Algotezza skrev:Tvärtom. Om de stora frågorna inte är rotade i ens egen vardag är de bara abstraktioner man tar till för att fly, fly från sig själv. Man tar stora uppumpade ord i sin mun eller låter dem bli till genom fingrarnas skrivande för att slippa se sig sådan man är. Värsta cocktailsnacket utförs av kulturmän och kulturkvinnor som talar med STORA ord om Existentiella och Filosofiska frågor. Djupytligt snack kallade jag och mina polare det på 70-talet. Ett språkspel lätt att lära. Varje tid har sin profeter man ska läsa och kan låna terminologi från. Man åker upp i sin luftballong fylld med metan för att se världen från ovan men en kråka kan lätt haka hål på ballongen och den sura doften sipprar ut och ballongen dar ned i någon gödselhög.
I vardagen kan man finna allt. Vardagen är de stora frågornas källa och experimentlabb.
De människor jag har träffat på olika tillställningar av olika slag - pratar aldrig någonsin om något som berör - framförallt inte om sådant som bränner till. Aldrig.
Det jag fostrades till var : prata aldrig politik, aldrig religion, aldrig om sådant som kan beröra. Man liksom pratade om annat och under det man sa - sa man det mesta...
Att vara expert på "ingesnackallssägerallt" --- är liksom en sak. En helt annan - är att få lite liv i folk...