Dualismens princip

[xion]

Jag kollade på Wiki men jag tyckte inte det stod så mycket där. Får spåna lite själv istället.
Dualismens princip.
Iden om att allt har sin motsats och samtidigt existerar genom detta motsatsförhållande.
Materia existerar genom förhållandet till antimateria.
Elektricitet är spänningen mellan plus och minus.
Människan existerar tack vare den erotiska dragningskraften mellan man och kvinna.
Ondska och godhet förutsätter varandras existens.
Kärlek och hat. Är detta motsatser? Det kan man nog säga.
Vad är då motsatsen till förälskelse? Vad skiljer förälskelse från kärlek?
Förälskelse kaske inte har någon motsats. Kaske mera ett behov som pockar på att bli tillfredsställt.
Ungefär som när man blir pissnödig. För hur är man "opissnödig"? Det är knappast motsatsen. Snarare en brist på behov.

(Jag får spinna vidare på det här senare om ingen annan gör det.)

[Esther]

Jag kollade på Wiki men jag tyckte inte det stod så mycket där. Får spåna lite själv istället.
Dualismens princip.
Iden om att allt har sin motsats och samtidigt existerar genom detta motsatsförhållande.
Materia existerar genom förhållandet till antimateria.
Elektricitet är spänningen mellan plus och minus.
Människan existerar tack vare den erotiska dragningskraften mellan man och kvinna.
Ondska och godhet förutsätter varandras existens.
Kärlek och hat. Är detta motsatser? Det kan man nog säga.
Vad är då motsatsen till förälskelse? Vad skiljer förälskelse från kärlek?
Förälskelse kaske inte har någon motsats. Kaske mera ett behov som pockar på att bli tillfredsställt.
Ungefär som när man blir pissnödig. För hur är man "opissnödig"? Det är knappast motsatsen. Snarare en brist på behov.

(Jag får spinna vidare på det här senare om ingen annan gör det.)

Förälskelse är en slags psykos ... ett tillstånd där man är utom sig och "inne i den andre" ... ett tillstånd där man omedvetet följer en annan människas mönster och gör dem sina egna; rörelser, ansiktsuttryck och annat ... "kopieras" och man känner sig i total samstämmighet med den andre och i allt detta kommer ofta en stark dragningskraft till den andres fysik - man vill komma nära helst in i den andre såsom man redan gjort denne till en kopia av sig själv i gester och i ord och i hur den andre framträder inför en vill man in i den andre fysiskt (sex) - när man konsumerar detta blir man mer och mer "besatt" av den andre --- detta övergår då till vad vi kallar för passion.
Passionen kommer som förälskelsens lillasyster när den sistnämnda konsumeras genom fysiskt "ettblivande" --- allt detta går över när psykosen falnar av och därmed passionen och därmed "öppnas" ens ögon.

Idealet och idealpersonen såsom man föreställde sig och den man gjorde sin egen person - är inte alls denne.
Utan visar sig vara en helt främmande person. Där enormt vackra bröst var - visar sig små påsar - där den ljuvliga runda rumpan var visar sig något oformligt enormt --- och tvärtom. Hans vackra fysik visar sig vara en tjockis... och med små spagettiarmar.

Ja --- eller - så är den andre lika vacker som man tänkt sig och förblir det - men man står inte ut med personligheten. Det visar sig att de fiser om nätterna och att de snarkar och att de har åsikter som man blir heligt förxxxx över - man börjar slå i dörrar och vandra iväg muttrande eller drar sig in i sig själv. Den vackra blomman var ett bi - ett argsint sådant.

Få överlever förälskelsen och passionen för de har inga redskap att älska. Kärleken är utgivandet och även i detta en gemensam följsamhet som blir till ett ettblivande --- där olikheterna inte separerar utan kittar samman och blir en gemensam styrka. För detta konststycke krävs mogna människor som själsligen och andligen har vuxit ur sin egocentrism --- detta är i dagens samhälle där människor fostras till psykopatiska individer som alltid är kränkta och ska ha allt - inte fullt möjligt.
För att allt detta ska kunna ske - ska helst den första delen kunna vara en möjlighet samt den andra delen redan vara implicit i motparten. Finns inte den utvecklingsmöjligheten kommer allt att stranda och var och en av dem vill uppleva på nytt det där härliga med andra - vilket är ett sant antiklimax för det händer aldrig mer... och man står i slutet utan något alls.

[xion]

Håller du med om att kärlek och hat är motsatser men att förälskelsen inte har någon motsats?

[Esther]

Håller du med om att kärlek och hat är motsatser men att förälskelsen inte har någon motsats?

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

[xion]

Håller du med om att kärlek och hat är motsatser men att förälskelsen inte har någon motsats?

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Det där stämmer inte.
Det är svårt att definiera kärlek. Därför också svårt att definiera motsatsen.
Kanske är det en svårighet som gäller mycket av metafysiken.

Förälskelse - likgiltighet
Nej. Om förälskelse är + så är likgiltighet 0. Inte -.

[Kreativ]

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Vad ser du som motsatsen till hat?

[Anders]

Just av att det blir såna här diskussioner är jag lite skeptisk mot dualismen i de här motsatförhållanden-varianten. Hat och Kärlek är till exempel inte särskilt relaterade.

Jag är nog mer inne på Kropp/själ, Individuella egenskaper/sociala egenskaper och liknande. Och rätt ofta är det mer än 2 "fyrtorn". Som att jag ser Socialism, Liberalism och Konservatism som tre fyrbåkar som spänner upp ett rätt bra politiskt landskap att navigera mellan. Man kan slänga in fler också, men de tre räcker rätt bra i det fallet.

[Kreativ]

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Det där stämmer inte.
Det är svårt att definiera kärlek. Därför också svårt att definiera motsatsen.

Kärlek är överflödskänsla och allintresse. Motsatsen är bristkänsla och partiskt (smalt) intresse. Så motsatsen till kärlek (allintresse) kan sägas vara "hat" eftersom hat enbart är "partisk kärlek."

Förälskelse är slumpmässig hypnos/fokus. Motsatsen är kontrollerad hypnos/fokusering (meditation). Alternativt kan motvilja sägas vara motsatsen till förälskelse, men båda har en likhet i att de ej kommer från en människas egna avsikt och vilja.

[Esther]

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Vad ser du som motsatsen till hat?

För mig är förlåtelse motsatsen.

[Esther]

Håller du med om att kärlek och hat är motsatser men att förälskelsen inte har någon motsats?

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Det där stämmer inte.
Det är svårt att definiera kärlek. Därför också svårt att definiera motsatsen.
Kanske är det en svårighet som gäller mycket av metafysiken.

Förälskelse - likgiltighet
Nej. Om förälskelse är + så är likgiltighet 0. Inte -.

Synonymer till förälskelse
svärmeri, kärlek, kärleksaffär, romans, amour, passion

Synonymer till likgiltighet
nonchalans, håglöshet, liknöjdhet, slöhet, passivitet, indifferens
Användarnas bidrag
ointresse, apati

[Esther]

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Vad ser du som motsatsen till hat?

För mig är förlåtelse motsatsen.

Synonymer till hat
fiendskap, fientligt sinnelag, ovänskap, stark motvilja, avsky, agg, groll, hätskhet, förbittring, bitterhet, hatiskhet, rancune, illvilja

Synonymer till förlåtelse
ursäkt, överseende, tillgift; nåd, benådning, förskoning, pardon; absolution, syndaförlåtelse, avlösning

[Esther]

Nej - kärlek och avund/missunnsamhet är motsatser - och förälskelse och likgiltighet.

Det där stämmer inte.
Det är svårt att definiera kärlek. Därför också svårt att definiera motsatsen.
Kanske är det en svårighet som gäller mycket av metafysiken.

Förälskelse - likgiltighet
Nej. Om förälskelse är + så är likgiltighet 0. Inte -.

Synonymer till förälskelse
svärmeri, kärlek, kärleksaffär, romans, amour, passion

Synonymer till likgiltighet
nonchalans, håglöshet, liknöjdhet, slöhet, passivitet, indifferens
Användarnas bidrag
ointresse, apati

Synonymer till kärlek
förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

[Esther]

Det där stämmer inte.
Det är svårt att definiera kärlek. Därför också svårt att definiera motsatsen.
Kanske är det en svårighet som gäller mycket av metafysiken.

Förälskelse - likgiltighet
Nej. Om förälskelse är + så är likgiltighet 0. Inte -.

Synonymer till förälskelse
svärmeri, kärlek, kärleksaffär, romans, amour, passion

Synonymer till likgiltighet
nonchalans, håglöshet, liknöjdhet, slöhet, passivitet, indifferens
Användarnas bidrag
ointresse, apati

Synonymer till kärlek
förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

Synonymer till avund
missunnsamhet, avundsjuka, avundsamhet, jalusi, svartsjuka, rivalitet

[Esther]

Synonymer till förälskelse
svärmeri, kärlek, kärleksaffär, romans, amour, passion

Synonymer till likgiltighet
nonchalans, håglöshet, liknöjdhet, slöhet, passivitet, indifferens
Användarnas bidrag
ointresse, apati

Synonymer till kärlek
förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

Synonymer till avund
missunnsamhet, avundsjuka, avundsamhet, jalusi, svartsjuka, rivalitet

avund
envy [ˈenvɪ], (ålderdomligt: invidiousness [ɪnˈvɪdɪəsnəs])
Ordets ursprung
Svenska: ett ord bildat av av + en form av unna: att inte unna någon det man är avundsjuk på.

Engelska: Ordet envy är en hopdragning via franskan av det latinska invidia {uttal: invidd´ia} med bland annat samma betydelse, bildat på orden in och videre {uttal: vidde´re} titta in till eller på någon (förstulet!) och missunna den andre vad han eller hon är, äger eller upplever.
Ordet invidiousness i betydelsen avundsjuka är direkt bildat på det latinska invidia. På engelska finns också uttrycket invidious envy, som står för stötande, orättfärdig avund. Invidious är sällsynt och föråldrat i betydelsen avundsjuk och detsamma gäller substantivet invidiousness i betydelsen avund.

Grundbetydelser
Ordet missunnsamhet används mera om att inte unna andra något som de är eller äger även om de inte har eller är förmer än man själv. Ordet avund gäller i regel att reagera med känslor av missnöje, ovilja och motvilja mot att andra är mer gynnade än man själv i något avseende.
Avund är en känsloreaktion med starkt motiverande kraft att antingen själv söka överglänsa den man är avundsjuk på eller att skada den andre så att den egna känslan av avund eller missunnsamhet kan lindras eller upphöra. Om en olycka eller förlust drabbar den man är avundsjuk på upplevs vanligen en känsla av skadeglädje.

I vetenskapliga definitioner kopplar man i regel samman beskrivning av själva känsloupplevelsen avund med det som framkallar den: "Avund är psykisk smärta kopplad till upplevelsen av att någon eller några har något man själv skulle vilja ha eller tycker det är oberättigat att de har." Det ingår alltid en jämförelse mellan en själv och andra.
Avund skiljer sig från svartsjuka. Med avund upplever man att man vill ha något som andra har eller att de oförtjänt har något som man själv sätter värde på, medan man med svartsjuka upplever att den relation som man har till en annan person kan störas av att en tredje person kommer in i sammanhanget ("tränger sig emellan").

Psykologiska, filosofiska och religiösa aspekter
Fenomenet avund (avundsjuka) intar inte någon central plats i US-amerikansk psykologi, vilket hänger samman

a) med svårigheten att experimentera med känslor - fast en del sådana försök faktiskt har gjorts, bland annat för studium av sambandet mellan avund och rättskänsla,

b) dominans av testpsykologi, behaviorism och kognitiv psykologi,

c) känslornas subjektiva karaktär vilket gör dem svåra att komma åt med objektiva studier.

Religiöst finns det flera aspekter på avund. Att älska sin nästa som sig själv var ett grundläggande påbud i det forntida Israel, där nästan definierades som personer i den egna befolkningen. Kärleksbudet var ett moraliskt bud som syftade till att minska split mellan invånarna i en tid av hot från yttre fiender. I kristendomen kom nästan att omfatta alla människor. En människokärlek av så omfattande slag syftade till att skapa och bibehålla fred på hela jorden. Avund kom i båda fallen att bli betraktat som syndigt, ett brott mot Gud.

Inom filosofin betraktas avund som sådan inte som något vare sig moraliskt eller omoraliskt. Att avundas någon innebär inte någon kränkning av den andres integritet, värdighet eller autonomi. Det är egentligen mer synd om den som är avundsjuk än den som han eller hon är avundsjuk på. Om avunden däremot ger upphov till agg och förtrytelse blir denna känsla av moralisk valör och antingen etisk eller oetisk, beroende på om avunden kan anses bottna känsla för rättvisa eller inte.

En av 1900-talets mest framträdande rättsfilosofer, amerikanen John Rawls (1921-2002, är känd för sin argumentation att känslan för rättvisa och rättvis fördelning av samhällets resurser har en rationell och inte en emotionell grund. Kravet på rättvisa har i stället med människans värdighet och autonomi att göra, alltså grundat i en rent etisk dimension av vår tillvaro.

Inom psykologin är det främst den österrikiske psykiatern och psykologen Alfred Adler som, åtminstone indirekt, studerat fenomenet genom sitt intresse för mindervärdeskänslor. Att känna att man inte har något som andra har kan enligt honom leda till neurotiska reaktioner som består i att man söker överträffa både andra och sig själv på ett område där man får möjlighet att hävda sig. I ett evolutionspsykologiskt perspektiv ser man avund som en känsloupplevelse som ingår i ett beteendekomplex som omfattar både sätt att tolka situationer (kognitivt), känsloreaktioner knutna till dessa tolkningar (emotionellt) och motiv att göra något åt saken (konativt), vilket leder till reaktioner och handlingar som syftar till att återställa den brist på balans som man med avunden upplever finns i relationen till andra.

Inom sociologin gjorde sig den österrikisk-amerikanske forskaren Helmut Schoeck (1922-1993) känd med sin bok "Der Neid, eine Theorie der Gesellschaft" (avund, en samhällsteori), Envy, a theory of social behaviour, (original 1966, engelsk version 1969). Han sökte där visa att samhällslivet i stor utsträckning regleras av rädslan för känslor av avundsjuka. Människor som betraktar sig som lika och likaberättigade undviker att väcka avundsjuka hos varandra. Detta leder till konstruktiv samverkan av den typ som man har i välfungerande team. Undvikande av känslor av avundsjuka leder till strävan mot konformitet. Skryt och självhävdelse betraktas som oetiska. Detta gäller inom den egna gruppen och den sociala nivå som man känner samhörighet med. I ett hierarkiskt ordnat samhälle med klasser, kaster eller stånd respekterar man skillnader utan avund, så länge den typen av samhälle fungerar med flertalets stöd.

Inom psykiatrin och i klinisk psykologi har man behandlat avundsjuka och svartsjuka huvudsakligen i anslutning till narcissistisk och histrionisk personlighetsstörning. Narcissism leder till att inte acceptera att någon annan har det bättre eller är föremål för mer uppmärksamhet än man själv.
Relaterade sökord:

grupputveckling, mimetisk rivalitet, mindervärdeskänsla, narcissistisk personlighetsstörning, negativ affektivitet, oidipal, penisavund, skadeglädje, svartsjuka, teambuilding.
https://www.psykologiguiden.se/psykolog ... okup=Avund