Språkförbistring

[David H]

Jag kommer ihåg när jag var på mitt livs första oppositionsseminarium, B-uppsatsen i litteraturvetenskap. Dels skulle man då vara respondent på en uppsats man själv skrivit, och dels skulle man vara opponent på en uppsats som någon annan skrivit. Oppositionen var formad som så att först skulle opponenten ge en presentation av respondentens arbete, och därefter skulle opponenten ställa några frågor som respondenten fick svara på, och sedan kunde man ha en stunds gemensam diskussion i gruppen.
Jag hade själv skrivit min uppsats om Anteckningar från källarhålet av Fjodor Dostojevskij, och tyckte att det hade varit svårt att få ihop det, men jag tyckte att jag åtminstone lyckats någorlunda. Och det var flera svagheter som jag såg i min egen text som jag hade förberett hur jag kunde svara på, om jag skulle få frågor om det.
Sen när väl oppositionen av min uppsats inleddes var det som jag fick en smärre chock. Det jag fick höra var inte i närheten av vad jag kunnat föreställt mig. Hade opponenten verkligen fått rätt version av min uppsats? Och hur kunde det bli så många fundamentala missförstånd? Jag minns som hur det bara snurrade i huvet på mig. De frågor jag hade förberett mig på att kunna besvara var inte i närheten av vad diskussionen kom att handla om. Istället kom det andra frågor som jag inte alls hade förberett mig för, och som jag inte förstod vad de hade för relevans för mitt arbete.
Den känsla av missförstånd och språkförbistring jag upplevde då har jag nog aldrig riktigt begripit vid senare tillfälle heller, men på något sätt är det som jag vant mig. Bara för det är något som jag själv tycker verkar självklart, betyder det inte att någon annan tycker det är lika självklart. Och flera år senare kan jag komma att tänka på frågor som jag fick vid den oppositionen verkligen var relevanta, och att de belyste en del av problematiken i det arbetet som jag skrivit. Kommunikation kan vara både frustrerande, svårt och fascinerande....

[David H]

Från Wikipedia: "Innebörden av språkförbistring är att kommunikation inte uppstår; man talar förbi varandra och förstår inte det språk som används."

Här tänker jag det är viktigt att dela in mellan språkförbistring som är medveten och språkförbistring som är omedveten. Två personer som talar olika folkspråk kan till exempel vara medvetna om kommunikationsproblem som uppstår, de förstår att de inte förstår varandra, för att de är medvetna om att de inte har kunskap om varandras respektive folkspråk. Men även personer som pratar samma folkspråk kan prata förbi varandra, vilket leder till att verklig kommunikation inte uppstår.

Den andra typen av språkförbistring tänker jag då ofta är mer problematisk, just för att det inte finns medvetenhet om att något är fel eller vad som är fel. Det är lättare att åtgärda problem som man vet om vad det är för problem... till exempel ens egen okunskap om ett visst folkspråk, än problem som man saknar medvetenhet om. Den som tror att den förstår när den i själva verket inte alls förstår, kommer knappast vara benägen att göra något åt saken, och den typen av språkförbistring riskerar leda till mer allvarliga problem.

[Anders]

Från Wikipedia: "Innebörden av språkförbistring är att kommunikation inte uppstår; man talar förbi varandra och förstår inte det språk som används."

Här tänker jag det är viktigt att dela in mellan språkförbistring som är medveten och språkförbistring som är omedveten. Två personer som talar olika folkspråk kan till exempel vara medvetna om kommunikationsproblem som uppstår, de förstår att de inte förstår varandra, för att de är medvetna om att de inte har kunskap om varandras respektive folkspråk. Men även personer som pratar samma folkspråk kan prata förbi varandra, vilket leder till att verklig kommunikation inte uppstår.

Den andra typen av språkförbistring tänker jag då ofta är mer problematisk, just för att det inte finns medvetenhet om att något är fel eller vad som är fel. Det är lättare att åtgärda problem som man vet om vad det är för problem... till exempel ens egen okunskap om ett visst folkspråk, än problem som man saknar medvetenhet om. Den som tror att den förstår när den i själva verket inte alls förstår, kommer knappast vara benägen att göra något åt saken, och den typen av språkförbistring riskerar leda till mer allvarliga problem.

Kanske. För att kolla om jag förstår vad du menar - om jag vill förklara något på svenska är jag rätt hundra på att jag inte gör några språkliga misstag, även om man naturligtvis kan ställa till det för den mottagande, t.ex. om ett ord har olika betydelser, eller om samma ord har olika betydelser t.ex. beroende på ens uppväxt.

Pratar jag, eller skriver jag däremot på engelska är jag mer på min vakr, jag vet att min engelska är god, men inte alls om min svenska och jag är mer på min vakt mot att språkförbistring kan uppstå.

[David H]

För att kolla om jag förstår vad du menar - om jag vill förklara något på svenska är jag rätt hundra på att jag inte gör några språkliga misstag, även om man naturligtvis kan ställa till det för den mottagande, t.ex. om ett ord har olika betydelser, eller om samma ord har olika betydelser t.ex. beroende på ens uppväxt.

Pratar jag, eller skriver jag däremot på engelska är jag mer på min vakr, jag vet att min engelska är god, men inte alls om min svenska och jag är mer på min vakt mot att språkförbistring kan uppstå.

Att inte förstå betydelsen av enskilda ord kan vara exempel på språkförbistring, tänker jag, men jag är då benägen att se det som en ganska ytlig och mild form av språkförbistring, särskilt när man är medveten om att man inte förstår ordens betydelse. Sådant ger sällan upphov till större problem.

Men om vi tar vissa begrepp som vi använder ofta, inte minst här på forumet, till exempel: abstrakt, imaginär, subjektiv, objektiv, logik, förståelse...så är nog många av uppfattningen att de har koll på dessa begrepp, och att de inte gör några språkliga misstag när de använder sig av eller tolkar dessa begrepp. Men jag anar att den typen av mer vanliga och bekanta begrepp, även ger upphov till missförstånd, och det kan ge upphov till mer allvarlig språkförbistring - just eftersom det saknas medvetenhet om att det är något som är oklart eller vad det är som är oklart.

Jag kommer till exempel ihåg när du och jag pratade om "förståelse" och du jämförde förståelse vid ett "verktyg", det var väldigt främmande från mitt sätt att se på saken, men när jag till slut fick grepp om vad du menade blev det plötsligt mer begripligt för mig.
Och här pratar jag då ändå bara om ett enskilt ord/begrepp. Ännu mer komplext kan det bli när man ska försöka förstå en kombination av ord sammansatta i en mening, och att förstå denna mening i ett visst sammanhang.

Grundprincipen tänker jag är densamma inom all typ av språkförbistring, att man "pratar inte samma språk", och därför pratar förbi varandra... och lösningen är att åtminstone ena parten lär sig att förstå och kommunicera på den andra partens språk, oavsett om det är fråga om officiellt folkspråk eller annan typ av språkspel.

[Anders]

”Postmodernism”…. Läser nu Frida Beckmans hela bok som går ut på att få klarhet i detta enda ord. Du har rätt i det. Ords betydelse kan vara svåra. Postmodernism - Det är knappt ett ord, lite mer ett Heideggerskt fenomen…