Korrelation mellan åsikt och uppfattning om sakförhållande

[David H]

Edit 11/9-21: ändrat rubrik från "Korrelation mellan åsikt och faktauppfattning" till "Korrelation mellan åsikt och uppfattning om sakförhållande"

---
Ofta påtalas det att en åsikt och faktauppfattning inte är samma sak, men samtidigt är det som att dessa begrepp ofta nästlar in sig i varandra och blandas samman. Så här kan det exempelvis se ut då det ska ges en beskrivning av skillnaden mellan fakta och åsikt: https://vadarskillnaden.se/vad-ar-skill ... och-asikt/
Är skillnaden verkligen så enkel som det framställs i denna artikel? Hur ser relationen ut mellan dessa begrepp?


Ett fenomen som jag tycker är intressant att det ofta finns en korrelation mellan viss faktauppfattning och viss åsikt, trots att det inte finns någon uttalad koppling emellan. Ta till exempel detta som frågan om global uppvärmning, då kan man tänka sig att en typ av fråga borde gälla om det pågår en antropogen global uppvärmning? En andra fråga är; om det pågår en antropogen global uppvärmning - borde vi vidta kraftfulla åtgärder för att stävja detta?****

Första frågan antar jag man kan säga handlar om att ha en viss faktauppfattning, medan den andra frågan handlar om att ha en viss åsikt. Rent teoretiskt sett borde det inte behöva finnas någon koppling mellan faktauppfattningen och åsikten... till exempel borde det vara fullt möjligt att ha faktauppfattningen att det pågår en antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att ingen kraftfull åtgärd borde vidtas för att stävja detta...samtidigt som det borde vara fullt möjligt att ha faktauppfattning om att det inte råder någon antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att om det skulle visa sig ändå vara sant om antropogen uppvärmning, borde vi göra allt i vår makt för att stävja detta. Men ändå inträffar det ganska sällan enligt min uppfattning, desto vanligare är det exvis att den som faktiskt tror på antropogen global också är mer benägen att uppfatta antropogen global uppvärmning som ngt problematiskt och vill stävja detta. Viss faktauppfattning sammanfaller vanligtvis med viss åsikt, utan att faktauppfattningen utgör någon uttalad grund för åsikten. Vad beror det på, kan man fråga sig? Och behöver det verkligen vara så?

****Observera att jag endast nämner detta som ett exempel, och syftet är inte att diskutera sakfrågan som sådan, utan syftet är, som trådtiteln nämner, att diskutera relation och korrelation mellan åsikt och faktauppfattning.

[förstår mig själv]

Det som är intressant är ju att rent subjektivt kan man ju göra försök i sin egen subjektiva ”bubbla”. Så när det gäller den subjektiva sanningen är ofta åsikten även sanningen.

[xion]

Ofta påtalas det att en åsikt och faktauppfattning inte är samma sak, men samtidigt är det som att dessa begrepp ofta nästlar in sig i varandra och blandas samman. Så här kan det exempelvis se ut då det ska ges en beskrivning av skillnaden mellan fakta och åsikt: https://vadarskillnaden.se/vad-ar-skill ... och-asikt/
Är skillnaden verkligen så enkel som det framställs i denna artikel? Hur ser relationen ut mellan dessa begrepp?


Ett fenomen som jag tycker är intressant att det ofta finns en korrelation mellan viss faktauppfattning och viss åsikt, trots att det inte finns någon uttalad koppling emellan. Ta till exempel detta som frågan om global uppvärmning, då kan man tänka sig att en typ av fråga borde gälla om det pågår en antropogen global uppvärmning? En andra fråga är; om det pågår en antropogen global uppvärmning - borde vi vidta kraftfulla åtgärder för att stävja detta?****

Första frågan antar jag man kan säga handlar om att ha en viss faktauppfattning, medan den andra frågan handlar om att ha en viss åsikt. Rent teoretiskt sett borde det inte behöva finnas någon koppling mellan faktauppfattningen och åsikten... till exempel borde det vara fullt möjligt att ha faktauppfattningen att det pågår en antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att ingen kraftfull åtgärd borde vidtas för att stävja detta...samtidigt som det borde vara fullt möjligt att ha faktauppfattning om att det inte råder någon antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att om det skulle visa sig ändå vara sant om antropogen uppvärmning, borde vi göra allt i vår makt för att stävja detta. Men ändå inträffar det ganska sällan enligt min uppfattning, desto vanligare är det exvis att den som faktiskt tror på antropogen global också är mer benägen att uppfatta antropogen global uppvärmning som ngt problematiskt och vill stävja detta. Viss faktauppfattning sammanfaller vanligtvis med viss åsikt, utan att faktauppfattningen utgör någon uttalad grund för åsikten. Vad beror det på, kan man fråga sig? Och behöver det verkligen vara så?

****Observera att jag endast nämner detta som ett exempel, och syftet är inte att diskutera sakfrågan som sådan, utan syftet är, som trådtiteln nämner, att diskutera relation och korrelation mellan åsikt och faktauppfattning.

Exemplet är väldigt bra valt för att belysa frågeställningen.

Fakta: Klimatet förändras och tenderar att bli varmare, globalt sett
Åsikt: Detta beror på människans utsläpp av koldioxid

Fakta: Koldioxid är en av flera växthusgaser som skapar en växthuseffekt.
Åsikt: Den ökade koldioxidhalten i atmosfären är orsaken till att det blir varmare på Jorden.

Fakta: Koldioxidhalten i atmosfären ökar.
Åsikt: Denna ökning beror i huvudsak på människans förbränning av fossila bränslen.

Fakta: Klimatet är i ständig förändring.
Åsikt: Människans verksamhet orsakar nuvarande klimatförändring.

[Anders]

Ofta påtalas det att en åsikt och faktauppfattning inte är samma sak, men samtidigt är det som att dessa begrepp ofta nästlar in sig i varandra och blandas samman. Så här kan det exempelvis se ut då det ska ges en beskrivning av skillnaden mellan fakta och åsikt: https://vadarskillnaden.se/vad-ar-skill ... och-asikt/
Är skillnaden verkligen så enkel som det framställs i denna artikel? Hur ser relationen ut mellan dessa begrepp?


Ett fenomen som jag tycker är intressant att det ofta finns en korrelation mellan viss faktauppfattning och viss åsikt, trots att det inte finns någon uttalad koppling emellan. Ta till exempel detta som frågan om global uppvärmning, då kan man tänka sig att en typ av fråga borde gälla om det pågår en antropogen global uppvärmning? En andra fråga är; om det pågår en antropogen global uppvärmning - borde vi vidta kraftfulla åtgärder för att stävja detta?****

Första frågan antar jag man kan säga handlar om att ha en viss faktauppfattning, medan den andra frågan handlar om att ha en viss åsikt. Rent teoretiskt sett borde det inte behöva finnas någon koppling mellan faktauppfattningen och åsikten... till exempel borde det vara fullt möjligt att ha faktauppfattningen att det pågår en antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att ingen kraftfull åtgärd borde vidtas för att stävja detta...samtidigt som det borde vara fullt möjligt att ha faktauppfattning om att det inte råder någon antropogen global uppvärmning, och samtidigt ha åsikten att om det skulle visa sig ändå vara sant om antropogen uppvärmning, borde vi göra allt i vår makt för att stävja detta. Men ändå inträffar det ganska sällan enligt min uppfattning, desto vanligare är det exvis att den som faktiskt tror på antropogen global också är mer benägen att uppfatta antropogen global uppvärmning som ngt problematiskt och vill stävja detta. Viss faktauppfattning sammanfaller vanligtvis med viss åsikt, utan att faktauppfattningen utgör någon uttalad grund för åsikten. Vad beror det på, kan man fråga sig? Och behöver det verkligen vara så?

****Observera att jag endast nämner detta som ett exempel, och syftet är inte att diskutera sakfrågan som sådan, utan syftet är, som trådtiteln nämner, att diskutera relation och korrelation mellan åsikt och faktauppfattning.

Exemplet är väldigt bra valt för att belysa frågeställningen.

Fakta: Klimatet förändras och tenderar att bli varmare, globalt sett
Åsikt: Detta beror på människans utsläpp av koldioxid

Fakta: Koldioxid är en av flera växthusgaser som skapar en växthuseffekt.
Åsikt: Den ökade koldioxidhalten i atmosfären är orsaken till att det blir varmare på Jorden.

Fakta: Koldioxidhalten i atmosfären ökar.
Åsikt: Denna ökning beror i huvudsak på människans förbränning av fossila bränslen.

Fakta: Klimatet är i ständig förändring.
Åsikt: Människans verksamhet orsakar nuvarande klimatförändring.

Kan tycka att åtskillnaden mellan fakta och åsikt inte är helt relevanthär. Det hela torde handla om mätningar, statistik, och modeller. Det är enklare att konstatera att mängden koldioxid i atmostären än att det beror på fossila bränslens förbränning, men det torde vara mer än en åsikt. Det torde vara ett påstående som är svårare att styrka,

[Anders]

Även åsikten att om man kan ”vetenskapligt troliggöra” att eldandet kommer skapa kaos så måste man göra något åt det - är det inte mer än en åsikt? Det är snarare en bedömning. Och bedömningar, av typen vuxna, är nästan alltid svåra, inget facit finns. Coronastrategi. Det finns, skulle jag påstå, en fallande skala av att bedöma - ha en åsikt - tycka - gissa.

Därmed inte alltid sagt att Kahnemans nivå 2 - tänk alltid är bäst, det som handlar om det djupa, probematiserande tänkandet alltid är rätt. Ibland är maggropen bra. Men nivå 1 är knappast det rätta tänkandet i stora, kontoversiella frågor.

[David H]

Exemplet är väldigt bra valt för att belysa frågeställningen.

Fakta: Klimatet förändras och tenderar att bli varmare, globalt sett
Åsikt: Detta beror på människans utsläpp av koldioxid

Fakta: Koldioxid är en av flera växthusgaser som skapar en växthuseffekt.
Åsikt: Den ökade koldioxidhalten i atmosfären är orsaken till att det blir varmare på Jorden.

Fakta: Koldioxidhalten i atmosfären ökar.
Åsikt: Denna ökning beror i huvudsak på människans förbränning av fossila bränslen.

Fakta: Klimatet är i ständig förändring.
Åsikt: Människans verksamhet orsakar nuvarande klimatförändring.

Här verkar det som att du vill göra en uppdelning mellan fakta och åsikt beroende på hur sannolikt du uppfattar att ett påstående är, är du överens om det?
Ett påstående som du uppfattar finns mycket starkt belägg för tolkar du som fakta, och ett påstående som du uppfattar det finns mindre starkt belägg för tolkar du som åsikt?

Liknande typ av uppdelning mellan fakta och åsikt är nog inte helt ovanlig att göra. Själv kan jag dock tycka det blir problematiskt att göra sådan uppdelning - då det tenderar att bli en värderingsfråga om vad som ska klassas som fakta och vad som ska klassas som åsikt, och knappast något som kan beskrivas från en mer neutral position.

[David H]

Även åsikten att om man kan ”vetenskapligt troliggöra” att eldandet kommer skapa kaos så måste man göra något åt det - är det inte mer än en åsikt? Det är snarare en bedömning. Och bedömningar, av typen vuxna, är nästan alltid svåra, inget facit finns. Coronastrategi. Det finns, skulle jag påstå, en fallande skala av att bedöma - ha en åsikt - tycka - gissa.

Här verkar du antyda att åsikt är ett ord med viss negativ laddning, och när det är en "åsikt" som du anser är vettig/rimlig/relevant borde det istället få kallas för något annat än åsikt, dvs "bedömning" - ett begrepp som kanske uppfattas mer seriöst och har mer positiv laddning?

[Anders]

Även åsikten att om man kan ”vetenskapligt troliggöra” att eldandet kommer skapa kaos så måste man göra något åt det - är det inte mer än en åsikt? Det är snarare en bedömning. Och bedömningar, av typen vuxna, är nästan alltid svåra, inget facit finns. Coronastrategi. Det finns, skulle jag påstå, en fallande skala av att bedöma - ha en åsikt - tycka - gissa.

Här verkar du antyda att åsikt är ett ord med viss negativ laddning, och när det är en "åsikt" som du anser är vettig/rimlig/relevant borde det istället få kallas för något annat än åsikt, dvs "bedömning" - ett begrepp som kanske uppfattas mer seriöst och har mer positiv laddning?

Om man tittar på ordet åsikt, så ser jag det som en sikt å mina vägnar. Som i ”i min åsikt är det så, att...”, vilket för mig indikerar en subjektiv syn på en problemställning, och att inga större undersökningar har gjorts. En bedömning kommer i min bok efter ett större arbete, kan vara av en enskild eller fler, och borde därför vara mer trovärdig i vissa situationer. Jag vill inte säga att åsikt är negativt, i rätt sammanhang är åsikten bra. En bedömning kan ha åsikter som input.

Man kan ha åsikten att kärnkraft nog är för farligt för att användas som energikälla istället för kol och olja. Och att många människor känner den oron kan ligga till grund för en mer omfattande utredning om hur man skall handskas med frågan om energiproduktion. Att en människa är orolig och uttrycker det kan ses som ett styck fakta.

[xion]

Exemplet är väldigt bra valt för att belysa frågeställningen.

Fakta: Klimatet förändras och tenderar att bli varmare, globalt sett
Åsikt: Detta beror på människans utsläpp av koldioxid

Fakta: Koldioxid är en av flera växthusgaser som skapar en växthuseffekt.
Åsikt: Den ökade koldioxidhalten i atmosfären är orsaken till att det blir varmare på Jorden.

Fakta: Koldioxidhalten i atmosfären ökar.
Åsikt: Denna ökning beror i huvudsak på människans förbränning av fossila bränslen.

Fakta: Klimatet är i ständig förändring.
Åsikt: Människans verksamhet orsakar nuvarande klimatförändring.

Här verkar det som att du vill göra en uppdelning mellan fakta och åsikt beroende på hur sannolikt du uppfattar att ett påstående är, är du överens om det?
Ett påstående som du uppfattar finns mycket starkt belägg för tolkar du som fakta, och ett påstående som du uppfattar det finns mindre starkt belägg för tolkar du som åsikt?

Liknande typ av uppdelning mellan fakta och åsikt är nog inte helt ovanlig att göra. Själv kan jag dock tycka det blir problematiskt att göra sådan uppdelning - då det tenderar att bli en värderingsfråga om vad som ska klassas som fakta och vad som ska klassas som åsikt, och knappast något som kan beskrivas från en mer neutral position.

Nej, jag är inte överens med din tolkning.
Fakta är sådant som man har kunnat påvisa genom mätningar och historiska data, tolkning av borrkärnor och dylikt.
Åsikter är spekulationer om samband och om vad som kommer att inträffa och sannolikheter för detta.
Endast sådant som det finns tydliga bevis för är fakta.

[David H]

Exemplet är väldigt bra valt för att belysa frågeställningen.

Fakta: Klimatet förändras och tenderar att bli varmare, globalt sett
Åsikt: Detta beror på människans utsläpp av koldioxid

Fakta: Koldioxid är en av flera växthusgaser som skapar en växthuseffekt.
Åsikt: Den ökade koldioxidhalten i atmosfären är orsaken till att det blir varmare på Jorden.

Fakta: Koldioxidhalten i atmosfären ökar.
Åsikt: Denna ökning beror i huvudsak på människans förbränning av fossila bränslen.

Fakta: Klimatet är i ständig förändring.
Åsikt: Människans verksamhet orsakar nuvarande klimatförändring.

Här verkar det som att du vill göra en uppdelning mellan fakta och åsikt beroende på hur sannolikt du uppfattar att ett påstående är, är du överens om det?
Ett påstående som du uppfattar finns mycket starkt belägg för tolkar du som fakta, och ett påstående som du uppfattar det finns mindre starkt belägg för tolkar du som åsikt?

Liknande typ av uppdelning mellan fakta och åsikt är nog inte helt ovanlig att göra. Själv kan jag dock tycka det blir problematiskt att göra sådan uppdelning - då det tenderar att bli en värderingsfråga om vad som ska klassas som fakta och vad som ska klassas som åsikt, och knappast något som kan beskrivas från en mer neutral position.

Nej, jag är inte överens med din tolkning.
Fakta är sådant som man har kunnat påvisa genom mätningar och historiska data, tolkning av borrkärnor och dylikt.
Åsikter är spekulationer om samband och om vad som kommer att inträffa och sannolikheter för detta.
Endast sådant som det finns tydliga bevis för är fakta.

Men menar du då att det finns en tydlig gräns mellan fakta och åsikt? Att det inte finns någon gråzon däremellan?

Ser du inget problematiskt med bevisföring inom empirisk vetenskap? Relation mellan orsak och verkan exempelvis, hur bevisas detta? Om det inte går att bevisa orsak och verkan, hur kan man då bevisa något annat inom empirisk vetenskap?

Som jag ser det är kärnan inom all empirisk vetenskap viss sannolikhetsbedömning. Vissa fenomen må vara sannolikt bortom allt rimligt tvivel, medan andra fenomen må vara mer spekulativa, men vars sannolikhet kan preciseras ytterligare genom större, mer ingående och mer välgjorda studier. Gränsen mellan vad som är fakta och spekulation är flytande, som jag ser det, dvs den har inte någon exakt gränsdragning som går att specificera.
Jag skulle heller inte dra någon likhetstecken mellan åsikt och spekulation. En åsikt tänker jag är en form av tyckande, medan spekulation är just spekulation, liknande att ha en gissning eller en hypotes.

[David H]

Om man tittar på ordet åsikt, så ser jag det som en sikt å mina vägnar. Som i ”i min åsikt är det så, att...”, vilket för mig indikerar en subjektiv syn på en problemställning, och att inga större undersökningar har gjorts. En bedömning kommer i min bok efter ett större arbete, kan vara av en enskild eller fler, och borde därför vara mer trovärdig i vissa situationer. Jag vill inte säga att åsikt är negativt, i rätt sammanhang är åsikten bra. En bedömning kan ha åsikter som input.

Man kan ha åsikten att kärnkraft nog är för farligt för att användas som energikälla istället för kol och olja. Och att många människor känner den oron kan ligga till grund för en mer omfattande utredning om hur man skall handskas med frågan om energiproduktion. Att en människa är orolig och uttrycker det kan ses som ett styck fakta.

Att åsikt är en subjektiv syn tycker jag låter rimligt. Kanske man också kan säga att ha en åsikt är något personligt. Och att åsikter handlar om att ha preferenser?

Men behöver "att göra en bedömning" handla om detta? Till exempel om jag får frågan om på hur snabbt en labrador kan springa 100 meter på, och jag svarar att jag tror en labrador kan springa 100 meter på 12 +/- 2 sekunder. Har jag då uttryckt en åsikt, eller gjort en bedömning, eller både och? Och varför?
Själv är jag benägen att svara att det är en bedömning, medan det känns mer långsökt att kalla det en åsikt. Anledningen är inte att jag undersökt saken särskilt noga, jag har inte utfört nåt större arbete för att komma fram till min slutsats, men slutsatsen är ändå ganska opersonlig. Det handlar inte om en preferens, och det handlar inte heller om att jag har en vilja att det ska vara på visst sätt. Om något däremot innefattar både preferens och vilja känns det mer relevant att kalla det åsikt.

[xion]

Jag ser det inte som svårt att skilja på fakta och åsikt.
Om jag läser redogörelser för utförda mätningar eller övriga forskningsresultat, så finns ju alltid möjligheten att detta är fejkat på ett eller annat sätt. Jag får göra en värdering av källans trovärdighet och vara vaksam när det skär sig mot annan information. En tumregel är att aldrig lita på slutsatserna utan istället granska redovisade data.
Sannolikhet är definitivt inte fakta. Sannolikhet är sannolikhet vilket i sin tur är en åsikt.
Sannolikhet är något väldigt obestämt. När vi inte har fakta så får sannolikheten duga som rättesnöre tills vidare.

[Anders]

Jag ser det inte som svårt att skilja på fakta och åsikt.
Om jag läser redogörelser för utförda mätningar eller övriga forskningsresultat, så finns ju alltid möjligheten att detta är fejkat på ett eller annat sätt. Jag får göra en värdering av källans trovärdighet och vara vaksam när det skär sig mot annan information. En tumregel är att aldrig lita på slutsatserna utan istället granska redovisade data.
Sannolikhet är definitivt inte fakta. Sannolikhet är sannolikhet vilket i sin tur är en åsikt.
Sannolikhet är något väldigt obestämt. När vi inte har fakta så får sannolikheten duga som rättesnöre tills vidare.

Och i alla större, viktiga beslut som tas får man väldigt mycket lita till annat än fakta. Den naturvetenskapliga världen är stökig, men den är ingenting mot människans värld. I exemplen Coronastrategi, flyktingmottagning och åtgärder till följd av höjda halter CO2.

[xion]

Kanske kan man säga så här:
Fakta är sanningar som vem som helst kan kontrollera.
Åsikter är subjektiva fakta/sanningar.

[Anders]

Tycker det här är väldigt Hume, det här. Inte Ought from an Is. Vetenskapen mm har producerat en massa Fakta, som just som du säger Xion är kontrollerbart. Vetenskapen har kommit längre än vad Hume kunnat tänka sig, just i det att man för iakttagelserna kunnat skapa hypoteser, som blivit paradigmer, på varför man får vissa utfall på vissa händelser eller iakttagelser. Pangaea. big bang, Penicillinet.

Men fakta har fått för stor ”karisma”. Framför allt då det gäller människors liv, människans värld. Hur vi borde göra. Vårat Ought. Det finns en massa fakta. Antal skjutningar, PPM av CO2 och siffror runt corona. Men vad människor känner, tycker, hur de vill ha det i sina liv, vilken åsikt de har, vilken subjektiv bild de har av hur alla dessa fakta kommer påverka dem, sin familj, sitt land och världen spelar en stor roll. Åsikt och fakta är inputs till en beslutsprocess.