Medvetandeproblemet

[Algotezza]

Är medvetandet detsamma som hjärnan eller är hjärnan medvetandets verktyg - vad är i så fall medvetandet? Eller emanerar medvetandet är de neurala processerna (via hela nervsystemet)?

[Pilatus]

Är medvetandet detsamma som hjärnan eller är hjärnan medvetandets verktyg - vad är i så fall medvetandet? Eller emanerar medvetandet är de neurala processerna (via hela nervsystemet)?

David Chalmers nämndes på radion i morse (7 juni) angående något vad om medvetandet. Inte enkelt att avgöra vad upplevelsen av en smaksensation är och kan uppstå. Skall se om jag kan får fram någon information om vad det kunde röra sig om.

Annars har jag länge varit av uppfattningen att medvetandet måste vara en överordnad funktion som väljer vad som har prioritet. Uppmärksamheten är fördelad mellan sinnesintryck och mentala processer, men allt som inte har prioritet undertrycks.

[Pilatus]

David Chalmers spekulerar om att medvetandet kan vara lika fundamentalt som tid och rum, massa och laddning, något som inte ytterligare kan reduceras. Det är ett bra postulat.

Panpsykism skulle enligt Chalmers kunna vara en annan idé, varje system är besjälat efter sin grad av komplexitet. Så i grunden skulle HAL 9000 (Heuristically programmed ALgorithmic computer) i Arthur C. Clarkes roman, vara besjälad.

[hakkapeliitta]

Jag tänker ibland människans närminne och långtidsminne liknande datorns arbetsminne (RAM-minne) och hårddisk.
Fast det finns en stor skillnad, en dator är passiv i den meningen att den hämtar inte information från hårddisken om den inte får instruktioner om detta.
Annat med människans närminne. Låt oss säga att man har ett aktuellt problem som måste lösas, hjärnan prioriterar detta problem i närminnet men är på något sätt i ständig kontakt med långtidsminnet och rotar där och kanske hittar ett liknande problem som man har haft förut och sen lyfter detta till närminnet. Hur löste jag problemet då?
Också intressant att det gamla problemet kanske inte är exakt likadant som det aktuella problemet men har samma ”struktur”. Som en déjà vu – känsla. Hjärnan är smart.

[David H]

Men har du någonsin tänkt parallellt? Jag påstår att ingen någonsin har gjort det. Och för mig är det en viktig del av medvetandet och the hard problem.

Varför är det en viktig del? På vilket sätt?

Tänkandet och alla inre processer är komplexa och mycket sker parallellt/samtidigt.
Dock så håller jag med om det du syftar på tror jag och erfarenheten vi har i vaket tillstånd skulle jag säga sammanställs för oss så att vi uppfattar att vi "tänker en gång" och att vi "tänker linjärt", alltså i tid. Tar man droger, är sjuk eller drömmer kan dessa påverkas dock.

Man vet tydligen att om man delar hjärnan så att de två hemisfärerna inte har kontakt med varandra så kan man visa de olika sidorna olika saker och be de olika ögonen läsa frågor de får svara på den andra sidan då inte kan känna till. När man dock frågar hela personen som ser samma text kommer den svara som om den är "en person" trots att man kan visa att de olika delarna inte kan veta vad den andra sett.

Man kommer rationalisera och förklara i efterhand varför man gjorde som man gjorde fast man bad ena hjärnan göra en sak den andre inte kände till när man sedan frågar den sidan varför man gjorde det. Jag är dock osäker på exakt hur detta fungerar och om det faktiskt stämmer så som man säger.

Det verkar rätt givet att själva "medvetandet" sammanställer allt SOM OM det är en enhet vi är. Från detta följer dock inte på något sätt att vi faktiskt ÄR en enhet.

Mer grundläggande. Medvetandet är ETT, även om vi har hjärnhalvor, aphjärna, reptilhjärna och what not.

Siamesiska tvilling med sammanvuxet huvud är det fortfarande bara ett medvetande? Eller siamesiska tvillingar som helt delar kropp, men har två separata huvud, är det två eller ett medvetande?

Kanske kan man säga att alla organismer i hela universum är en del av ett och samma medvetande? Den tanken är kanske inte nödvändigtvis så långsökt som det kan verka. Det pratas till exempel ibland om att "vara medveten om medvetandet" och mindfulness, vilket antyder ett medvetande som en slags kollektiv källa. Är medvetande något individuellt eller något kollektivt?

[Pilatus]

Jag tänker ibland människans närminne och långtidsminne liknande datorns arbetsminne (RAM-minne) och hårddisk.
Fast det finns en stor skillnad, en dator är passiv i den meningen att den hämtar inte information från hårddisken om den inte får instruktioner om detta.
Annat med människans närminne. Låt oss säga att man har ett aktuellt problem som måste lösas, hjärnan prioriterar detta problem i närminnet men är på något sätt i ständig kontakt med långtidsminnet och rotar där och kanske hittar ett liknande problem som man har haft förut och sen lyfter detta till närminnet. Hur löste jag problemet då?
Också intressant att det gamla problemet kanske inte är exakt likadant som det aktuella problemet men har samma ”struktur”. Som en déjà vu – känsla. Hjärnan är smart.

Du rekommenderas att se filmen "Her" från 2013. Det handlar om en dialog med röststyrd AI-assistent vid namn Samantha. I filmen fungerar Samantha som en artificiell intelligens som kan kommunicera genom naturligt språk och är utformad för att bli mer och mer anpassad till användarens personlighet och behov. Kanske inte är så långt borta eftersom det redan finns textbaserade chattar. David Chalmers nämner filmen i en TED-föreläsning om "the hard problem of consciousness".

[Pilatus]

Ett sätt att lära sig mer om medvetandet vore att flytta en del av det till en robot. Går det?

Jag tänkte på vad många frågar om, att vi skulle kunna leva för evigt, eller mycket länge. Det går att leva rätt länge men det finns en gräns inprogrammerad i cellerna. De kan inte förnya sig mer än ett begränsat antal gånger. Så vi får överge den idén.

Det vi är medvetna om ges oss via våra sinnen. Om vi kopplar in oss mot en fjärrstyrd kamera som ständigt har sin blick vänd mot något vi tycker om. En vy t ex. Det finns glasögon som kan spegla in en sådan bild, vi skulle vara uppkopplade mot en sådan vy, om vi önskar det.
Vore det likvärdigt med att ha ett utvidgat synsinne?

Jag kan tänka mig att man kan göra på liknande sätt med hörsel och känsel.
En person som befinner sig i en fängelsecell, eller på annat sätt är bunden till ett begränsat rum skulle kunna få del av något mer. En person som kanske tvingas leva åtskild från sin sambo skulle kunna i begränsad omfattning dela dennes vardag och kommunicera. Skulle det vara tillåtet? Är det en affärsidé?