Metafysik: Alternativa universa/parallellvärldar

[hypotermi]

Hur verifierar man det utan att ha direktaccess till "världen" så man kan jämföra "världen" med den upplevda och tolkade "världen"?

Genom kollektiva gemensamma uppfattningar och upplevelser. Vi kan vara överens om att en stol är en stol och så vidare.

Språket gör väl att våra representationer av "världen" sannolikt konvergerar mer jämfört med om vi saknade ett gemensamt avancerat språk.

Hade vi upplevt världen på så olika sätt hade väl vissa arter bara kunnat gå rakt genom berg, medan vi måste klättra över dom, bygga tunnel under dom eller gå runt dom. Vi reagerar på ljus, växter gör det, andra djurarter gör det, och så vidare.

[Algotezza]

Hur verifierar man det utan att ha direktaccess till "världen" så man kan jämföra "världen" med den upplevda och tolkade "världen"?

Genom kollektiva gemensamma uppfattningar och upplevelser. Vi kan vara överens om att en stol är en stol och så vidare.

Språket gör väl att våra representationer av "världen" sannolikt konvergerar mer jämfört med om vi saknade ett gemensamt avancerat språk.

Hade vi upplevt världen på så olika sätt hade väl vissa arter bara kunnat gå rakt genom berg, medan vi måste klättra över dom, bygga tunnel under dom eller gå runt dom. Vi reagerar på ljus, växter gör det, andra djurarter gör det, och så vidare.

Språket är en nödvändighet för att skapa gemensamma uppfattningar och bli medvetna om dem och bekräfta dem.

Finns det andra sätt att bekräfta våra uppfattningar än via språk och antaganden? Vi antar en väldig massa om varandra och världen - och antagandena blir de tolkningsglasögon vi nyttjar när vi skall tolka upplevelser som bekräftar att antagandena stämmer. Är det bara jag som ser/inser det cirkulära i detta?

[hypotermi]

Språket är en nödvändighet för att skapa gemensamma uppfattningar och bli medvetna om dem och bekräfta dem.

Det kan jag verkligen hålla med om. Utan någon form av språk hade det inte varit möjligt.

[Pilatus]

Språket är en nödvändighet för att skapa gemensamma uppfattningar och bli medvetna om dem och bekräfta dem.

Det kan jag verkligen hålla med om. Utan någon form av språk hade det inte varit möjligt.

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips. Att enbart använda ord (eventuellt skriva en instruktion) är en betydligt mer problematisk uppgift.

Bilder fungerar på ett likartat sätt som att visa hur man gör.

Det finns alltså undantag från den språkliga regeln. Ofta är en kombination mest effektiv.

[hakkapeliitta]

Språket är en nödvändighet för att skapa gemensamma uppfattningar och bli medvetna om dem och bekräfta dem.

Det kan jag verkligen hålla med om. Utan någon form av språk hade det inte varit möjligt.

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips. Att enbart använda ord (eventuellt skriva en instruktion) är en betydligt mer problematisk uppgift.

Bilder fungerar på ett likartat sätt som att visa hur man gör.

Det finns alltså undantag från den språkliga regeln. Ofta är en kombination mest effektiv.

Läste en gång en kurs i it-teknologi, hette inte på den tiden it-teknologi utan datalogi.

Hursom, internet var ungt på den tiden, datorer, "datamaskiner" ansågs som simpla mekaniska vertyg. Som avancerade räknemaskiner.

Hela it-sektorn var ivrig att komma in i värmen inom univeristet och högskola och började intellektualisera teknologin bakom dator.

Första åtgärd var att förklara och definiera 8-bitars byte som "informationsbärare". Helt onödig intellektualisering.

Skrev inlägget mot bakgrund av senaste inläggen, sker ständig tekniskt men även mänskligt informationsutbyte. Vi behöver inte digitalisera informationsutbytet är oftast ett vackert flöde, ordlöst, inga siffror. Som att en varm vacker sommardag ligga på rygg i gräset och meditera och fundera varför molnen formar sej som de gör mot den vackra blåa himlen.

[hypotermi]

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips. Att enbart använda ord (eventuellt skriva en instruktion) är en betydligt mer problematisk uppgift.

Bilder fungerar på ett likartat sätt som att visa hur man gör.

Det finns alltså undantag från den språkliga regeln. Ofta är en kombination mest effektiv.

Jo absolut, det var ett bra exempel du tog upp där. Jag vet väl inte den exakta definitionen av språk, men jag tänker mig att någon form av språk krävs även för att visa någon hur man ska göra något. Bilder är ju också en form av språk.

[Pilatus]

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips. Att enbart använda ord (eventuellt skriva en instruktion) är en betydligt mer problematisk uppgift.

Bilder fungerar på ett likartat sätt som att visa hur man gör.

Det finns alltså undantag från den språkliga regeln. Ofta är en kombination mest effektiv.

Jo absolut, det var ett bra exempel du tog upp där. Jag vet väl inte den exakta definitionen av språk, men jag tänker mig att någon form av språk krävs även för att visa någon hur man ska göra något. Bilder är ju också en form av språk.

Jag tror att alla språk är uppbyggda på ett likartat sätt, och de har sin grammatik (en lära om språkets byggnad).

Man kan även tala om semiotik (teckenlära) som skriftspråket använder sig av.

Men någonstans får vi sätta en gräns för hur vid definition vi använder för vad som är språkligt. Så att lära sig något ostensivt låter sig göras utan bruk av språk. Bilder kan användas som tecken, t ex i trafiken, men konstnärer använder sällan bilder i språklig mening. De kan berätta om något, en historisk händelse eller avbilda ett föremål. Men i grunden handlar konst om färg och form.

[Vertumnus]

Inte bara språket utan även strukturen i den mänskliga hjärnans uppbyggnad medverkar till att våra världar konvergerar. Hjärnans produktion av tankar följer föregivna mönster till den grad att resultaten av ex.vis logiska eller matematiska operationer är i princip desamma oberoende av vem som utför dem. Verksamheten kan mätas och graderas på samma vis som muskelstyrkan eller hjärtats slagvolym.

[Algotezza]

Språket är en nödvändighet för att skapa gemensamma uppfattningar och bli medvetna om dem och bekräfta dem.

Det kan jag verkligen hålla med om. Utan någon form av språk hade det inte varit möjligt.

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips. Att enbart använda ord (eventuellt skriva en instruktion) är en betydligt mer problematisk uppgift.

Bilder fungerar på ett likartat sätt som att visa hur man gör.

Det finns alltså undantag från den språkliga regeln. Ofta är en kombination mest effektiv.

Det vi gör med kroppen = kroppsspråk. Det måste ju också tolkas och sättas in i ett sammanhang för att bli begripligt. Och som du skriver, ofta kombinerar man ord och handling, att visa.

En analogi till detta är att ge praktiska mönster att följa vid skrivande, genom exempel, och inte bara ge teorin. Om man vill lära någon skriva haiku sker detta lättast via ett exempel som man förklarar.

[Algotezza]

Inte bara språket utan även strukturen i den mänskliga hjärnans uppbyggnad medverkar till att våra världar konvergerar. Hjärnans produktion av tankar följer föregivna mönster till den grad att resultaten av ex.vis logiska eller matematiska operationer är i princip desamma oberoende av vem som utför dem. Verksamheten kan mätas och graderas på samma vis som muskelstyrkan eller hjärtats slagvolym.

Är det givet att se världen som i grunden materiell eller andlig? Har vi inte ett val där, som filosofer, att kunna välja att se världen i grunden som andlig eller i grunden som materiell, eller bådadera-ingendera - likt Spinoza - även om vardagsförnuftet och flockmentaliteten menar att världen i grunden är fysisk, materiell och mätbar, kvantitaiv...?

[Pilatus]

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips.

Det vi gör med kroppen = kroppsspråk.

Ja, teckenspråk är en språkform, i övrigt benämner vi olika företeelser -språk, bildspråk, burspråk, dataspråk, ordspråk mm. Men jag kallar dem inte språk i ordets egentliga mening. Språk är det vi talar och skriver för att kommunicera (i övrigt talar vi om språk i överförd mening). Vi kan visserligen kommunicera på fler sätt än genom tal, men då handlar det ju inte om grekiska, svenska eller något annat språk som används av en grupp människor för att kommunicera.

[Algotezza]

Jag kan tänka mig en person som visar (ostensivt) en annan hur man knyter en slips.

Det vi gör med kroppen = kroppsspråk.

Ja, teckenspråk är en språkform, i övrigt benämner vi olika företeelser -språk, bildspråk, burspråk, dataspråk, ordspråk mm. Men jag kallar dem inte språk i ordets egentliga mening. Språk är det vi talar och skriver för att kommunicera (i övrigt talar vi om språk i överförd mening). Vi kan visserligen kommunicera på fler sätt än genom tal, men då handlar det ju inte om grekiska, svenska eller något annat språk som används av en grupp människor för att kommunicera.

Att överföra information till andra är väl en språklig aktivitet på sätt och vis. Hur det görs beror på vad som finns tillgängligt och vad man behärskar. Poängen är avsikten. Att överföra information, ett budskap, tänker jag.

[Pilatus]

Är det givet att se världen som i grunden materiell eller andlig?

Det har jag alltid ansett, men det är inte utan komplikationer. Bertrand Russell använde neutral monism. Materiell och andlig har säkert varit mycket bra beskrivningar fram till 1900-talet och den ökande kunskapen om materiens inre egenskaper av vågrörelse och energi. Likväl är dessa egenskaper sammankopplade med materia, aldrig med någon annan slags substans. Eller finns det något som vare sig är mentalt eller materiellt? Mentala processer är ju aldrig fristående från en levande hjärna.

Och jag har här på forumet bara sett en person som hävdar att det finns andeväsen som kan jagas iväg av exorcister. Jag förmodar att andar betraktas som någon icke-materiell form. Alternativt materialiseras de genom att ta plats i en person. Vi hade sådana föreställningar om de döda förr. Efter begravningen lade man ut granris på vägen för att det skulle vara obehagligt att gå tillbaks och hemsöka de som bor i det hus den döde kom från.

[Pilatus]

Att överföra information till andra är väl en språklig aktivitet på sätt och vis. Hur det görs beror på vad som finns tillgängligt och vad man behärskar. Poängen är avsikten. Att överföra information, ett budskap, tänker jag.

Språk är en metod att överföra information. Men det finns även andra metoder, t ex ostensiva, man visar eller pekar på någonting för att därigenom överföra information. Man kan vissla en melodi för att informera om hur Scriabins, Impromptu op. 14 n. 2, går. Men inte är det språk? Kan man vissla på norska?

[Algotezza]

Att överföra information till andra är väl en språklig aktivitet på sätt och vis. Hur det görs beror på vad som finns tillgängligt och vad man behärskar. Poängen är avsikten. Att överföra information, ett budskap, tänker jag.

Språk är en metod att överföra information. Men det finns även andra metoder, t ex ostensiva, man visar eller pekar på någonting för att därigenom överföra information. Man kan vissla en melodi för att informera om hur Scriabins, Impromptu op. 14 n. 2, går. Men inte är det språk? Kan man vissla på norska?

Språk i vid mening...

Man kan ju uppleva att olika naturföreteelser talar till en emotionellt, har ett budskap... att stjärnorna på himlen vill något... förvisso förmänskligande, personifikation - men sådant sysslar vi ju jämt med i olika sammanhang...