Hall of fame: Quine.

Moderator: Moderatorgruppen

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Hall of fame: Quine.

Inläggav SigurdV » 16 feb 2017 13:50

"Two Dogmas of Empiricism"
http://www.ditext.com/quine/quine.html

Inlägg av Stefan » 10 feb 2005 12:52

En bra artikel om den analytisk-syntetiska distinktionen finns här: http://plato.stanford.edu/entries/analytic-synthetic/

Jag tror att Quine laborerar med minst två olika begrepp om analyticitet (har fått detta resonemang från artikeln "Analyticity" i "A Companion to the philosophy of language"): vad man kan kalla "Kant-analyticitet" - satser som är sanna enbart i kraft av sin mening, och "Frege-analyticitet"; satser som är möjliga att transformera till logiska sanningar med hjälp av utbyte av synonymer.

Ifrågasättandet av Frege-analyticitet innebär främst ett ifrågasättande av synonymibegreppet, medan ifrågasättandet av Kant-analyticitet går djupare.

Om man ifrågasätter Kant-analyticitet ... att påståenden som "Copper is copper" är sanna enbart i kraft av dess mening: ... i stället säga att de är sanna i kraft av att världen har den mycket allmänna egenskapen att varje objekt är självidentiskt. (Harman)

Men denna distinktion är kanske mindre viktig, jag vet inte.

Identitet går tillbaka på identitetslagen: x=x.
I skriften On Sense and Denotation startar Frege med att undersöka skillnaden mellan
(x=x) och (x=y) . Han är värd en egen, men tills vidare får han och Quine dela tråd.
Här är en analys av "Freges Puzzle":
https://faculty.washington.edu/smcohen/ ... isplay.pdf

av Stefan » 12 feb 2005 02:39

Man kan lägga märke till detta stycke precis i inledningen:

Both dogmas [the analytic-synthetic distinction and reductionism], I shall argue, are ill founded. One effect of abandoning them is, as we shall see, a blurring of the supposed boundary between speculative metaphysics and natural science. Another effect is a shift toward pragmatism.


Pragmatismen utvecklades i Nordamerika och innebär i sin vulgäraste form att bara det som är fördelaktigt för oss är sant! Den mest intressanta pragmatisten (?) var:
https://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Sanders_Peirce

Q arbetade på Harvard University där man tidigare hade vägrat Peirce anställning...
P hade en personlig fiende i toppen av universitetet, men som blev ett pelarhelgon där efter sin död. Q läser först matematik och intresserar sig speciellt för mängdläran (som då var praktiskt taget okänd i amerika) eftersom han sedan tidigare hade börjat intressera sig för Russells arbeten.

Han kommer att besöka Europa som är teoretiskt/filosofiskt hett just då för att ta kontakt med ledande logiker, matematiker och (vetenskapliga) filosofer.
Stefan har skött sig bra, och nu låter jag honom tala till punkt.

Detta innebär alltså stora konsekvenser för filosofin. De logiska positivisterna ansåg att alla vetenskaper är empiriska. Det finns ingen plats för a priori-resonemang inom vetenskapen. De områden som använder a priori-resonemang, dvs. den positivistiska filosofin själv, matematiken och logiken, sysslar endast med analytiska satser.
https://en.wikipedia.org/wiki/Logical_positivism

Filosofin ska analysera vetenskapens språk och frilägga dess begreppssystem, men den ska inte resonera spekulativt om världens uppbyggnad, eftersom all rationell vetenskap om världens uppbyggnad är empirisk.

Man menade således t ex att induktion gav goda skäl eftersom det var vad man menade med "goda skäl". Analysen av språkbruket blev en stor del av filosofin (även om en sån som Russell inte tyckte om utvecklingen; inte ens den starkaste skola har nånsin vunnit total hegemoni i filosofin).

Numera kan man nog säga att den skarpa gränsen mellan spekulativ filosofi och vetenskap har raserats, och att filosofin försöker uttala sig om världen (t ex Putnams "Brain-in-a-vat"). Till viss del är det nog Quines förtjänst. Därmed inte sagt att filosofin kommer att gå tillbaka till positivismens dagar i alla avseenden om Quine visar sig ha fel. Hursomhelst, har Quine rätt så är det ett stort problem för dem som tycker att filosofin främst ska syssla med meningsanalyser. Det gör inte jag; jag anser att som i alla vetenskaper måste man analysera vad orden verkligen betyder då och då för att undvika förvirring, och att sådan förvirring uppstår lättare i filosofin, pga ämnets komlicerade natur, men att det trots allt endast är en sekundär verksamhet. Det fundamentala är att få en klar världsbild. Det är möjligt att detta blir mycket enkelt sedan man undanröjt alla språkliga missförstånd, men det är ändå det som är själva syftet, inte att undersöka "vad vi menar".



(1) No unmarried man is married.

(2) No bachelor is married.



I denna sektion ifrågasätter Quine (2), dvs. det jag ovan kallade "Fregeanalyticitet". Men frågan är varför (1) ska räknas som principiellt mindre problematisk än (1). Vi har ju satser som "det sanna är inte det sanna". (Jag tror att Kierkegaard sa det). Vid första anblick är det en motsägelse, men naturligtvis har "sann" här en annan betydelse i de olika förekomsterna. Att så är fallet måste tolkas av läsaren. Kan man inte hävda samma sak här? Varför är det så givet att "married" ska tolkas på samma sätt vid båda förekomsterna i (1)? Är det mer givet än att "bachelor" ska tolkas på samma sätt som "unmarried man"? Naturligvtvis finns det större chans att någon skulle hålla (2) för falsk än (1), men det beror bara på att våra konventioner om att ord ska betyda samma sak om inte annat anges är betydligt mer välkända än konventionen om att "bachelor" ska vara lika med "unmarried man". I princip är det ingen skillnad; ifrågasätter man (2) måste man också ifrågasätta (1). (Vilket jag uppfattar det som att Quine också gör senare, och då kan man börja undra varför detta kom upp överhuvudtaget.)

Är detta ett rimligt argument?

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9945
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Re: Hall of fame: Quine.

Inläggav Zokrates » 16 feb 2017 16:52

(1) No unmarried man is married.

(2) No bachelor is married.

Det första alternativet går inte att ifrågasätta. är en man ogift så är han det, inget att diskutera.

Det andra alternativet däremot har fler vinklar beroende på vad som i första hand avses med just "bachelor", ung man, ogift man, en universitetstitel bachelor degree, dvs, kandidatexamen.

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Hall of fame: Quine.

Inläggav SigurdV » 16 feb 2017 17:37

Zokrates skrev:(1) No unmarried man is married.

(2) No bachelor is married.

Det första alternativet går inte att ifrågasätta. är en man ogift så är han det, inget att diskutera.

Det andra alternativet däremot har fler vinklar beroende på vad som i första hand avses med just "bachelor", ung man, ogift man, en universitetstitel bachelor degree, dvs, kandidatexamen.


Kanske kan man fortfarande ifrågasätta semantiken ;
betyder "unmarried" detsamma som vad som menas med "married"?
Och betyder inte "no" detsamma som "some"?

Det vill jag inte göra...
Vi måste ha tillräcklig gemensam semantisk grund
för att föra ett meningsfullt samtal!

Men jag reducerar ändå utsagorna till elementär form,
vi låter våra variabler vara universella:

1. OM x inte är gift SÅ är x inte gift.
2. OM x är ungkarl SÅ är x inte gift.

För att kunna vara falsk måste de båda satserna i en implikation
(förled och efterled) ha motsatta sanningsvärden ,
men samma sats kan inte ha motsatt sanningsvärde till sig själv!
Och vi säger att sats 1 är en sann analytisk sats.

Kant gjorde ett slarvfel
när han inte räknade kontradiktioner till de analytiska satserna.
(Han var faktiskt mer naturvetare än logiker!)

Nåja... vissa semantiska regler måste faktiskt gälla
för att vi ska kunna avgöra om satser är analytiska eller ej!
Kant sa visst att "subjektet måste vara inneslutet i predikatet"?

Med det måste Kant ha menat
att det till varje elementär utsaga
hör minst en identitetsutsaga
som förknippar subjekt och objekt.

Vi ser ju att om vi inte har en fullständig förståelse av sats 2
så kan vi tänka oss att första satsen är sann men den andra falsk!

När det gäller sats 1 kan vi säga att vi inte behöver
förstå vilken egenskap predikatet "gift" betecknar,
att allt som behövs är en SYNTAKTISK förståelse:
Vi kan byta ut "gift" mot "varsam"
och satsen är fortfarande sann så länge vi inte bytt ut predikatet
mot något som inte är ett syntaktiskt godkänt predikat.

Men i sats 2 är läget annorlunda:VI MÅSTE VETA MER!
Det skall vara sant att "ungkarl" betyder: en (än så länge) aldrig gift man!

Då kan vi utföra följande slutledning
som överför den syntetiska satsen till ANALYTISK FORM!

a) OM x är ungkarl SÅ är x inte gift.
b) ungkarl = inte gift
c) OM x inte är gift SÅ är x inte gift.

Och eftersom satsen är sann i sin analytiska form
så är den också sann i sin syntetiska form!

Resultatet av denna analys är att Quine hade delvis rätt!
Satser i sig själva är egentligen alla syntetiska, eftersom
någonting utanför satsen bestämmer dess innebörd...

Men givet ett minimum av logik och semantik kan vi fastställa
analytiska satsers sanningsvärden
och vi kan överföra syntetiska satser till analytisk form!

Så slutsatsen blir ändå att Quine hade fel
eftersom han ville upphäva distinktionen analytisk/syntetisk helt och hållet!
Vi har nu sett (lite informellt) att den är fundamentalt nödvändig
för att bestämma sanningsvärdet av elementära satser.

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Hall of fame: Quine.

Inläggav SigurdV » 16 feb 2017 22:21

Jag stannar tillfälligt upp nu.
Och påpekar att jag gett en tolkning av analyticitet som något avviker från traditionen.
Därmed menar jag att jag röjt upp i en begreppsförvirring som Quine m fl fastnat i.

Det återstår då att behandla hans syn på synonymi...
Och där tror jag att jag inte bör börja med att gå in på hans argumentering.

I stället undrar jag om han kan avgöra om x INTE ÄR SYNONYM MED y?
Vet han att en sko inte är en strumpa? Och att en strumpa inte är en sko?
Då vet han väl att de inte är synonyma?
Och sätter inte på sig skorna före strumporna.

Så OM han misslyckas med att förstå att x INTE är synonymt med y
så beror det på att de är synonyma ...

I praktiken förstår Quine synonymi så varför påstår han att han INTE gör det?
Någon som kan förklara?

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Re: Hall of fame: Quine.

Inläggav SigurdV » 17 feb 2017 01:45

ThinkThat skrev:
SigurdV skrev:Vet han att en sko inte är en strumpa? Och att en strumpa inte är en sko?
Då vet han väl att de inte är synonyma?
Och sätter inte på sig skorna före strumporna.

När jag vaknade imorse var "sko", "strumpa" endast ord.
Senare förstod jag att "sko" och "strumpa" inte endast är ord utan begrepp. Och i sammanhanget finns en viss ordning, Strumpor, sen skor. Det här är reflexmässigt när man väl fattar sammanhanget.

Förstår du vad jag säger?
Det är lite ovanligt att man visar det!

Om det nu är så att någon förstår mig så gör dom det nog oftast lite i smyg!
Kanske är det liksom inte riktigt anständigt att instämma i det jag säger.
Och ändå anstränger jag mig verkligen för att nästan BARA tala sanning.

Det verkar som om du förstår att begreppen består
i att man förstår vad ordet för begreppet betecknar.
Och då vet man också vad ordet INTE betecknar.

Att ordet "sko" inte betecknar en strumpa är alltså fundamentalt
och ingår i förståelsen av begreppet "sko"!

Vad man förstår är sambandet mellan;
ordet, begreppet och det betecknade.
Kort sagt: Man förstår mening ;)

(Vi tar lite Begreppslära när du nu ändå fört dem på tal.)
Vissa utåt sett ganska olika begrepp är NÄRA släkt med varandra:

1) plus gånger plus är plus
2) plus gånger minus är minus
3) minus gånger plus är minus
4) minus gånger minus är plus

Det där sista är inte särskilt uppenbart!

1) att säga ja till att säga ja är att säga ja
2) att säga ja till att säga nej är att säga nej
3) att säga nej till att säga ja är att säga nej
4) att säga nej till att säga nej är att säga ja

Men här ^ syntes det bättre!

1) att säga om det som är sant att det är sant är sant
2) att säga om det som är sant att det inte är sant är inte sant
3) att säga om det som inte är sant att det är sant är inte sant
4) att säga om det som inte är sant att det inte är sant är sant

Lägg märke till att jag inte längre pratar om enkla lite futtiga saker!
Och att jag inte säger att jag Definierar Begrepp...
Jag bara visar den väsentliga egenskapen hos en familj besläktade begrepp.
I någon mening kanske det är samma begrepp?

1) att säga om det som är rätt att det är rätt är rätt
2) att säga om det som är rätt att det inte är rätt är inte rätt
3) att säga om det som inte är rätt att det är rätt är inte rätt
4) att säga om det som inte är rätt att det inte är rätt är rätt

Jag tillåter mig ett exempel till, sen får du tala om ifall begrepp saknas ;)

1) att säga om det som är tillåtet att det är tillåtet är tillåtet
2) att säga om det som är tillåtet att det inte är tillåtet är inte tillåtet
3) att säga om det som inte är tillåtet att det är tillåtet är inte tillåtet
4) att säga om det som inte är tillåtet att det inte är tillåtet är tillåtet


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster