Immanuel Kant, Kritik av det rena förnuftet

[Vertumnus]

Epistemologiskt är allt vi undersöker "tinget för mig" - i Kants version föremålet för das Ding an sich. Vi har redan i grottliknelsen skuggan som "tinget för mig" och dess sanning som "tinget i sig".
På bronsåldern gjorde min hjälte Aristoteles första undersökningen om vår konstitutions begränsningar för att förstå sanningen.
Kant klev vidare i Aristoteles tydliga avtryck i sin undersökning av våra konstitutionella begränsningar.
Inte någonstans påstår Kant att vi inte inte kan kan få kunskap, om vi med kunskap menar att veta vad objektet för våra undersökningar är - tinget i sig - inget hos Aristoteles antyder det heller.
Aristoteles och Kant undersökte bara hur vi resonerar utifrån våra konstitutioella förutsättningar.

Idag har vi svar på hur ska resonera - vetenskaplig metod.

Vi rör oss fortfarande i våra mänskliga förståndskategorier, och än mer sedan matematiken blev vägledande för våra observationer.

[Hubert]

Exakt, vetenskaplig metod är det bästa vi har.
Hur vi kommer att tänka och forska i framtiden vet vi inte - vår konstitution är i utveckling och därmed vårt tänkande.

Epistemologiskt är allt vi undersöker "tinget för mig" - i Kants version föremålet för das Ding an sich. Vi har redan i grottliknelsen skuggan som "tinget för mig" och dess sanning som "tinget i sig".
På bronsåldern gjorde min hjälte Aristoteles första undersökningen om vår konstitutions begränsningar för att förstå sanningen.
Kant klev vidare i Aristoteles tydliga avtryck i sin undersökning av våra konstitutionella begränsningar.
Inte någonstans påstår Kant att vi inte inte kan kan få kunskap, om vi med kunskap menar att veta vad objektet för våra undersökningar är - tinget i sig - inget hos Aristoteles antyder det heller.
Aristoteles och Kant undersökte bara hur vi resonerar utifrån våra konstitutioella förutsättningar.

Idag har vi svar på hur ska resonera - vetenskaplig metod.

Vi rör oss fortfarande i våra mänskliga förståndskategorier, och än mer sedan matematiken blev vägledande för våra observationer.

[Smisk]

Epistemologiskt är allt vi undersöker "tinget för mig" - i Kants version föremålet för das Ding an sich. Vi har redan i grottliknelsen skuggan som "tinget för mig" och dess sanning som "tinget i sig".
På bronsåldern gjorde min hjälte Aristoteles första undersökningen om vår konstitutions begränsningar för att förstå sanningen.
Kant klev vidare i Aristoteles tydliga avtryck i sin undersökning av våra konstitutionella begränsningar.
Inte någonstans påstår Kant att vi inte inte kan kan få kunskap, om vi med kunskap menar att veta vad objektet för våra undersökningar är - tinget i sig - inget hos Aristoteles antyder det heller.
Aristoteles och Kant undersökte bara hur vi resonerar utifrån våra konstitutioella förutsättningar.

Idag har vi svar på hur ska resonera - vetenskaplig metod.

Vi rör oss fortfarande i våra mänskliga förståndskategorier, och än mer sedan matematiken blev vägledande för våra observationer.

Jag gillar Whiteheads kritik mot detta paradigm. Jag uppfattar det som att vi målar in oss i ett filosofiskt hörn av ontologisk materialism om vi inte förstår den typen av kritik han förde. Han menade att vi gör ett kategoriskt misstag där vi blandar tankar om det konkreta med världen som sådan. Tankar och världen är olika saker förklarar han, i linje med Kant.

Visst är vetenskapens metoder användbara och "det bästa vi har" för sakerna dem kan hantera, men man måste skilja på vad vi kan säga med dessa metoder och vad gränserna för dem går. Det är inget fel på fysiken men det är inte ett system som förklarar verklighetens natur.

[Hubert]

Ingen blandar! Vem, vad kritiserade Whitehead?
Finns ett system (vad det nu är i ditt lexikon) som förklarar verklighetens natur?

Jag gillar Whiteheads kritik mot detta paradigm. Jag uppfattar det som att vi målar in oss i ett filosofiskt hörn av ontologisk materialism om vi inte förstår den typen av kritik han förde. Han menade att vi gör ett kategoriskt misstag där vi blandar tankar om det konkreta med världen som sådan. Tankar och världen är olika saker förklarar han, i linje med Kant.

Visst är vetenskapens metoder användbara och "det bästa vi har" för sakerna dem kan hantera, men man måste skilja på vad vi kan säga med dessa metoder och vad gränserna för dem går. Det är inget fel på fysiken men det är inte ett system som förklarar verklighetens natur.

[Smisk]

Ingen blandar! Vem, vad kritiserade Whitehead?
Finns ett system (vad det nu är i ditt lexikon) som förklarar verklighetens natur?

Fysik är inte metafysik, fysik handlar inte om verklighetens natur. Fysik är vetenskap, metafysik är inte det.

En av Whiteheads invändningar som jag syftar på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reification_(fallacy)

[Hubert]

Jag frågar igen: Vem blandar ihop kartan med terrängen?
Whiteheads verk är hundra år gamla. Är hans "kritik" relevant idag?
Nej inte alls! Jag tror inte att den var det då heller.

Vetenskap, vetenskaplig metod, är vårt sätt att ta itu med verklighetens natur, som du kallar det.
Alla som ägnar sig åt vetenskap betonar att resultaten är de bästa vi har utifrån våra förutsättningar, evidens.

Om du menar att metafysik ger svar på vad verklighetens natur är, så är min fråga Varför har metafysik inget svar?
Om du menar att metafysik kan ge svar, så är min fråga På vilka grunder anser du det?

Ingen blandar! Vem, vad kritiserade Whitehead?
Finns ett system (vad det nu är i ditt lexikon) som förklarar verklighetens natur?

Fysik är inte metafysik, fysik handlar inte om verklighetens natur. Fysik är vetenskap, metafysik är inte det.

En av Whiteheads invändningar som jag syftar på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reification_(fallacy)

[Hubert]

PS
42 är svaret på "den yttersta frågan om Livet, universum och allting".
Enligt Liftarens guide till galaxen.
Har någon invändningar?

Ingen blandar! Vem, vad kritiserade Whitehead?
Finns ett system (vad det nu är i ditt lexikon) som förklarar verklighetens natur?

Fysik är inte metafysik, fysik handlar inte om verklighetens natur. Fysik är vetenskap, metafysik är inte det.

En av Whiteheads invändningar som jag syftar på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reification_(fallacy)

[Anders]

Jag frågar igen: Vem blandar ihop kartan med terrängen?
Whiteheads verk är hundra år gamla. Är hans "kritik" relevant idag?
Nej inte alls! Jag tror inte att den var det då heller.

Vetenskap, vetenskaplig metod, är vårt sätt att ta itu med verklighetens natur, som du kallar det.
Alla som ägnar sig åt vetenskap betonar att resultaten är de bästa vi har utifrån våra förutsättningar, evidens.

Om du menar att metafysik ger svar på vad verklighetens natur är, så är min fråga Varför har metafysik inget svar?
Om du menar att metafysik kan ge svar, så är min fråga På vilka grunder anser du det?

Ingen blandar! Vem, vad kritiserade Whitehead?
Finns ett system (vad det nu är i ditt lexikon) som förklarar verklighetens natur?

Fysik är inte metafysik, fysik handlar inte om verklighetens natur. Fysik är vetenskap, metafysik är inte det. Men så fort du tochar människans värld och skall göra vetenskap av det, så blir det besvärligt.
Mängd koldioxid i atmosfären är väl kanske det intressantaste nutida exemplet.

En av Whiteheads invändningar som jag syftar på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Reification_(fallacy)

Tiill en gräns. Naturvetenskapens mysiga sanningar (eller ok, paradigm) är bra för naturvetenskapen. Men blandar du in människans värld och försöker göra vetenskap av det…

Mängd koldioxid i atmosfär…

[Smisk]

Jag frågar igen: Vem blandar ihop kartan med terrängen?
Whiteheads verk är hundra år gamla. Är hans "kritik" relevant idag?
Nej inte alls! Jag tror inte att den var det då heller.

Vetenskap, vetenskaplig metod, är vårt sätt att ta itu med verklighetens natur, som du kallar det.
Alla som ägnar sig åt vetenskap betonar att resultaten är de bästa vi har utifrån våra förutsättningar, evidens.

Om du menar att metafysik ger svar på vad verklighetens natur är, så är min fråga Varför har metafysik inget svar?
Om du menar att metafysik kan ge svar, så är min fråga På vilka grunder anser du det?

Materialister och scientister gör metafysiska anspråk dem inte svarar på med sina vetenskapliga metoder helt enkelt.
Det är relevant för metafysiken oavsett vilken dag vi talar om den.

Vetenskapen är en bra metod för flera saker men inte för allt. Den kan inte svara på saker om syfte, värde och mening exempelvis som är filosofins område av "metaviktighet", alltså dessa typer av sakers natur. Dessa är inte saker vi kan räkna ut eller mäta empiriskt så alltså är den vetenskapliga metoden inte användbar. Vi kan till viss del utreda dessa saker med biologi och psykologi men eftersom källan till värde inte är mätbart utan något vi måste välja att skapa själva helt fria har dessa saker ett annat arbetsområde.

Metafysiken har många olika svar. Whitehead har flera svar exempelvis för att ta en erkänd filosof som hanterat detta.

Jag ber AI summera det här:

Alfred North Whitehead, en inflytelserik filosof och matematiker, presenterade sin syn på verklighetens ultimata natur i sitt verk “The Concept of Nature”. Han argumenterar för att verkligheten inte består av statiska objekt, utan av processer och händelser. För Whitehead är naturen en sammanflätning av upplevelser och relationer, där varje element är både subjekt och objekt i en ständigt föränderlig process1.

Whitehead kritiserar den traditionella substansmetafysiken och föreslår istället en “processfilosofi”, där verkligheten ses som en serie av “faktiska tillfällen” eller grundläggande händelser som skapar och definierar existensen. Dessa tillfällen är inte isolerade; de är intrikat kopplade genom ett nätverk av relationer som konstituerar tid och rum1.

I sin filosofi betonar Whitehead också vikten av perception och erfarenhet som grundläggande komponenter i förståelsen av naturen. Han menar att vår uppfattning om verkligheten är djupt rotad i hur vi upplever och interagerar med världen omkring oss21.

Sammanfattningsvis ser Whitehead verklighetens ultimata natur som en dynamisk process av blivande, där relationer och erfarenheter är centrala för att forma den kontinuerliga utvecklingen av universum

Jag frågar då:

"Hur menar han att kreativitet och Gud kommer in i detta? Är inte kreativitet en essentiell del av existensens ontologiska status?"

AIn svarar:

Whitehead ser kreativitet som en grundläggande aspekt av verkligheten och som en drivkraft för förändring och utveckling inom universum. I hans processfilosofi är kreativitet den princip som möjliggör nya “faktiska tillfällen” eller grundläggande händelser, vilket är de grundläggande enheterna av erfarenhet och existens1.

När det gäller Gud, föreslår Whitehead att Gud inte är en statisk entitet utan snarare en del av processen och påverkas av den. Gud är den primära kreatören, men inte den enda kreatören; alla händelser och enheter bidrar till skapandet av verkligheten. Gud har en speciell roll som den som binder samman och ger koherens till universums processer, men Gud är också under ständig förändring genom interaktion med världen1.

Så ja, enligt Whitehead är kreativitet en essentiell del av existensens ontologiska status. Det är genom kreativitet som nya möjligheter och former av existens uppstår, och det är genom kreativitet som Gud och världen samverkar och utvecklas tillsammans. Denna syn på Gud och kreativitet står i kontrast till traditionella teistiska uppfattningar där Gud ofta ses som oföränderlig och oberoende av den temporära världen

Hans metafysik är dock komplex och innehåller många komponenter. Han menar precis som Kant att vi inte kan veta något om någon slutgiltig verklighet (världen som sådan) genom intellektet eller empiriskt. Han menar dock att vi ändå måste bilda oss en "karta" även om den inte stämmer och detta är hans metafysik. Han kallar den för en spekulativ filosofi där vi tänker oss saker om verklighetens natur spekulativt trots att dem inte kan bekräftas helt.

[Anders]

Vetenskap, vetenskaplig metod, är vårt sätt att ta itu med verklighetens natur, som du kallar det.
Alla som ägnar sig åt vetenskap betonar att resultaten är de bästa vi har utifrån våra förutsättningar, evidens.

Jätteintresserad av din syn här Hubert!

Och det verkar vara det ena av två sätt som man som hyfsat filosofiskt intresserad kan ta sig an världen. Faktiskt ganska rakt av den analytiska svängen istället för den kontinentala om man som jag ser det skall hårdra det.

Mina enda akademiska icke-teknisk/matematiska poäng var i vetenskapsteori (som kul då jag läste i Linköping) och sen 15 poäng Idehistoria kvällstid efter Kistapendling på UU. Och man såg då vilket slag man kan tycka att vetenskapen var för mer rationella filosofiska tankar. Och efter det har ju den Analytiska, med min skråkompis Ludwig W i spetsen - som om man får tro alla biografier (och läser Tractatus) hade smält in i gänget på den linje jag läste utmärkt - liksom följt i det spåret.

Medan ett annat spår, med Hegel, via Marx och Nietzsche, Heidegger och Sartre fortfarande har gett stor prio till det som rör sig uppe i skallen på oss.

Kul med Åsa Wikforss, som Wittgensteinfilosof, som verkligen vågar uttala sig om förhållanden i människans befintliga värld.

Intressantaste nutida : Global uppvärmning

[David H]

Vill påminna om att den här tråden handlar om Kants Kritik av det rena förnuftet. Det finns andra trådar för att diskutera frågor som inte specifikt berör KADRF

[Anders]

Vill påminna om att den här tråden handlar om Kants Kritik av det rena förnuftet. Det finns andra trådar för att diskutera frågor som inte specifikt berör KADRF

Hur långt ifrån KADRF är vi egentligen? Är inte just frågan om vetenskap vs vad vi kan åstadkomma med våra hjärnor ganska mycket vad den handlar om - disclaimer att jag bara läst Prolegomenan och läst andrahandsinfo, inte själva kritiken.

[Hubert]

Kants Kritik är en sofistikerad utveckling av Platons och Aristoteles undersökningar 2000 år tidigare av vårts förnufts förhållande till den verklighet som förnuftet relaterar till.

Platon sa att vi inte får blanda ihop kartan med terrängen.
Nu varnar smisk att vi inte får blanda ihop kartan med terrängen.
Så igen: "Jag frågar igen: Vem blandar ihop kartan med terrängen?"
Inget svar!
Om inte "Materialister och scientister gör metafysiska anspråk dem inte svarar på med sina vetenskapliga metoder helt enkelt." är svar på frågan. Det här svaret begriper jag inte alls.
Finns det någon "materialist" eller någon "scientist" som blandar ihop kartan med terrängen?
Har smisk exempel på de som "gör metafysiska anspråk dem inte svarar på med sina vetenskapliga metoder"?

Läs gärna hur vetenskaplig metod fungerar i praktiken.
Rekommenderar pigga https://www.newscientist.com/
"New Scientist är en engelskspråkig populärvetenskaplig tidskrift som har givits ut sedan 1956. Tidningen har sitt säte i London, Storbritannien och har en läsarkrets på omkring 680 000 personer."
och givetvis https://www.science.org/
"Science är en amerikansk fackvetenskaplig tidskrift som ges ut av American Association for the Advancement of Science sedan 1880 och idag är en av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter. Den tryckta tidskriften, som kommer ut en gång i veckan, har ungefär 130 000 prenumeranter."

De ger viktig inblick i hur vetenskaplig metod fungerar.
Filosofen behöver sin filosofiska blick för att förstå hur vetenskaplig metod i praktiken tar sig an verklighetens/existensens sanna natur.

Alla som har invändningar bör fundera på hur det är möjligt att vi blixtsnabbt kan kommunicera på väldiga avstånd på det här viset, eller veta var vi är med hjälp av GPS.
Ja, inte är är det tack vara introspektion!

PS
Smisk skriver att Whiteheads "metafysik är dock komplex och innehåller många komponenter"
Jag bli alltid misstänksam när jag ser ordet "komplex" i sammanhang som detta.
Å ena sidan kan det betyda att gubben är rörig och det går inte begripa vad han menar.
Å andra sidan att jag som gillar honom inte kan förklara vad han menar.
Att han är komplex ska få oss att tro att han viktig och intressant, inte att han rörig och obegriplig.
Språket är ju så viktigt - visdomstradition och komplex - vem bryr sig om argumenten uteblir?
Filosofi är att förföra, inte redogöra? Är det så vi vill ha det?

Materialister och scientister gör metafysiska anspråk dem inte svarar på med sina vetenskapliga metoder helt enkelt.
Det är relevant för metafysiken oavsett vilken dag vi talar om den.