darwin och slumpen

[David H]

Lite kul att tråden har fått liv, jag skapade tråden under namnet mackafon, nu heter jag marcusper, glömde bort lösenord mm. Vad som jag fortsättningsvis funderar över är att om man tar bort slump, vilket naturligtvis inte är definierat, ja det finns, definera finns ,ha ha. Allvarligt, om haren blir vit på vintern, så vill haren inte synas. Detta är en sk medveten handling, vilket leder naturligtvis till att diskutera medvetenhet. Problemlösning som naturligtvis tillskrivs människor grundas på att vi har, sk fri vilja, idag så är idén om fri vilja bland filosofer förlegad. Fri vilja är subjektiv, känslan av denna kommer alltid att bestå och är viktig för vår fårmåga att lösa problem. Om haren blir vit på vintern på samma sätt som soldater har kamouflage, så öppnar sig frågan, är naturen problemlösnings orienterad? Och vilken naturkraft skulle det vara som ligger bakom? Jag kommer säkert aldrig få svar på dessa frågor, men dör hellre med frågor än felaktiga svar. Kram.

Vi kan ge en massa olika typer av "vetenskapliga" svar. Viktigt är väl att komma ihåg att empiriska vetenskapen ägnar sig åt att studera korrelation, och inte kausalitet i egentlig bemärkelse, då verklig kausalitet är ett metafysiskt begrepp.

Vi kan observera verkligheten, och sedan skapa berättelser/narrativ/förklaringar utifrån våra observationer.... och sedan huruvida vi vill använda begrepp som "slump" eller "fri vilja" i dessa berättelser, det beror väl helt på sammanhang och vad vi för stunden har för syfte.

Beskriva skillnad mellan harens vinterpäls och soldaters kamouflage? Kanske begreppet "fri vilja" kan vara användbart här? Åter menar jag att det beror på sammanhang och syfte. På ett filosofiforum kan vi inte förvänta oss att sammanhang och syfte är det samma som biologilektionen i skolan, eller soldatutbildning i den arktiska regionen.

[Smisk]

Om haren blir vit på vintern på samma sätt som soldater har kamouflage, så öppnar sig frågan, är naturen problemlösnings orienterad? Och vilken naturkraft skulle det vara som ligger bakom? Jag kommer säkert aldrig få svar på dessa frågor, men dör hellre med frågor än felaktiga svar. Kram.

Biologiskt liv drivs av saker och är helt klart problemlösningsorienterat för att kunna tillfredsställa dem.
Hur detta fungerar och om det finns något "i naturen" som styr detta ser jag som en lurig fråga dock.

Hela konceptet "naturen" är filosofiskt tveksamt och det kan vara svårt att förklara dessa saker, jag vet inte hur mycket du tänkt kring det.

Man kan tänka sig att naturen är en slags entitet som har en nästa oändlig komplexitet och många olika typer av delar och processer inom sig. Biologiskt liv finns då som underkategorier av saker inom naturen. När vi då sorterar våra modeller som beskriver vad naturen är och gör och vad då liv är och gör så kan vi som en delmängd av dessa skapa modeller som är i stil med fysikens. Vi kan då tänka oss att de modeller som kan förutse väldigt exakta händelser leder oss till naturlagar.

Från dessa tankar kan vi då tänka oss att "det måste finnas naturlagar som styr allt". Därför måste det då finnas lagar som styr även allt liv. Från det kan vi då tänka att "allt liv utvecklas genom förändring, variation och sortering genom händelser". Mekanismen för den sorteringen kan vi kalla "utveckling genom anpassning av hur väl liv fungerar i världen".

Är då "hur väl liv fungerar i världen" något vi kan mäta på samma sätt som vi kan formulera naturlagar?

Jag tänker spontant att så inte är fallet. Naturen som koncept är inget vi kan använda på det sättet vi på detta förenklade sättet kan tänka oss. Naturen är inte en typ av sak som fungerar på ett sätt utan många helt olika typer av saker som fungerar på många olika sätt tillsammans. Att kalla något för "naturen" och passa in så helt olika typer av saker där leder till problem.

Det mest kända filosofiska problemet är medvetandeproblemet som är en sådan konflikt där saker som har inre kvalité och saker av fysisk förnimbarhet är så olika att vi inte får ihop hur de bägge kan tillhöra samma kategori, naturen.

Som jag ser det så finns det alltså konflikter och problem med hur vi "tänker oss världen" här som orsakar massa krångel


Det är alltså tveksamt om det är helt sant att säga "naturen anpassar sig", "naturen vill x" eller ens "naturen är x".
Ännu mer tveksamt att säga "naturen har design" eller "naturen har ingen design". Vetenskapligt sätt, that is.
Filosofiskt sätt kan man ta det längre dock men det blir snabbt svårt att överblicka.


Konceptet naturen är filosofiskt rörigt och det är svårt att svara på frågorna.
Jag tror inte att någon naturkraft ligger bakom allt liv och inte heller tror jag att naturkrafter ligger bakom universum.
Däremot så kan vi givetvis använda våra tankar om naturen och dess krafter så länge dessa har värde för oss samt försöka hitta bättre tankar. Att däremot dra grova slutsatser om "existensen som sådan" är filosofiskt problematiskt och ovetenskapligt.