rätt eller fel

[xion]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".
Krävs det inte i så fall att någon bestämmer vad som ska gälla.

Jag tänkte på musik t.ex .
Vi använder ju en sjutonsskala med halvtoner emellan. men mellan E och F och mellan H och C saknas detta halvtonsteg.
Varför ska det vara så? Det måste vara inlärt så att det blivit ett "axiom".
När man spelar fiol så kan man, eftersom det inte finns fasta lägen, spela som man vill mellan de normala tonstegen.
Vad är rätt och fel här.
Om man avviker från det normala och själv tycker att det låter bra; måste det vara fel då, eller är det som är rätt för mig också rätt.

Du skall icke dräpa, står det i Bibeln.
Men i krig är det ju precis det vi gör. Ibland för att rädda vårt eget liv och andras.

Rovdjur är konstituerade för att döda andra djur. Det är deras sätt att överleva.

Vi är allätare och är konstituerade för att både äta växter och andra djur.
Vi har svårt att helt fylla vårt näringsbehov med enbart växtdiet. Detta skulle kräva optimal tillgång till en mycket varierad och kontinuerlig växtmiljö. Därför måste vi för att säkra tillgången på näringsämnen föda upp djur i fångenskap som vi sedan dödar och äter.
Detta anser vi vara rätt, även om de djur vi föder upp knappast får ett liv som vi själva skulle vilja ha.

[Anders]

Min standardtanke om detta är att naturvetenskap, matematik och data, STEM levererar sanningar (jag ägnar mig inte åt att kritisera s=v*t även om det inte stämmer). I humaniora, människans värld söker jag bedömningar i specifika fall, sannolikhet snarare än sanning.

[Pilatus]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".

Ja då! Det finns väldigt mycket. Just nu har det kommit på modet att vara kritisk mot Israelkritik. Antisemitism har blivit ett slagträ mot dem som vågar vara öppet kritisk mot våra dagars folkmord. Dagliga bombningar av flyktingläger kan inte ha något större militärt värde.

Jag kan tänka mig att det stora flertalet är överens om att det är fel att avsiktligt tillfoga andra lidande. Det finns förstås en del undantag, som sadomasochism. Men det leder ofta fel, tror jag. Trots detta fann jag filmen Secretary (2002) underhållande. Det berodde säkert mer på skådespeleri och att filmen klassas som en komedi.

[Anders]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".

Ja då! Det finns väldigt mycket. Just nu har det kommit på modet att vara kritisk mot Israelkritik. Antisemitism har blivit ett slagträ mot dem som vågar vara öppet kritisk mot våra dagars folkmord. Dagliga bombningar av flyktingläger kan inte ha något större militärt värde.

Jag kan tänka mig att det stora flertalet är överens om att det är fel att avsiktligt tillfoga andra lidande. Det finns förstås en del undantag, som sadomasochism. Men det leder ofta fel, tror jag. Trots detta fann jag filmen Secretary (2002) underhållande. Det berodde säkert mer på skådespeleri och att filmen klassas som en komedi.

Lite ordval, lidande gillar nog ytterst få men smärta är en helt annan sak. Finns många slags smärta som är skön,i rätt sinnesstämning. Att tillföra andra sån slags smärta är sadism, att medvetet och med behållning tillföra andra lidande kräver någon slags psykopati.

[Pilatus]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".

Ja då! Det finns väldigt mycket. Just nu har det kommit på modet att vara kritisk mot Israelkritik. Antisemitism har blivit ett slagträ mot dem som vågar vara öppet kritisk mot våra dagars folkmord. Dagliga bombningar av flyktingläger kan inte ha något större militärt värde.

Jag kan tänka mig att det stora flertalet är överens om att det är fel att avsiktligt tillfoga andra lidande. Det finns förstås en del undantag, som sadomasochism. Men det leder ofta fel, tror jag. Trots detta fann jag filmen Secretary (2002) underhållande. Det berodde säkert mer på skådespeleri och att filmen klassas som en komedi.

Lite ordval, lidande gillar nog ytterst få men smärta är en helt annan sak. Finns många slags smärta som är skön,i rätt sinnesstämning. Att tillföra andra sån slags smärta är sadism, att medvetet och med behållning tillföra andra lidande kräver någon slags psykopati.

Det framstår onekligen som fel, mest känd är Markis de Sade som i Justine och senare verk berättar om den libertinska filosofin. Alltför extrem och gränslös om dygdens olyckor.

[Algotezza]

Rätt och orätt är ofta intersubjektivt baserade, och olika gemenskaper kan ha lite skiftande syn på rätt och orätt, men på ett övergripande mänskligt plan kan vi säkert finna gemensamma nämnare för våra humana, etiska ideal. En annan sak är praktiken och frågan är vad som ska räknas mest, våra ideal eller praktiken. Situationen och yttre förhållanden avgör ofta vilken etik det är möjligt att leva efter.

Vill bara påpeka att det går åt rätt mycket växtareal för att förse slaktdjur med foder, så en omställning till en mer växtbaserad diet globalt är fullt möjlig, om vi s.a.s. i stället äter upp djurens mat och odlar färre slaktdjur. Att leva vegetariskt, veganskt, är i mångt och mycket en vanesak.

Angående musik och vad vi finner skönt - och normalt - inom musik, konst och litteratur, tror jag att det är en vanesak. Vi gillar det vi vant oss vid. Å andra sidan kan man också fascineras av det exotiska och avvikande, men det beror på vilket slags personlighet man är.

[Pilatus]

Angående musik och vad vi finner skönt - och normal - inom musik, konst och litteratur, tror jag att det är en vanesak. Vi gillar det vi vant oss vid.

Det är en inte alldeles enkel fråga. Mitt svar bygger inte på vanans makt, mer på bildning.
Vi har säkert en utgångspunkt från hemmiljön. Är vi litet intresserade och sensitiva inser vi snart att älgar i månsken, gråtande barn och fiskargubbar inte är något som får hänga kvar på väggen, om det alls ingick i bostaden. Det finns annat, kanske har vi besökt Moderna museet och blivit intresserade av något verk som vi vill veta mer om. Det kan vara en väg.

[Algotezza]

Angående musik och vad vi finner skönt - och normal - inom musik, konst och litteratur, tror jag att det är en vanesak. Vi gillar det vi vant oss vid.

Det är en inte alldeles enkel fråga. Mitt svar bygger inte på vanans makt, mer på bildning.
Vi har säkert en utgångspunkt från hemmiljön. Är vi litet intresserade och sensitiva inser vi snart att älgar i månsken, gråtande barn och fiskargubbar inte är något som får hänga kvar på väggen, om det alls ingick i bostaden. Det finns annat, kanske har vi besökt Moderna museet och blivit intresserade av något verk som vi vill veta mer om. Det kan vara en väg.

Jag menar att det är vår erfarenhet som i hög grad avgör vad vi finner tilltalande - och motsatsen. Man kan kalla det bildning om man vill men jag ser det som ett smalare begrepp än erfarenhet. Även för den bildade personen gäller väl vanans makt, eller...?

När det gäller musik verkar det för många som om den musik man lyssnade på i tonåren är den mest tilltalande och man hänger kvar vid tonårstidens musik som den idealiska.

Jag var nog lite annorlunda som tonåring för jag började med att gilla jazz och klassiskt och började sedan pga grupptryck lyssna på det som då kallades pop.

[Pilatus]

Jag menar att det är vår erfarenhet som i hög grad avgör vad vi finner tilltalande - och motsatsen. Man kan kalla det bildning om man vill men jag ser det som ett smalare begrepp än erfarenhet. Även för den bildade personen gäller väl vanans makt, eller...?

Man stannar upp och konsoliderar det man tagit till sig och håller på att smälta. Performance art ibland. Många konstnärer blir duktiga på det de lärt sig och kan. Andra går rastlöst vidare och skapar nytt.

Jag var nog lite annorlunda som tonåring för jag började med att gilla jazz och klassiskt och började sedan pga grupptryck lyssna på det som då kallades pop.

Det var mycket "seriös" musik i SR-radion förr. Så man fick ratta mellan stationerna och lyssna. Jazz var tillåtet och spelades på en polsk radiostation, långt senare Kjell Alinge, eller program som Blå tummen med Lasse O'Månsson, ibland Pekka Langer. Klassiskt ja, tills man hamnar på Beethovens stora fuga, Bartóks stråkkvartetter. Men tjejerna lyssnade hellre på Santanas låtar. Filmen All världens morgnar, gjorde "ett djupt intryck" som det heter. Marin Marais var under 1600-talet en av Frankrikes främsta kompositörer och gambaspelare. Lyssna gärna en lugn afton. Det var ett tag sedan nu, 1991, men jag skall nog återknyta kontakten.

[Smisk]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".

Existerar en tisdag?

Rovdjur är konstituerade för att döda andra djur. Det är deras sätt att överleva.

Jag skulle säga att vårat tänkande är konstituerat för att hantera fakta och värde.
Det är alltså ett sätt för oss att skapa en "metavärld" vi kan förhålla till saker vi upplever.

"rätt eller fel", "tisdagar" och "önskvärda saker" är alla grundade och skapade av förmågan att erfara och föreställa sig saker.
Dessa förmågor existerar och konsekvenserna av dem existerar.

Precis som rovdjurets sätt att jaga driver det så föreställer vi oss "rätt och fel" med tänkandet.

Existerar dessa saker utanför förmågorna och tänkandet?

Nej.

Existerar dessa saker eftersom vi existerar och dem följer med oss?

Ja. Dem existerar i "världen för oss".

[Algotezza]

Finns det egentligen något "rätt eller fel".

Existerar en tisdag?

Rovdjur är konstituerade för att döda andra djur. Det är deras sätt att överleva.

Jag skulle säga att vårat tänkande är konstituerat för att hantera fakta och värde.
Det är alltså ett sätt för oss att skapa en "metavärld" vi kan förhålla till saker vi upplever.

"rätt eller fel", "tisdagar" och "önskvärda saker" är alla grundade och skapade av förmågan att erfara och föreställa sig saker.
Dessa förmågor existerar och konsekvenserna av dem existerar.

Precis som rovdjurets sätt att jaga driver det så föreställer vi oss "rätt och fel" med tänkandet.

Existerar dessa saker utanför förmågorna och tänkandet?

Nej.

Existerar dessa saker eftersom vi existerar och dem följer med oss?

Ja. Dem existerar i "världen för oss".

De begrepp du tar upp bygger på konsensus och överenskommelser bland och mellan människor. Alla ord vi använder bygger på det och på fantasi. Språket existerar inom mänskliga gemenskaper. Bara konventionerna och traditionerna gör att våra ord betyder något.

Vårt tänkande har väl en evolutionistisk förklaring genom att ge fördelar i kampen om mat och utrymme. Rätt blir då det som främjar vår överlevnad och orätt det som går emot vår överlevnad, som art, som individ, som varelse på planeten Tellus.

Förslagsvis.

Ja, världen finns i vårt medvetande i upplevd form som bilden av världen. Men om denna bild gör att vi går vår undergång till mötes kan vi kanske dra slutsatsen att bilden vara mindre lyckad och rentav felaktig. Vi lever ju mer än "bara i huvudet". Det finns en kropp och en fysisk värld (vi kallar dem ju så) att förhålla sig till. Även om allt detta finns representerat inom oss också är det nog rätt klokt i att anta den finns utanför också, oberoende av oss, eftersom man kan dö av att bli påkörd av en bil och som alltså är mer än att bara bli påkörd av en bild.

[Smisk]

De begrepp du tar upp bygger på konsensus och överenskommelser bland och mellan människor. Alla ord vi använder bygger på det och på fantasi. Språket existerar inom mänskliga gemenskaper. Bara konventionerna och traditionerna gör att våra ord betyder något.

Vårt tänkande har väl en evolutionistisk förklaring genom att ge fördelar i kampen om mat och utrymme. Rätt blir då det som främjar vår överlevnad och orätt det som går emot vår överlevnad, som art, som individ, som varelse på planeten Tellus.

Förslagsvis.

Ja, världen finns i vårt medvetande i upplevd form som bilden av världen. Men om denna bild gör att vi går vår undergång till mötes kan vi kanske dra slutsatsen att bilden vara mindre lyckad och rentav felaktig. Vi lever ju mer än "bara i huvudet". Det finns en kropp och en fysisk värld (vi kallar dem ju så) att förhålla sig till. Även om allt detta finns representerat inom oss också är det nog rätt klokt i att anta den finns utanför också, oberoende av oss, eftersom man kan dö av att bli påkörd av en bil och som alltså är mer än att bara bli påkörd av en bild.

Ja saker i världen finns oberoende av oss men tankarna är beroende av oss.
Vad begreppen syftar på finns det konsensus om men hur vi bör se saker, bör handla eller leva finns det ingen konsensus om.
Konsensus om något påverkar heller inte om hur vida något existerar eller inte skall tilläggas.

Tankarna som riktar oss att göra x över y finns där som en konsekvens av att det är viktigt för oss att förstå vad som är önskvärt och inte.
Vår hjärna kräver av oss att förhålla oss till sakers önskvärdhet och tänkandet måste användas till det.

Rovdjur krävs till att jaga och människor till att tänka och värdera saker

[Algotezza]

De begrepp du tar upp bygger på konsensus och överenskommelser bland och mellan människor. Alla ord vi använder bygger på det och på fantasi. Språket existerar inom mänskliga gemenskaper. Bara konventionerna och traditionerna gör att våra ord betyder något.

Vårt tänkande har väl en evolutionistisk förklaring genom att ge fördelar i kampen om mat och utrymme. Rätt blir då det som främjar vår överlevnad och orätt det som går emot vår överlevnad, som art, som individ, som varelse på planeten Tellus.

Förslagsvis.

Ja, världen finns i vårt medvetande i upplevd form som bilden av världen. Men om denna bild gör att vi går vår undergång till mötes kan vi kanske dra slutsatsen att bilden vara mindre lyckad och rentav felaktig. Vi lever ju mer än "bara i huvudet". Det finns en kropp och en fysisk värld (vi kallar dem ju så) att förhålla sig till. Även om allt detta finns representerat inom oss också är det nog rätt klokt i att anta den finns utanför också, oberoende av oss, eftersom man kan dö av att bli påkörd av en bil och som alltså är mer än att bara bli påkörd av en bild.

Ja saker i världen finns oberoende av oss men tankarna är beroende av oss.
Vad begreppen syftar på finns det konsensus om men hur vi bör se saker, bör handla eller leva finns det ingen konsensus om.
Konsensus om något påverkar heller inte om hur vida något existerar eller inte skall tilläggas.

Tankarna som riktar oss att göra x över y finns där som en konsekvens av att det är viktigt för oss att förstå vad som är önskvärt och inte.
Vår hjärna kräver av oss att förhålla oss till sakers önskvärdhet och tänkandet måste användas till det.

Rovdjur krävs till att jaga och människor till att tänka och värdera saker

Det finns väl en hel del intersubjektiv konsensus om "böra och skola" sett till grupper, alltså inom grupper som förenas av en gemensam syn på världen och etiken. Eller? Få tänker helt fritt och oberoende.

[Smisk]

Det finns väl en hel del intersubjektiv konsensus om "böra och skola" sett till grupper, alltså inom grupper som förenas av en gemensam syn på världen och etiken. Eller? Få tänker helt fritt och oberoende.

Det får mig att tänka på den fina kända bilden med August Landmesser

https://www.newsner.com/historia/1936-v ... e_vignette


Jag tänker även på frihet och att "tänka fritt".
Jag tänkte nyligen tanken att göra ett inlägg om frihet.

Kant talade ju om en frihet som är fri från yttre och inre påverkan, alltså en som inte drivs av vad andra gör eller vilka impulser man själv har. Vi får tillgång till den endast genom det rena förnuftet som är frihet från bägge sidornas påverkan.
Metoden är det kategoriska imperativet och det är därför endast detta som har moraliskt värde, allt annat är påverkat av saker som inte är styrt av det rena förnuftet.

Kant menade väl då att "rätt eller fel" existerade enligt en moralisk lag vi endast kan välja med det rena förnuftet.
Jag har en pluralistisk uppfattning och tänker mig att det finns olika saker vi kan välja mellan och vi har frihet att välja dem på olika sätt.

[xion]

Stoikerna talade mycket om vikten av dygd.
Men vad är det dygdigt liv? Ordet "odygdigt" förstår vi bättre.
Att var dygdig är att handla rätt. Odygdig måste alltså vara att handla fel.
Men vem bestämmer vad som är rätt och vad som är fel?

Många filosofer hamnar i att det rätta är att följa naturen.
Men följer vi naturen så kan vi inte dricka komjölk t.ex. Den är ju avsedd för kalven.
Homosexualitet följer inte heller naturen. Naturen skapade sexualiteten för fortplantning, inte för nöje och njutning. Den är naturens sätt att få saker att ske som måste ske. Därför sker det enligt naturen ordning men inte alltid "enligt ritningarna".

Människan ska ska följa sin natur. Då handlar hon rätt.
Men människans natur verkar vara så tygellös så det är tveksamt om vi kan ha den som enda ledstjärna.
Vi måste ha lagar och regler annars slår vi förr eller senare ihjäl varann.
Vi måste ha en rättsstat i botten annars hamnar vi snart i anarki.
Världen var mycket enklare i äldre tider. Då skulle det ha kunnat räcka med "tio Guds bud".
Nu stiftas det nya lagar i en strid ström. Det blir allt svårare att hålla reda på allt ska och allt man inte får.