Vad utgör medvetandets referens?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1310
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 17 aug 2018 20:30

lynx skrev:Vet inte varför, tänker bara på Newtons vagga. Har det någon relevans?


Hej Lynx, trevligt att du fortfarande är intresserad.

Nej, det går nog inte att överföra Newtons vagga direkt till ΔØ-reproduktionen (som jag antar du syftar på).
I konceptet beskrivs ΔØ-reproduktionen, som interfererande tänjningar i grundtillståndet, G. De atomära begreppen
hemmahörande inom rumtiden, beskrivs via Euler-tabellen, som växelverkan via ΔØ, mellan individuella,
av egenreferensen beroende maskeringsförankringar. De individuella maskeringsförankringarna i kombination med
relativ polarisation (relativiteten ger det i vxv-sammanhanget viktiga minus-tecknet), får till konsekvens att växelverkan,
till skillnad mot Newtons vagga, blir komplex till sin natur, det är här de elektromagnetiska fälten kommer in i bilden.
De elektromagnetiska fälten är abstrakta till sin natur, och förklaras i konceptet via ΔØ inkl MP och DRP.
Fälten beskrivs atomärt med hjälp av de fundamentala formerna, linjärt och cirkulärt.
I förlängningen resulterar detta i RUM-TID, m a o det vi förnimmer som vår verklighet inkl dess egenskaper.

Studerar vi vad som mekaniskt/atomärt händer i Newtons vagga så rör det sig om deformationer som fortplantar sig.
Analogier till dessa reella deformationer återfinns i ΔØ-reproduktionen, men då i komplex form.

Med lite fantasi kan man ev tänka sig att förenklat likna detta vid två (2ΔØ), av/via rum-tid åtskilda/separerade,
balanserande och samverkande komplexa "vagg-positioner" (relativt imaginärt nav !)
.

En röd tråd, som löper genom mina inlägg, är att grunden för förda resonemang måste redovisas, för att slutsatserna
skall vara trovärdiga. När så ej skett har jag försökt ställa ledande frågor som, trots att jag upprepar frågorna,
inte besvarats. Frågorna, i vilka ”något” refererar till något verkligheten bakomliggande (= ”bortom” rum-tiden), lyder,

Krävs det ”något” för att verkligheten, så som du förnimmer den, skall existera ?
• Om så är fallet, vilka kännetecken och egenskaper tillskriver du detta ”något” ?
• Kan "något" då beskrivas via vår verklighets begrepp inkl storheter ?


Ovanstående beskrivning skall betraktas som en atomär beskrivning inom ramen för rum-tid.
Söker du en djupare förklaring krävs det att du har tillgång till svaret på den första frågan !
Frågan kan ses som upprinnelsen till den här tråden, Vad utgör medvetandets referens ?

/ Illusionen

Pax vobiscum.

https://www.youtube.com/watch?v=t894eGoymio
https://www.youtube.com/watch?v=WVySGOTLa5o
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1310
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 22 sep 2018 16:00

Trots dess framgång förblir kvantmekaniken, enligt tillgänglig litteratur, höljd i dunkel.
Orsaken till detta är att ingen egentligen vet hur och varför den fungerar som den gör.
Vissa av kvantmekanikens förutsägelser om atomens interna värld kan, p g a avsaknad
av grundläggande förankring, därigenom betraktas som stridande mot sunt förnuft.
Det innebär inte att teorin nödvändigtvis är felaktig utan snarare att man sannolikt inte behärskar
vad ”jaget” representerar, och tolkningen av hur verkligheten förnims, på ett korrekt sätt.
Det som gör detta intressant är att det är detta föreliggande tråd är tänkt att handla om.

FÖRNIMMELSEN är kopplad/länkad till aktuell egenstruktur, som via MaskeringsPrincipen, MP,
förankrar egenstrukturen i G, via den normerade (= balanserade) ömsesidiga växelverkan.
Förankringen kan då betraktas som att en polarisationsobalans introduceras i G av strukturen, via MP.
Det innebär att vi har olika/skilda referenser att ta hänsyn till samtidigt (enligt första patentkravet),
* REFERENSBEROENDE MaskeringsPrincip, MP,
* REFERENSNEUTRAL DubbelReferensPrincip, DRP. (DRP "ger" balanserad/neutral växelverkan)
Observera här att det rör sig om olika strukturella TILLSTÅND, där båda är möjliga.
Betraktas tillstånden REFERENS-NEUTRALT (= DRP) blir konsekvensen att det råder BALANS mellan
tillstånden. Om däremot tillstånden betraktas REFERENSBEROENDE (= MP) rubbas/förskjuts balansen,
vilket innebär OBALANS. Naturkonstanterna, εο och μο, och av dessa beroende fälthastighet, c,
är en konsekvens av detta referensberoende. Två kommunicerande partiklar förankrar var för sig
sina respektive referensberoende strukturer i G, via MP. Det är G-densitetsinterferensen,
mellan dessa individuella förankringar, som Euler-tabellen i konceptets inledning beskriver.
RUM och TID, den s k ”RUM-TIDEN”, är en effekt av differensen/skillnaden mellan dessa
referensberoende, ej normerade, densitetsavvikelser, vilket beskrivs i konceptet och tidigare inlägg.

Kvantmekaniken förutsäger att en och samma subatomära partikel kan förekomma i flera olika
tillstånd samtidigt. Den förklarar även att en atom kan befinna sig på mer än en position samtidigt,
tills vi kontroller vad den har för sig.
Den säger vidare att en elektron samtidigt kan rotera både medurs och moturs, tills vi detekterar den.

Mot denna bakgrund önskar jag ställa följande fråga:

Vad motsäger att involverande av ”medvetandets referens” och DRP i resonemanget,
och användande av dessa referenser som skilda förankringar (så som beskrivs ovan och i konceptet),
medför att ovan beskrivna kvantmekaniska egenskaper erhålls ?

/ Illusionen

Pax vobiscum.
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 17353
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 22 sep 2018 16:32

Illusionen skrev:Vad motsäger att involverande av ”medvetandets referensen” och DRP i resonemanget, och användande av dessa referenser som skilda förankringar (så som beskrivs ovan och i konceptet), medför att ovan beskrivna kvantmekaniska egenskaper erhålls?

Antagligen inte någonting om du förklarar hur "konceptet" kommer att påverka kvantmekaniken. Kan "medvetandets referens" ge ett ökat förklaringsvärde till kvantmekaniken så vore det ju fantastiskt.

Men är det inte så att kvantmekaniken är rätt bra förklarad, modellerna fungerar skapligt bra matematiskt, det är då vi skall förklara teorin på ett språkligt plan som det knyter sig. Varför kan vi inte veta något om Schrödingers katt förrän vi väljer att se efter? Superposition innebär att atomer i princip befinner sig i flera positioner samtidigt, eller rättare sagt i alla tänkbara positioner. Det är först när en observation av en atom i ett visst läge görs som de andra positionerna kollapsar. Superposition har fastställts med hjälp av experiment där atomer å ena sidan fastställts vara kompakta objekt och å andra sidan fastställts vara vågrörelser, helt beroende på hur atomen valts att observeras. Kan ”medvetandets referensen” kasta något ljus över denna "paradox"? Ref. http://www.kvantfysik.se/
Moderator

Antic
Inlägg: 3874
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 22 sep 2018 18:34

Svar

Medvetandet har ingen referens, medvetandet ÄR referensen.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 17353
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 22 sep 2018 18:46

Antic skrev:Svar
Medvetandet har ingen referens, medvetandet ÄR referensen.

Är inte våra sinnesorgan (indata till vad vi kan uppleva av vår omvärld) referenser till vad vi är medvetna om (medvetandets innehåll). Det är i alla fall den grund som medvetandet är direkt beroende av.
Moderator

Antic
Inlägg: 3874
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 22 sep 2018 19:00

Och hur skall du få något att hända i en sådan värld?

Världen måste ju ändra om sig efter hur den upplevs? Dvs världen måste vara rörlig.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 17353
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 22 sep 2018 19:07

Antic skrev:Och hur skall du få något att hända i en sådan värld?

Världen måste ju ändra om sig efter hur den upplevs? Dvs världen måste vara rörlig.

Då du står på en trafikerad gata och filmar, t ex med mobilen. Vad är det som är i rörelse och som fångas upp av mobilen? Dina fantasier eller människor och fordon?
Moderator

Antic
Inlägg: 3874
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 22 sep 2018 19:10

Det är inga fantasier, för upplevelsen bygger det du ser på skärmen också.

Upplevandet kan bara hantera något som "blir till något" (det som upplevelsen skapar)

Den värld du pratar om, där något skulle vara något, använder vi matematiska mått för att åstakomma. (enda sättet att åstakomma fasta objekt på)

En värld där något skulle vara något får du om du tar en stillbild med mobilen. Lika oföränderlig skulle en sådan värld vara.

Antic
Inlägg: 3874
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 22 sep 2018 19:39

Det betyder i sin tur 0% existens av något. Eftersom "inget ÄR något", "allt BLIR till det som upplevelsen skapar". Utan upplevelsen existerar ingenting lika lite som ett enda av de mått du satte ut skulle finns kvar.

Därför har upplevelsen ingen referens utanför den.

Användarvisningsbild
Illusionen
Inlägg: 1310
Blev medlem: 20 jan 2018 17:41

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 22 sep 2018 19:45

Pilatus skrev:
Illusionen skrev:Vad motsäger att involverande av ”medvetandets referens” och DRP i resonemanget, och användande av dessa referenser som skilda förankringar (så som beskrivs ovan och i konceptet), medför att ovan beskrivna kvantmekaniska egenskaper erhålls?

Antagligen inte någonting om du förklarar hur "konceptet" kommer att påverka kvantmekaniken. Kan "medvetandets referens" ge ett ökat förklaringsvärde till kvantmekaniken så vore det ju fantastiskt.

Men är det inte så att kvantmekaniken är rätt bra förklarad, modellerna fungerar skapligt bra matematiskt, det är då vi skall förklara teorin på ett språkligt plan som det knyter sig.


Ja, så förhåller det sig, men notera att matematikens regelverk refererar till hur vi förnimmer, vilket här utgör en begränsning,
så länge vi inte har förklarat vad medvetandet och "jaget" representerar.
När vi konstaterar att kvantmekaniken strider mot sunt förnuft antyder det m a o att vi inte greppar helheten korrekt.
Det jag benämner medvetandets referens kan alltså här betraktas som en ansats för att eliminera begränsningen.

/ Illusionen
”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”

Antic
Inlägg: 3874
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 22 sep 2018 19:48

Upplevandet är grunden för jaget också. Utan den, inget jag, ingen existens. Jaget måste byggas lika föränderligt som världen. En icke upplevd existens skulle bara kunna ses som ett fast objekt, i siffror.

sökandesjäl
Inlägg: 673
Blev medlem: 16 jul 2018 00:16

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav sökandesjäl » 22 sep 2018 21:03

Alla upplevelser är unika. Kan finnas vissa medvetanderester ( men dessa är ej absoluta ) kvar i hjärnan som man tror sig bygga vidare på. Medvetandet är en enda röra och det är endast tvång, överlevnadsinstinkt som gör att man parar ihop skilda stimulier till att bli en helt arbiträr enhet helt utan mening. Som vi tror är dock detta ihopplock av intryck ej arbiträrt vad gäller vår överlevnad och det kan man ju tro vad man vill om.

sökandesjäl
Inlägg: 673
Blev medlem: 16 jul 2018 00:16

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav sökandesjäl » 22 sep 2018 21:05

Var skiljelinjen mellan Antic och pilatus går har jag försökt klura ut, men det förstår jag inte.

sökandesjäl
Inlägg: 673
Blev medlem: 16 jul 2018 00:16

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav sökandesjäl » 22 sep 2018 21:37

Så nu vet jag, Antic kallar medvetandet för upplevelsen. Och givetvis finns ingen referens till medvetandet utanför detta, men ej heller inom detta medvetande, eftersom medvetandet inte är homogent. Varken tankar, hörsel eller syn kan nå varandra, mer än att haka i varandra i en högst godtycklig ordningsföljd, som vi sedan som ett felslut tar för sanning.

Det där med bilar som ni skriver om vet vi ju inte huruvida dom finns eller ej, hur kan dom ens finnas? Nej, vi ser vad vi vill eller rättare sagt tvingas att se, men detta är ju ingen sanning. Sanningen går aldrig att nå.

Sanningen kommer i ögonblick, 1, 2, 3 osv. men man kan aldrig stanna vid en specifik siffra/ ögonblick så därför kan man heller aldrig nå nån sanning, utan man kan endast hänga med på helt unika irrfärder hela tiden.

Red. Om vi skulle kunna stanna upp medvetandet i ett av dessa ögonblick så skulle vi kunna nå vår egen subjektiva sanning ( ett fullständigt arbiträrt ihopplock av sinnesmaterial ), men ens inte detta är alltså möjligt.

Esther
Inlägg: 6736
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Esther » 23 sep 2018 07:28

Illusionen skrev:
Pilatus skrev:
Illusionen skrev:Vad motsäger att involverande av ”medvetandets referens” och DRP i resonemanget, och användande av dessa referenser som skilda förankringar (så som beskrivs ovan och i konceptet), medför att ovan beskrivna kvantmekaniska egenskaper erhålls?

Antagligen inte någonting om du förklarar hur "konceptet" kommer att påverka kvantmekaniken. Kan "medvetandets referens" ge ett ökat förklaringsvärde till kvantmekaniken så vore det ju fantastiskt.

Men är det inte så att kvantmekaniken är rätt bra förklarad, modellerna fungerar skapligt bra matematiskt, det är då vi skall förklara teorin på ett språkligt plan som det knyter sig.


Ja, så förhåller det sig, men notera att matematikens regelverk refererar till hur vi förnimmer, vilket här utgör en begränsning,
så länge vi inte har förklarat vad medvetandet och "jaget" representerar.
När vi konstaterar att kvantmekaniken strider mot sunt förnuft antyder det m a o att vi inte greppar helheten korrekt.
Det jag benämner medvetandets referens kan alltså här betraktas som en ansats för att eliminera begränsningen.

/ Illusionen


Tror ingen av de stora matematikerna som analyserade (även språkligt) matematiken - såsom Dedekind eller Frege - skulle hålla med dig om detta påstående som jag markerat. Tvärtom --- skulle de säga att matematikens regelverk är baserat på vår förmåga till logik och dess lagar.
Veritas vos liberabit


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster