Epikurismens syn på döden

[Metrodorus]

Epikuros anses vara en av de första som var anhängare till Demokritos atomteori, som hävdar att allt består av mycket små byggklossar.
Även om detta ur vetenskaplig synvinkel kan te sig självklart för oss idag, fanns det många idéer kring detta under antiken. När man då dör, enligt atomteorin såsom Epikuros tolkar den, upplöses atomerna, och återgår till det stadium de hade innan man föddes.

En rädsla för döden är, enligt Epikuros, baserad på en onödig rädsla att få ett "dåligt" liv efter detta. Epikuros tror att denna rädsla försvinner när man nått insikt om att döden är en förintelse av ens existens. Hans åsikt var dock inte obestridd. Tron på ett liv efter detta var generellt en självklarhet.

Om döden är en förintelse, säger Epikuros, då är den "ingenting för oss." Epikuros främsta argument är: Om döden är något dåligt, för vem är det dåligt? Inte för de levande, eftersom de inte är döda, och inte för de döda, eftersom de inte existerar. Hans argument kan listas enligt följande:

"Döden är en förintelse
De levande har inte förintats (om så var fallet skulle dom inte leva)
Döden har ingen inverkan på de levande. (från 1 och 2)
Alltså är döden inte dålig för de levande. (från 3)
För att någonting ska vara dåligt för någon, måste den personen iallafall existera.
Den döde existerar inte. (från 1)
Alltså är inte döden något dåligt för den döde. (från 5 och 6)
Alltså är inte döden något dåligt för vare sig den levande eller den döde. (från 4 och 7) "

Epikuros tillägger att om inte döden ger dig någon smärta när du är död är det dåraktigt att låta rädsla för döden ge dig smärta nu.

Ett annat argument från Epikuros mot rädslan för döden är återgivet av Lucretius. Argumentet lyder enligt följande (i stora drag):

"Den som räds döden bör fundera över tiden innan han var född. Var den plågsam? Vi anser inte att evigheten innan vi var födda som någon, för oss, fruktansvärd tid; därför borde vi inte heller tänka oss den eviga tiden efter vår död som något fruktansvärt."

"Där döden finns, finns inte vi och där vi finns, finns inte döden. Därför är döden ingenting för oss."

Efter att jag hade översatt den där texten till svenska från Internet Encyclopedia of Philosophy, artikeln är skriven av Tim O'Keefe.. så slog en fundering mig,

om nu döden verkligen inte är någonting för oss, om döden är "ingenting" för oss.. varför tar vi inte livet av oss?

Är det för att, som Konfucius sa, "Varför skulle vi bekymra oss för döden? Livet har ju så många viktiga uppgifter som måste lösas först."

Någon som har vet om det finns någonting kvar av Epikuros åsikter angående självmord?, om nu han skrev något om självmord..

Vad tror ni Epikuros tänkte om självmord?
Vad tycker ni själva om självmord, om ni utgår från Epikuros principer?

=/

[suchanother]

...nu döden verkligen inte är någonting för oss, om döden är "ingenting" för oss..
=/

Döden är ett definitivt slut. Så tänk innan. Tänk på kärleken, du har säkert en tjej som du gillar. Och tänkt på det liv du har framför.
När jag var i 20 årsåldern så fick jag en psykisk kollaps och rasade samman. För egen maskin tog jag mej till psyket I min familj finns ingen empati och mina närmaste tog detta med axelrykning. Är uppväxt i en hård miljö där inga känslor visas. Detta på gott och ont. Farsan hade sina enkla förklaringa om tillståndet i världen, en negtivism som var oerhört jobbig, och jag fick börja från scratch när jag väl började tänka med egen hjärna
Trots all denna negativism, "fuck ya farsan!", så tog jag mej vidare. Såhär lite i backspegeln kan jag säga; duktigt gjort grabben, är riktigt stolt över dej!
Men som svar på din fråga; vet ej varför leva.

[Rafael]

Prodikos skrev: "Där jag är, är icke döden, där döden är, är icke jag"

Det är oftast ingen skoj tanke för stackars individen.

[archaxe]

citera inte döda fåntrattar

Axplock:

Prodikos skrev: "Där jag är, är icke döden, där döden är, är icke jag"

"when you gaze long into the abyss, the abyss gazes also into you"

Det svåra är att inte låta avgrunden titta ner i oss på samma gång.

Döda fåntrattar, minsann. :)

[Samson]

om nu döden verkligen inte är någonting för oss, om döden är "ingenting" för oss.. varför tar vi inte livet av oss?

Är det för att, som Konfucius sa, "Varför skulle vi bekymra oss för döden? Livet har ju så många viktiga uppgifter som måste lösas först."

Någon som har vet om det finns någonting kvar av Epikuros åsikter angående självmord?, om nu han skrev något om självmord..

Vad tror ni Epikuros tänkte om självmord?
Vad tycker ni själva om självmord, om ni utgår från Epikuros principer?

=/

Enkelt. Du har svarat på det själv: "Där döden är är inte vi. Där vi är är inte döden." Jag tror att Epikuros hade svarat nåt liknande detta: Döden är varken plåga eller njutning. Av samma anledning som vi inte ska frukta döden ska vi inte heller eftertrakta den. Eftersom döden är intet och helt oväsentlig för oss ska vi ägna vår åtanke åt livet.

Vet inte om detta är en korrekt tolkning av vår käre Epikuros, men jag misstänker att han inte menade att vi skulle vara helt likgiltiga inför vår överlevnad.

[Metrodorus]

Enkelt. Du har svarat på det själv: "Där döden är är inte vi. Där vi är är inte döden." Jag tror att Epikuros hade svarat nåt liknande detta: Döden är varken plåga eller njutning. Av samma anledning som vi inte ska frukta döden ska vi inte heller eftertrakta den. Eftersom döden är intet och helt oväsentlig för oss ska vi ägna vår åtanke åt livet.

Vet inte om detta är en korrekt tolkning av vår käre Epikuros, men jag misstänker att han inte menade att vi skulle vara helt likgiltiga inför vår överlevnad.

Att jag inte tänkte på det själv!

Tror även jag att Epikuros skulle säga något i den stilen, tack för svaret

[Dktr_Faustus]

Jag tolkar Epikuros på samma vis som Samson men för att förtydliga ännu mer så vill ja tro att att Epikuros vill seperera döden från livet något ja tror väldigt få människor gör.

Men det är en intressant fråga och något som kanske förtjänar en egen tråd.

Är döden en del av livet?