Skönhet och moral.

[Smisk]

Det är just det som gör estetiken intressant, och sorterar under eller strax bredvid filosofin!
Det är problematiskt, och därför intressant! Vetenskapen löser inte sånt med enkla små observationer och experiment, mysiga små formler som i naturvetenskapens värld (Vilken många idioter vill pracka på människans). Det är människans värld, ack så mycket mer komplex. Politisk filosofi har vissa likheter med estetiken därvidlag. Gränsland mot psykologi och sociologi. Estetiken låter sig inte beskrivas med mysiga små formler men den är definitivt inte random. Den är också mycket viktig, som jag ser det.

Svårt är bra.

Det har du rätt i

Konsten och kulturen är levande som jag tänker mig det. Enligt exempelvis Whitehead så är existensen precis så med inklusive allt fysiskt och vetenskapligt. Samtidigt existerar saker som för tillfället konkreta föremål för vår erfarenhet och analys.

Jag såg i morse en Lex Fridman podcast där de talade lite om Steve Jobs som ju hade en filosofisk uppfattning om det estetiska som något som va extra värt att sträva mot.

Det får vi fråga AIn om:

"Steve Jobs hade en stark känsla för design och trodde på att skapa enkla, lättanvända och eleganta produkter. Han inspirerades av sin barndomshems modernistiska stil, zenbuddhismens minimalism och Apples marknadsföringsfilosofi som betonade empati, fokus och imputering123.

Empati innebar att förstå användarnas behov och önskemål. Fokus innebar att eliminera allt onödigt och distraherande. Imputering innebar att skapa ett gott första intryck och ett varaktigt värde2.

Jobs älskade också hantverk och perfektion. Han ville att hans produkter skulle vara vackra både på utsidan och insidan, även om ingen skulle se det. Han ansåg att det estetiska, kvaliteten, måste genomsyra hela produkten23.

Jobs designfilosofi kan sammanfattas med ett citat från hans biografi av Walter Isaacson: "Det kräver mycket hårt arbete att göra något enkelt, att verkligen förstå de underliggande utmaningarna och komma fram till eleganta lösningar."3

Tog emot meddelande. Hej, det här är Bing. Jag kan berätta lite om Steve Jobs filosofiska uppfattning om det estetiska. Steve Jobs hade en stark känsla för design och trodde på att skapa enkla, lättanvända och eleganta produkter. Han inspirerades av sin barndomshems modernistiska stil, zenbuddhismens minimalism och Apples marknadsföringsfilosofi som betonade empati, fokus och imputering . Empati innebar att förstå användarnas behov och önskemål. Fokus innebar att eliminera allt onödigt och distraherande. Imputering innebar att skapa ett gott första intryck och ett varaktigt värde. Jobs älskade också hantverk och perfektion. Han ville att hans produkter skulle vara vackra både på utsidan och insidan, även om ingen skulle se det. Han ansåg att det estetiska, kvaliteten, måste genomsyra hela produkten . Jobs designfilosofi kan sammanfattas med ett citat från hans biografi av Walter Isaacson: \"Det kräver mycket hårt arbete att göra något enkelt, att verkligen förstå de underliggande utmaningarna och komma fram till eleganta lösningar.\"


Intressant. Jag tänker mig att inom Zen så finns detta tankesätt där man innefattar hela livet som en enhet för att följa det spontana, enkla/rena, och andliga i varje uttryck livet har tillgängligt. På så sätt kan man tänka sig att om detta är "det rätta sättet att leva" så har vi en koppling mellan det sköna och goda. I alla fall det sköna och ett bra sätt att leva på. Jag tycker mycket om det autentiska/äkta, det är något jag har i ryggmärgen har jag märkt. Det är den viktigaste komponenten i min filosofi verkar det som. Att tvingas in i situationer där jag tvingas vara falsk kommer omgivningen få lära sig inte fungerar i längden

Jag tycker mycket om den filosofiska tanken av essentialism på så sätt att man anser att det är viktigt att välja vilka saker i livet som är de viktigaste och skala bort det andra. Man kan tänka sig att man tycker att det är en moralisk sak att göra det på flera sätt och att det finns en estetisk skönhet som innefattas där.

[Tartaros]

Kant jobbar ju växelvis mellan det analytiska och det syntetiska och just med transcendentala argument. vissa saker är givna som förutsättningar för själva möjligheten till kunskap. T.ex. Tiden. Lättaste transcendentala argumentet som exempel är ju Descartes "cogito ergo sum" vilket ju just visar att det vore konstigt om jag reflekterade över mig själv om jag inte fanns.. dvs jag är själva förutsättningen för att det är möjligt.

Men rekommenderar Kant kritiker, i synnerhet den första.

Jag borde läsa dem faktiskt.

Angående Descartes så har jag mycket att säga om det och vi har talat om det i andra trådar specifikt om det.
Mycket kort så kan jag ser vad han syftar på där men problemet som sedan länge påpekats inom österländska visdomstraditioner att det finns olika "typer av verklighet" och att vi inte kan veta allt på samma typ av sätt. Ett Buddhistiskt perspektiv menar att vi kan se existensen som två typer där en är den relativa (det vi har tillgång till genom erfarenhet) och det absoluta (det som är bortom detta).

https://en.wikipedia.org/wiki/Two_truths_doctrine

Både inom Buddhism och Vedanta menar man då att vi kan förhålla oss till att olika typer av verklighet existerar. Att saker som materia, sinne och själ är olika gör att vi kan förhålla oss till dem på olika sätt. Den fysiska aspekten, den mentala och den andliga är helt olika men vi kan förhålla oss till den fysiska empiriskt, den mentala mentalt och den andliga kontemplativt med meditation, yoga och andra metoder.

När vi då föreställer oss att "jag tänker, alltså existerar jag" är detta enligt dessa perspektiv mentala aktiviteter. Mentala aktiviteter finns på ett mentalt plan, det finns inte bortom det, utan ingår i mentala fenomens natur. Enligt Buddhism och Vedanta så är dessa fenomen fiktion, de existerar alltså INTE på det sättet de verkar utan endast på ett mentalt sätt. Man behöver inte bortse från saker som existerande, det är inte vad man menar, istället bör man exempelvis enligt Buddha och Nagarjuna inkludera dessa saker vi erfar och föreställer oss i världen men på ett "korrekt sätt". Om vi tar oss själva som existerande "endast så som vi tänker och erfar" utesluter vi verklighetens essentiella natur, som är bortom "endast tänkande".

Med detta som bakgrund blir idén "jag tänker/uppfattar alltså existerar jag" intressant på så sätt att det precis är det vi behöver få klarhet i från perspektivet österländsk visdom handlar om.


Angående skönhet och moral så finns dessa tillgängliga för oss som erfarenhetsmässiga fenomen. Vi förhåller oss till dem och världen vi erfar tillsammans med våra föreställningar och önskvärdheten hos valen vi väljer mellan dem. De är bägge kvalitéer, men de är helt olika enligt mig. Bägge kräver mentala fakulteter (förmågor för att erfara och hantera) och erfarenhetens natur som innefattar dem och föreställningarna vi kan ha om vad valen vi kan göra som påverkar saker innebär för oss.

Det estetiska är lurigt att sätta ord på och vi är olika känsliga för det och det finns på flera olika sätt. Det moraliska är lite enklare och går inte lika djupt på ett sätt. En del filosofer verkar anse att de är samma sak eller att någon av dem inkluderar den andra som ett underfenomen. Nietzsche verkar lite intressant där

Jag kan tänka mig att ur ett perspektiv så är bägge saker vi delvis deltar att själva skapa och att det alltså finns en kreativ aspekt av dem. Detta säger något om "sättet de existerar på" och det säger enligt mig inget om att dessa INTE existerar så som en del existentialister verkar mena. Att vi skapar något säger inget om att det inte skulle existera enligt mig.

Jag vet inte riktigt hur det hänger i hop med Transcendentala argument så som Kant eller Descartes använder det. Läs kritik av det rena förnuftet som finns i en ypperlig svensk översättning och även Otried Höffes bok om Kant som är en bra inledning till hela hans filosofiska bygge och mycket pedagogisk.

Annars för att rensa lite i rabatten så rekommenderar jag Husserls Logiska undersökningar och Heideggers Vara och Tid som också finns i svensk övesrsättning. Hans Ruin har även skrivit en bok för att läsa med Vara och Tid som också rekommenderas.

[Smisk]

Jag vet inte riktigt hur det hänger i hop med Transcendentala argument så som Kant eller Descartes använder det. Läs kritik av det rena förnuftet som finns i en ypperlig svensk översättning och även Otried Höffes bok om Kant som är en bra inledning till hela hans filosofiska bygge och mycket pedagogisk.

Annars för att rensa lite i rabatten så rekommenderar jag Husserls Logiska undersökningar och Heideggers Vara och Tid som också finns i svensk övesrsättning. Hans Ruin har även skrivit en bok för att läsa med Vara och Tid som också rekommenderas.

Bra tips, tack för det, skall komma ihåg det namnet. Jag läser gärna Kant på svenska. Hume kommer jag läsa på Engelska tänker jag, har en bok av honom som väntar på mig. Husserls undersökningar låter kul med Tyskarna läser jag nog gärna på svenska tänker jag.

[Tartaros]

Jag vet inte riktigt hur det hänger i hop med Transcendentala argument så som Kant eller Descartes använder det. Läs kritik av det rena förnuftet som finns i en ypperlig svensk översättning och även Otried Höffes bok om Kant som är en bra inledning till hela hans filosofiska bygge och mycket pedagogisk.

Annars för att rensa lite i rabatten så rekommenderar jag Husserls Logiska undersökningar och Heideggers Vara och Tid som också finns i svensk övesrsättning. Hans Ruin har även skrivit en bok för att läsa med Vara och Tid som också rekommenderas.

Bra tips, tack för det, skall komma ihåg det namnet. Jag läser gärna Kant på svenska. Hume kommer jag läsa på Engelska tänker jag, har en bok av honom som väntar på mig. Husserls undersökningar låter kul med Tyskarna läser jag nog gärna på svenska tänker jag.

Hume finns förövrigt i bra svensk översättning också men han är rätt rak och klar i språket så det är nog en vinst att läsa på engelska. Du tänker helt rätt i att läsa Kant på svenska. Engelska är inte lika bra då det saknar en del ord och begrepp som funkar hyfsat på svenska. Det gäller ju förövrigt även för Husserl och Heidegger som finns i riktigt bra svenska översättningar. För att få lite mer balans så rekommenderar jag även Gottlob Freges skrifter i urval som även den finns översatt. Delningen mellan kontinental och analytisk filosofi går ju just klassiskt mellan Frege och Husserl så det är intressant.