den sene LW var mindre övertygad om detta än den tidige.

[Algotezza]

Lustigt att Ludwig sa detta egentligen. Han brukar nämnas som en av dem som ligger väl på vägen till en diagnos åt aspergerhållet. Och att han inte skulle förmå skapa värld utan att babbla med andra låter osannolikt. men han var, om man får tro biografierna, slugare på vissa ställen än på andra.

Logiken är en sak. Att man kan generera tankar är en annan. Det ät för övrigt det jag saknar i LW filosofi, det lilla jag läst i original, desto mer andrahand. Guld om någon som läst mer original kan smälla mig på fingrarna här:
Han godkänner att det finns en dator men inte att det genereras data. Att datorn behöver indata, som har genererats någonstans. I Heidegger känner jag däremot att gnistan utan språket och logiken finns.

Vi ser tydligt det vi har ord för, ser tydligt och minns det då vi kan hänga upp det på ord. Det vi upplever men inte har ord för, är svårare att minnas och handskas med. Den som kan orden för de tio nyanser av grönt ser dessa nyanser tydligare än den som bara har ett ord för alla nyanser, "grönt".

Sedan förstår jag inte riktigt sista stycket i ditt inlägg.

/Algotezza

[Algotezza]

Jag undrar om ens min kontakt med Den Andre sker sådär hundraprocentigt inom språket. Och det verkar ju som om den sene LW var mindre övertygad om detta än den tidige.

Ludwig den sene lanserade teorin om språkspel. Han hade insett att språket har fler funktioner än att förmedla fakta om världen och att även dessa är meningsfulla i kommunikationen människor emellan. Ludwig den tidige ville ju mönstra ut allt utom faktapåståenden ur språket som "nonsens".

/Algotezza

[Pilatus]

"Mitt språks gränser är min världs gränser", skrev Wittgenstein.
Om jag via ivrigt nyttjande av sms och sms-språk - som ju är förminskat språk - just förminskar mitt språk, krymper då även min värld?

Ja, eftersom sms-språket är torftigare så krymper uttrycksmöjligheterna i det avseende som Wittgenstein avsåg. Men sms-andet har säkert breddat den sociala basen för många (inte endast utåtriktade) människor. Inkluderar vi Facebook och Instagram och ser till antalet "vänner" som många samlat runt sig, så är det något nytt.

En dimension som inte berörs här är den fysiska kontakten mellan människor. Förr dansade man tätt ihop. Kanske ger vi varann "kramar" numera. Annars är det inte så många som kommer oss riktigt nära. Men känslorelaterade uttryck borde ju absolut inrymmas i "min världs gränser". Det är förstås ett litet känsligare område med att röra vid någon än att säga något via nätet. Vi är ofta mycket restriktiva och det finns ofta tydliga gränser för vad som anses hålla sig inom normen.

[rogerv]

Den övriga kommunikationen förutom det skrivna språket, på SMS och sociala medier, förmedlas av smileys. Smileys förmedlar ansiktsutryck vilket är mycket viktigt i kommunikationer. En text bestående av bara skriven text, hur torftig den än är skriven kan förmedla mycket just med smileysarna
Jag har också hört sägas av lärare att barnen inte skriver SMS-språk i skolan utan vanligt skriftspråk. Det verkar vara två skilda språk för två olika sammanhang.

[Silver]

"Mitt språks gränser är min världs gränser", skrev Wittgenstein.

Om jag via ivrigt nyttjande av sms och sms-språk - som ju är förminskat språk - just förminskar mitt språk, krymper då även min värld?

/Algotezza

Med detta sagt så är alltså intellekt en klassfråga?

Utan att dementera något av det som sagt så skulle jag vilja förtydliga att jag tror att det är i första hand sinnet och intelligensen som begränsar möjligheten till att utveckla "vår värld". T.ex. så kräver en del av våra undermedvetna tankeprocesser så som t.ex. logik, orsakssammanband m.m. inte nödvändigtvis ett fullt utvecklat språk, dock ett visst mått av intelligens.

[Ben]

----------

[Ben]

--------------

[Pilatus]

Med detta sagt så är alltså intellekt en klassfråga?

Mja, det kan ju diskuteras, Michael Young skrev 1958 en bok med titeln "Intelligensen som överklass" ("The rise of the meritocracy"). Det är en dystopisk skildring av ett framtida samhälle där individernas status och position enbart är bestämda av intelligens och duglighet. Om alla belönas efter förmåga finns det inte längre någon slump eller något oblitt öde att skylla på. Var och en har fått precis vad hon eller han förtjänar under en obarmhärtig upplysningssol. Boken slutar följaktligen med en våldsam revolution.

Ett gott intellekt är förstås en god hjälp för den som vill flytta sig uppåt i klasshierarkin.
intellekt = förmåga att förstå o. fatta, tankeförmåga, fattningsförmåga, förstånd

Språket är dock en klassmarkör. (Bernard Shaw skrev om just det i Pygmalion.) I de stora förorterna utvecklas speciella gruppspråk som är lätt identifierbara.

[Algotezza]

Den övriga kommunikationen förutom det skrivna språket, på SMS och sociala medier, förmedlas av smileys. Smileys förmedlar ansiktsutryck vilket är mycket viktigt i kommunikationer. En text bestående av bara skriven text, hur torftig den än är skriven kan förmedla mycket just med smileysarna
Jag har också hört sägas av lärare att barnen inte skriver SMS-språk i skolan utan vanligt skriftspråk. Det verkar vara två skilda språk för två olika sammanhang.

Smileysar lägger till ytterligare en dimension till det i sig linjära skriftspråket, en dimension som innebär att man kan manifestera sin inställning till det man skriver, ironi etc. Epistemicitet - hur man förhåller sig till det man säger, skriver.

Det dröjde f.ö. ganska många år innan jag såg ordet "typ" i elevernas uppsatser. Inte ofta det syns i skrift öht.

/Algotezza

[Ben]

-------------

[AleichemSholem]

Vi vet alla att han övergav bildteorin i förmån för språkspelet.

Låt oss ta exemplet en invandrare som har kommit till Sverige. Han är väldigt begränsad i svenskan och folk han pratar med förstår inte vad han säger, inte bara grammatiskt men även på grund av de få ord han kan vilket gör det extra svårt. Således är hans språks gränser hans världs gränser MEN bara när det är i den kontexten dvs interaktionen på svenska med svenskar.

Personen kanske vet och kan identifiera trioler inom musik när han hör det, men inte vet uttrycket för det. Men personen i fråga kan likväl beskriva det i andra ord, och detta är sant med folk som t ex förvärvat engelska. Alla har vi nog kommit i en situation där vi inte har haft ord nog -ett ord- för att förmedla en sak men ändå kunnat göra det på andra sätt genom att använda oss av antingen andra ord, eller tom med gester, etc., och således blivit förstådda.

Så jag kan delvis hålla med Wittgenstein. Inom interaktion med andra kan jag delvis hålla med honom att 'mitt språks gränser är min världs gränser', men att mitt språk skulle reflektera vad jag kan och vet, det är helt fel. Kunskap tror jag inte enbart kan mätas i din expressiva lingvistiska förmåga. Dock måste tilläggas att Wittgenstein bar på åsikten att språket kommer först och tanken sen. Något som är helt fel.