Hur resonerar ni om vad moral är?

[klorofyll]

Moral blir därför något subjektivt och icke-universiellt, till skillnad från vad som kanske instinktivt känns logiskt.

Själv har jag inte haft den tanken. Men jag kan inte direkt motsäga den. Tror du att onda gärningar går att trolla bort? Det skulle inte förvåna mig alls ifall det skulle visa sig vara på det sättet med verkligheten!

[Pilatus]

Själv har jag inte haft den tanken. Men jag kan inte direkt motsäga den. Tror du att onda gärningar går att trolla bort? Det skulle inte förvåna mig alls ifall det skulle visa sig vara på det sättet med verkligheten!

Så du är osäker på om ont och gott kan representeras på mer än två sätt?

[klorofyll]

Själv har jag inte haft den tanken. Men jag kan inte direkt motsäga den. Tror du att onda gärningar går att trolla bort? Det skulle inte förvåna mig alls ifall det skulle visa sig vara på det sättet med verkligheten!

Så du är osäker på om ont och gott kan representeras på mer än två sätt?

Vet inte.

[klorofyll]

Det är väldigt svårt att - rent realistiskt - göra en riktig moralisk bedömning av en annan människa. Det tycks mig omöjligt (med tanke på allas olika erfarenheter) och varför skall jag bära den bördan (att tänka åt andra)? Dessutom så gillar jag alla människor på det ena eller andra sättet. Jag vet inte om de är perfekta, men hur skulle jag kunna veta det? Kanske skall jag börja gå runt och tänka positivt om alla människor, det borde ju ge viss effekt att bara sluta tänka negativt...

[Pilatus]

Kanske skall jag börja gå runt och tänka positivt om alla människor, det borde ju ge viss effekt att bara sluta tänka negativt...

Det måste väl ändå finnas fler sätt att tänka om människor än positivt eller negativt?

[klorofyll]

Kanske skall jag börja gå runt och tänka positivt om alla människor, det borde ju ge viss effekt att bara sluta tänka negativt...

Det måste väl ändå finnas fler sätt att tänka om människor än positivt eller negativt?

Vad menar du?

[Pilatus]

Kanske skall jag börja gå runt och tänka positivt om alla människor, det borde ju ge viss effekt att bara sluta tänka negativt...

Det måste väl ändå finnas fler sätt att tänka om människor än positivt eller negativt?

Vad menar du?

Det förefaller konstigt att endast ha två känslolägen (att alternera mellan) då vi tänker på och bedömer människor.

[Zokrates]

Om jag utgår ifrån MIN "definition" av moral-begreppet...

Jag tycker det är rätt intressant att du använder dig av "min definition", med tanke på att vi sällan har hunnit med att påverka vare sig vår kultur eller de normer som vi förväntas inlemmas i. Självklart bildar många människor sina egna uppfattningar och tolkningar av många begrepp, vilket är naturligt, men moral handlar väldigt mycket, om inte helt och hållet, om att anpassa sig till systemet fix färdigt som sådant, det lämnas alltså ett väldigt begränsat utrymme för egna tolkningar då det är kollektivet som styr, inte individen. Att du har en egen moral däremot, är förmodligen det du avser, dvs. hur du agerar i olika situationer eller uppfattar andras beteenden och bedömmer dem, här kan man ju hävda att alla människor har ju litet olika grader av förutsättningar, mer eller mindre önskvärda passande preferenser som gör det lättare eller svårare att anamma vissa saker, beteenden.

Skit samma, enklaste är att se moralen som sprungen ur våra seder, som hämtat sin näring i våra normer och till stor del är en del av det yttersta ramverket som våra lagar vilar på, varav detta i sin tur i grund och botten handlar om vår känsla för rätt och fel, ditt och mitt, vilket i sin tur vilar i empatins barm, vilket tyvärr urholkats så till den grad att väldigt få människor idag kan sägas ha en god moral i betydelsen äkta. Att leva moraliskt i dag handlar förmodligen för majoriteten av mänskligheten mest om att vara en del i ett teaterspel, där människor agerar inte utifrån vad som känns rätt, är det i sin sanna betydelse, utan enbart utifrån hur vi vill att andra skall uppfatta oss, tyvärr är detta nog en regel med väldigt få undantag, men där dessa undantag borde var väldigt universellt lika varandra oavsett var i världen de nu än är.

[klorofyll]

men där dessa undantag borde var väldigt universellt lika varandra oavsett var i världen de nu än är.

Ytterligheter liknar varandra. Jag skulle vilja påstå att de ser och reagerar på världen som den är, d.v.s, tar in allt.

[Pilatus]

Kom att tänka på att det normsystem vi vuxit opp med kan skilja sig en del från det vi senare kommer att leva med. Vi behöver ju bara tänka på den stora immigration som skett till Europa från Irak och Syrien m fl länder. Vi kan ju föreställa oss hur det skulle vara att komma till ett land med ett helt annat normsystem. Kanske blir det i många fall en skenanpassning, de som kommer hit vill inte stötas bort, men samtidigt finns det gamla normsystemet kvar. Främst då det gäller familjeförhållanden.

Att pendla mellan något mindre kontrastrika normsystem kan ju medföra att det inlärda, (från samhället, skolan, föräldrarna) blir något annat än de erfarenheter man fått genom umgänget i kamratkretsen. För många skapar det inre konflikter. Hurdan skall man vara för att bli accepterad? Bäst är säkert att föräldrarna inte styr med för hård hand. Jag får en känsla av att religionen har starka krav på efterlevnad. Speciellt om traditionen är stark och bryter helt mot omgivningen (kläder, mat, nöjen mm).

[Zokrates]

men där dessa undantag borde var väldigt universellt lika varandra oavsett var i världen de nu än är.

Ytterligheter liknar varandra. Jag skulle vilja påstå att de ser och reagerar på världen som den är, d.v.s, tar in allt.

Jag syftade mest på människor som med eller utan djupare förkunskaper likväl följer den gyllene regelns grundprinciper. https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln

[Zokrates]

Kom att tänka på att det normsystem vi vuxit opp med kan skilja sig en del från det vi senare kommer att leva med. Vi behöver ju bara tänka på den stora immigration som skett till Europa från Irak och Syrien m fl länder. Vi kan ju föreställa oss hur det skulle vara att komma till ett land med ett helt annat normsystem. Kanske blir det i många fall en skenanpassning, de som kommer hit vill inte stötas bort, men samtidigt finns det gamla normsystemet kvar. Främst då det gäller familjeförhållanden.

Att pendla mellan något mindre kontrastrika normsystem kan ju medföra att det inlärda, (från samhället, skolan, föräldrarna) blir något annat än de erfarenheter man fått genom umgänget i kamratkretsen. För många skapar det inre konflikter. Hurdan skall man vara för att bli accepterad? Bäst är säkert att föräldrarna inte styr med för hård hand. Jag får en känsla av att religionen har starka krav på efterlevnad. Speciellt om traditionen är stark och bryter helt mot omgivningen (kläder, mat, nöjen mm).

Ja det är ju sant, varpå följdfrågan blir hur djupt det här med moralen sitter, är det mest yta så blir det ju bara ett teaterspel som jag kallar det för, vilket i sin tur ger upphov till "därför att förklaringar" på varför folk gör som de gör, utan att kunna gå in närmare på varför. Oavsett vilket så kan det ju ändå fungera även om moralen bara sitter löst utanpå, visst, vi blir alla mer eller mindre hycklare men men...

Alla samhällen, kollektiv, kräver ju ett guidande normsystem med riktlinjer om hur vi skall förväntas uppträda inför varandra för att minimera eller undvika konflikter, om folk uppvisar alltför stora skillnader blir det lätt konfrontationer, moralister dyker upp och försöker agitera folk för önskade beteenden, moralväktare intar strax därpå scenen för att se till att folk sköter sig, varpå risken ökar att folk blir föremål för sedespolisers godtycke, folk hängs ut, straffas, förföljs, drivs iväg, eller blir allmänhetens fångar under en konstant övervakning. Skillnaden mellan att leva i ett öppet tillåtande samhälle och ett stängt förbjudande dito, är alltid bara en hårsmån ifrån tycks det mig.

[klorofyll]

men där dessa undantag borde var väldigt universellt lika varandra oavsett var i världen de nu än är.

Ytterligheter liknar varandra. Jag skulle vilja påstå att de ser och reagerar på världen som den är, d.v.s, tar in allt.

Jag syftade mest på människor som med eller utan djupare förkunskaper likväl följer den gyllene regelns grundprinciper. https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln

Ibland undrar man hur kriminella våldsbejakande hundar överlever moraliskt...?
Jag skulle vilja påstå att vi allför lätt bortser från drogernas inverkan, ta ifrån dem knarket och vad finns kvar.

[Pilatus]

Ja det är ju sant, varpå följdfrågan blir hur djupt det här med moralen sitter, är det mest yta så blir det ju bara ett teaterspel som jag kallar det för, vilket i sin tur ger upphov till "därför att förklaringar" på varför folk gör som de gör, utan att kunna gå in närmare på varför. Oavsett vilket så kan det ju ändå fungera även om moralen bara sitter löst utanpå, visst, vi blir alla mer eller mindre hycklare men men...

Det är alltid svårt att yttra sig om människors syn på vad som är god moral. De kristna gjorde intryck på romarna, de vek inte av från sin tro och dog som martyrer. Anabaptisterna i Holland brändes på bål för sin tro. På tv ser vi iranska kvinnor kasta av sig slöjan i protest. Det är stort mod och visar på att många faktiskt har en moral som leder deras handling.

Alla samhällen, kollektiv, kräver ju ett guidande normsystem med riktlinjer om hur vi skall förväntas uppträda inför varandra för att minimera eller undvika konflikter, om folk uppvisar alltför stora skillnader blir det lätt konfrontationer, moralister dyker upp och försöker agitera folk för önskade beteenden, moralväktare intar strax därpå scenen för att se till att folk sköter sig, varpå risken ökar att folk blir föremål för sedespolisers godtycke, folk hängs ut, straffas, förföljs, drivs iväg, eller blir allmänhetens fångar under en konstant övervakning. Skillnaden mellan att leva i ett öppet tillåtande samhälle och ett stängt förbjudande dito, är alltid bara en hårsmån ifrån tycks det mig.

Jo, jag har inget att invända mot det du skriver här. Om det finns naturligtvis många som sympatiserar med den påtvingade moralen. Makten har sin tjusning.

[Pilatus]

Ibland undrar man hur kriminella våldsbejakande hundar överlever moraliskt...?

Genom att någon annan tar på sig ansvaret för de våldshandlingar de tvingas göra. T ex Gud eller Allah.