Matematik

[David H]

Jag såg att hakkapeliitta postade en tråd om primtal under fliken Naturvetenskap, och det fick mig att fundera på vad om något är det som kopplar matematik till naturvetenskap?

Att vi associerar matte till Naturvetenskap är kanske inte så konstigt, om man tänker på hur gymnasieutbildningarna ser ut - den som går naturvetenskaplig linje får plugga många kurser i matematik, medan exvis samhällsvetenskapliga programmet inte är lika mattetungt. Men är det något som bara blivit på det sättet, eller finns det någon mer substtantiell förklaring till varför det måste/borde vara på det sättet?
Det är klart att naturvetare, särskilt fysiker, ägnar sig mycket åt matematiska kalkyler, men mattekunskaper är också viktigt för den som bedriver samhällsvetenskaplig forskning och studerar ekonomi på avancerad nivå. Och så kan man fråga sig om det är något i matematiken i sig som binder det mer till naturvetenskap, än till samhälle eller andlighet, och vad är i så fall detta? Apropå matematik och andlighet, fick mig att tänka på detta citat:
“Natural numbers were created by God, everything else is the work of men.” - Leopold Kronecker

Om vi tänker oss de olika ämnena så som Filosofi, Politik och samhälle, Naturvetenskap och Religion och andlighet, inom vilket område passar sig matematiska spörsmål bäst, och varför?

[Anders]

Vad jag faktiskt frågade mig tidigare i morse- skulle man kunna göra matte kul nu på äldre dar?

[Smisk]

Matematik passar perfekt till att hålla reda på många detaljer om fakta som är koherenta.
Därför passar det för komplexa vetenskapliga utredningar som fungerar så tänker jag.

[Algotezza]

Matematik dehydreras eller emanerar ur iakttagelser och mätningar av verkligheten (och sedan bygger vi vidare i tanken via förnuftet), så det är väl inte så konstigt om verkligheten omkring oss "uppvisar matematiska egenskaper" och kan delvis beskrivas med hjölp av matematik?

[David H]

Matematik dehydreras eller emanerar ur iakttagelser och mätningar av verkligheten (och sedan bygger vi vidare i tanken via förnuftet), så det är väl inte så konstigt om verkligheten omkring oss "uppvisar matematiska egenskaper" och kan delvis beskrivas med hjölp av matematik?

När du skriver verkligheten här syftar du då till något fysiskt? Är det någon specifik sinneserfarenhet som matematiken är beroende av? T ex om vi saknade syn eller hörsel, och hade andra sinnesorgan istället, skulle då också matematiken vara annorlunda?
Eller kan vi föreställa oss någon sinnesupplevelse som ändrar vår uppfattning om matematiken? Är det exempelvis någon erfarenhet vi skulle kunna få som skulle kunna ändra vår uppfattning om att 7*7 = 49? Och vad skulle i så fall krävas för det? Något nytt sinnesorgan?

Jag tycker det låter rimligt att matematiken är beroende av fysiska/sinnliga iakttagelser, men jag är skeptisk till att matematiken skulle vara beroende av specifika iakttagelser. Och jag är då också skeptisk till att binda matematiken till de naturvetenskapliga ämnena, eftersom naturvetenskapliga ämnen är beroende av specifika iaktagelser (?). Rent kategoriseringsmässigt ser jag inget självklart skäl till varför matematik skulle vara närmare bundet till naturvetenskap än psykologi exempelvis.

[Algotezza]

Matematik dehydreras eller emanerar ur iakttagelser och mätningar av verkligheten (och sedan bygger vi vidare i tanken via förnuftet), så det är väl inte så konstigt om verkligheten omkring oss "uppvisar matematiska egenskaper" och kan delvis beskrivas med hjölp av matematik?

När du skriver verkligheten här syftar du då till något fysiskt? Är det någon specifik sinneserfarenhet som matematiken är beroende av? T ex om vi saknade syn eller hörsel, och hade andra sinnesorgan istället, skulle då också matematiken vara annorlunda?
Eller kan vi föreställa oss någon sinnesupplevelse som ändrar vår uppfattning om matematiken? Är det exempelvis någon erfarenhet vi skulle kunna få som skulle kunna ändra vår uppfattning om att 7*7 = 49? Och vad skulle i så fall krävas för det? Något nytt sinnesorgan?

Jag tycker det låter rimligt att matematiken är beroende av fysiska/sinnliga iakttagelser, men jag är skeptisk till att matematiken skulle vara beroende av specifika iakttagelser. Och jag är då också skeptisk till att binda matematiken till de naturvetenskapliga ämnena, eftersom naturvetenskapliga ämnen är beroende av specifika iaktagelser (?). Rent kategoriseringsmässigt ser jag inget självklart skäl till varför matematik skulle vara närmare bundet till naturvetenskap än psykologi exempelvis.

Jag åsyftar en verklighet där det är meningsfullt att väga, mäta, beräkna, räkna, och där man har nytta av att göra detta. T.ex. i Egypten i samband med Nilens översvämningar.

Jag menar alltså att matematiken hur fötts eller startat utifrån utifrån mänskliga behov av att kunna förutsäga eller beräkna olika fenomen för att göra livet tryggare och säkrare, mer meningsfullt, men att matematiken självfallet utvecklats bortom denna grund till ett slags intellektuell konstart, långt bortom både det vi har direkt nytta av och bortom vår fysiska verklighets dimensioner och bortom kopplingen till de vanliga naturvetenskapliga ämnena. Frågan är om matemtaiken också beskriver en verklighet bortom den fysiska, något slags evig matematisk rymd eller så, eller om vi ska nöja oss med att denna rymd finns endast i matematikernas hjärnor, såsom våra verbala bergepp finns i en gemensam begreppsvärld, upprätthållen av oss själva.

Talen hade sett annorlunda ut om vi t.ex. som Disneyfigurer haft åtta fingrar i st f tio.

[David H]

Matematik dehydreras eller emanerar ur iakttagelser och mätningar av verkligheten (och sedan bygger vi vidare i tanken via förnuftet), så det är väl inte så konstigt om verkligheten omkring oss "uppvisar matematiska egenskaper" och kan delvis beskrivas med hjölp av matematik?

När du skriver verkligheten här syftar du då till något fysiskt? Är det någon specifik sinneserfarenhet som matematiken är beroende av? T ex om vi saknade syn eller hörsel, och hade andra sinnesorgan istället, skulle då också matematiken vara annorlunda?
Eller kan vi föreställa oss någon sinnesupplevelse som ändrar vår uppfattning om matematiken? Är det exempelvis någon erfarenhet vi skulle kunna få som skulle kunna ändra vår uppfattning om att 7*7 = 49? Och vad skulle i så fall krävas för det? Något nytt sinnesorgan?

Jag tycker det låter rimligt att matematiken är beroende av fysiska/sinnliga iakttagelser, men jag är skeptisk till att matematiken skulle vara beroende av specifika iakttagelser. Och jag är då också skeptisk till att binda matematiken till de naturvetenskapliga ämnena, eftersom naturvetenskapliga ämnen är beroende av specifika iaktagelser (?). Rent kategoriseringsmässigt ser jag inget självklart skäl till varför matematik skulle vara närmare bundet till naturvetenskap än psykologi exempelvis.

Jag åsyftar en verklighet där det är meningsfullt att väga, mäta, beräkna, räkna, och där man har nytta av att göra detta. T.ex. i Egypten i samband med Nilens översvämningar.

Jag menar alltså att matematiken hur fötts eller startat utifrån utifrån mänskliga behov av att kunna förutsäga eller beräkna olika fenomen för att göra livet tryggare och säkrare, mer meningsfullt, men att matematiken självfallet utvecklats bortom denna grund till ett slags intellektuell konstart, långt bortom både det vi har direkt nytta av och bortom vår fysiska verklighets dimensioner och bortom kopplingen till de vanliga naturvetenskapliga ämnena. Frågan är om matemtaiken också beskriver en verklighet bortom den fysiska, något slags evig matematisk rymd eller så, eller om vi ska nöja oss med att denna rymd finns endast i matematikernas hjärnor, såsom våra verbala bergepp finns i en gemensam begreppsvärld, upprätthållen av oss själva.

Talen hade sett annorlunda ut om vi t.ex. som Disneyfigurer haft åtta fingrar i st f tio.

Jag tycker att det du skriver i ditt "alltså..." är bra här, men jag är lite skeptisk till att det du skriver i stycket innan direkt leder in till detta "alltså". Detta om att att förutsäga och beräkna fenomen för att göra livet tryggare säkrare och mer meningsfullt tänker jag borde kunna handla om annat än att bara mäta (begreppet som har SI-enhet meter) och väga (begreppet som har SI-enhet kilo).
Om vi till exempel funderar kring om det är meningsfullt att dela upp mellan inre och yttre värld...är det meningsfullt att dela upp mellan psykisk energi och mekanisk energi? Att händelser i inre värld avgörs av psykisk energi, och händelser i yttre värld avgörs av mekanisk energi? Och matematik skulle kunna appliceras på motsvarande sätt inom båda dessa världar?