Etikens väsen
Moderator: Moderatorgruppen
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Etikens väsen
Låt oss ställa och söka besvara en endaste liten fråga, nämligen: vad är det man begär av oss när man säger att vi ska ta ställning till en etisk fråga om inte att hysa medkänsla till den ena presumtiva parten i en modell?
Efter att ha besvarat den frågan kan vi också ställa oss en annan fråga: om så är fallet, varför då inte bara hysa denna medkänsla med faktiska människor?
Efter att ha besvarat den frågan kan vi också ställa oss en annan fråga: om så är fallet, varför då inte bara hysa denna medkänsla med faktiska människor?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Utan att ha ett exempel på vilken typ av "etisk fråga" det gäller, går det inte att ge ett svar. Varför skall jag hysa medkänsla med människor som är för eller emot saker, som jag själv kan ha motsatt åsikt om?
Någon är för genmanipulation, dödstraff eller tortyr. Skall jag hysa medkänsla för dennes syn? Förakt är väl närmast det den personen får av mig i allafall. :?
Någon är för genmanipulation, dödstraff eller tortyr. Skall jag hysa medkänsla för dennes syn? Förakt är väl närmast det den personen får av mig i allafall. :?
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Notera att jag skrev "medkänsla till den ena presumtiva parten i en modell". Om vi tar dödsstraffet som exempel så kräver etiken av dig att endera hysa medkänsla med den som skall grillas i den elektriska stolen, eller med det potentiella offret för de gärningar som denne presumtive brottsling begått - givetvis är det inte uttömt därmed, man kan finna fler karaktärer att sympatisera med om man vill. Det är en tankemodell, en mini-berättelse, inom vilken vi skall identifiera oss med en specifik part. Inte att du skall hysa medkänsla med någon annan, i din egen position, utanför etiken som själv skall till att ta ställning.
Den fråga jag ställer är vad kan etiken ha för nytta annat än som rent fiktiva exemplifieringar, abstrakta modeller, av sådan som kan ske i verkligheten. Det är ju i verkligheten dessa ställningstaganden görs, till riktiga individer och inte till kategorier och klasser. En övning för och i fantasin, inget annat. Som ett drama fast utan något konstnärligt värde.
Den fråga jag ställer är vad kan etiken ha för nytta annat än som rent fiktiva exemplifieringar, abstrakta modeller, av sådan som kan ske i verkligheten. Det är ju i verkligheten dessa ställningstaganden görs, till riktiga individer och inte till kategorier och klasser. En övning för och i fantasin, inget annat. Som ett drama fast utan något konstnärligt värde.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Re: Etikens väsen
Avantgardet skrev:Låt oss ställa och söka besvara en endaste liten fråga, nämligen: vad är det man begär av oss när man säger att vi ska ta ställning till en etisk fråga om inte att hysa medkänsla till den ena presumtiva parten i en modell?
Efter att ha besvarat den frågan kan vi också ställa oss en annan fråga: om så är fallet, varför då inte bara hysa denna medkänsla med faktiska människor?
Det är väl bara situationsetiken eller intuitionsetiken som kan ge en "hållbar teoretisk modell", d.v.s. ingen alls, på etikens område...
I svåra situationer faller alla modeller till föga för hjärtats och själens direkta tal, om man inte som Singer sätter högre värde på att konsekvent försöka hålla sig till sina teoretiska modeller än till emotioner och tankar i konkreta situationer där man har faktiska relationer till de inblandade parterna.
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Klart jag förstår vad du avser, men etiken är ju ett egenförsvar baserat på ett i förväg bestämt ställningstagande inom vissa ramar, så hur skulle etiken kunna vara annat än en fiktiv berättelse i form av en förberedande handlingsplan inför olika ställningstaganden?
Om etiken är en fiktiv berättelse för fantasin, så har den ju då trots allt ett biologiskt värde. Sedan måste vi skilja på etik och etik, det finns ju en mängd olika infallsvinklar och djup beroende på till vem, för eller vad etiken riktar sig. Allt från här och nu till dig själv och dina val, kanske att köpa ekologisk mjölk eller inte mot ett långsiktigt varande samhällsbygge och allt som finns däremellan som t.ex skilda yrkesgruppers tillämpade etik.
( Hur jag än formulerar mig, så känns det alltid som om det fattas något )
Om etiken är en fiktiv berättelse för fantasin, så har den ju då trots allt ett biologiskt värde. Sedan måste vi skilja på etik och etik, det finns ju en mängd olika infallsvinklar och djup beroende på till vem, för eller vad etiken riktar sig. Allt från här och nu till dig själv och dina val, kanske att köpa ekologisk mjölk eller inte mot ett långsiktigt varande samhällsbygge och allt som finns däremellan som t.ex skilda yrkesgruppers tillämpade etik.
( Hur jag än formulerar mig, så känns det alltid som om det fattas något )
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Men givet det jag sagt, och vilket ni tycks instämma i, har etiken (moralfilosofin) överhuvudtaget ett existensberättigande (och då bortser vi likväl från det faktum att etiken alltjämt måste vara en handling också den, och därför aldrig amoralisk, vi måste kanske rent av se den i dess egenskap av borgerlig näring - såsom akademisk verksamhet betraktad -, och således något egentligen samhällsonyttigt)? Lär vi oss inte mer av dramatiken?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
-
Swingpirate
- Inlägg: 125
- Blev medlem: 12 maj 2008 18:47
Swingpirate skrev:1. Om det existerar en rationell moralisk standard så äger moralfilosofin existensberättigande
2. En rationell moralisk standard existerar
3. Moralfilosofin äger existensberättigande (från 1&2)
Vilka kriterier har du på en rationell moralisk standard?
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Re: Etikens väsen
Avantgardet skrev:Låt oss ställa och söka besvara en endaste liten fråga, nämligen: vad är det man begär av oss när man säger att vi ska ta ställning till en etisk fråga om inte att hysa medkänsla till den ena presumtiva parten i en modell?
Egentligen vet jag inte hur en etisk fråga skiljer sig från en vanlig fråga. Men för att skrapa på ytan så, att definiera det som en etisk fråga är antagligen att peka på dess mer känslomässiga relevans.
Vad man begär av oss, när ställning väntas antas?
Avantgardet skrev:Efter att ha besvarat den frågan kan vi också ställa oss en annan fråga: om så är fallet, varför då inte bara hysa denna medkänsla med faktiska människor?
Gäller det hela en kvinna?
( Vad har egentligen medkänsla med dagens etik att göra, är det inte endast vinster den baseras på där andras smärta eller besvär blir till en ekonomisk förlust om det bejakas? Att agera mot andras känslor innebär ju då endast en prestigeförlust, som med lite god PR kan botgöras, alternativt om vinsten är tillräckligt stor, ignoreras. Upplever själv att den moderna etiken tenderar att tangera gränsen för det goda och rätta mot det orätta och onda inom fler områden. Därmed blir etiken både ljummen och tandlös. )
"Lär vi oss inte mer av dramatiken?"
Är det inte vardagens dramatik som ligger till grund för moralen och därmed etiken? Är det inte för att minimera riskerna med att upprepa andras misstag som lett till dåliga efterspel, som etiken har sitt största berättigande?
"Lär vi oss inte mer av dramatiken?"
Är det inte vardagens dramatik som ligger till grund för moralen och därmed etiken? Är det inte för att minimera riskerna med att upprepa andras misstag som lett till dåliga efterspel, som etiken har sitt största berättigande?
- miles davis
- Inlägg: 575
- Blev medlem: 12 jun 2006 00:52
Avantgardet skrev:Men givet det jag sagt, och vilket ni tycks instämma i, har etiken (moralfilosofin) överhuvudtaget ett existensberättigande (och då bortser vi likväl från det faktum att etiken alltjämt måste vara en handling också den, och därför aldrig amoralisk, vi måste kanske rent av se den i dess egenskap av borgerlig näring - såsom akademisk verksamhet betraktad -, och således något egentligen samhällsonyttigt)? Lär vi oss inte mer av dramatiken?
Leder inte själva lärandet av nödvändighet till en etik?
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Djävulskap.
Logos är Djävulskap.
Ett gyckelspel. Ett skämt. Ett självbelåtet skratt...
Logos är Djävulskap.
Ett gyckelspel. Ett skämt. Ett självbelåtet skratt...
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Algotezza skrev:Swingpirate skrev:1. Om det existerar en rationell moralisk standard så äger moralfilosofin existensberättigande
2. En rationell moralisk standard existerar
3. Moralfilosofin äger existensberättigande (från 1&2)
Vilka kriterier har du på en rationell moralisk standard?
Gemensamt för all etik torde vara att den mynnar ut i ett konstaterande att den själv står i vägen för ett gott handlande och således onödig. Jag menar man sitter och diskuterar vad som är rätt att göra, och i alla händelser så måste det vara bättre att göra världen bättre än att sitta och diskutera.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Re: Etikens väsen
Minded skrev:Avantgardet skrev:Låt oss ställa och söka besvara en endaste liten fråga, nämligen: vad är det man begär av oss när man säger att vi ska ta ställning till en etisk fråga om inte att hysa medkänsla till den ena presumtiva parten i en modell?
Egentligen vet jag inte hur en etisk fråga skiljer sig från en vanlig fråga. Men för att skrapa på ytan så, att definiera det som en etisk fråga är antagligen att peka på dess mer känslomässiga relevans.
Vad man begär av oss, när ställning väntas antas?Avantgardet skrev:Efter att ha besvarat den frågan kan vi också ställa oss en annan fråga: om så är fallet, varför då inte bara hysa denna medkänsla med faktiska människor?
Gäller det hela en kvinna?
En etisk fråga skiljer sig från andra frågor i det att den uppmanar oss till medkänsla med en part i en hypotetisk modell. Etiken gränsar i denna mening till politiken också. Politiken uppmanar mer direkt till ett ställningstagande. Så skulle jag tänka mig det.
Gäller en kvinna? Hur får du in det i det där?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Avantgardet skrev:Algotezza skrev:Swingpirate skrev:1. Om det existerar en rationell moralisk standard så äger moralfilosofin existensberättigande
2. En rationell moralisk standard existerar
3. Moralfilosofin äger existensberättigande (från 1&2)
Vilka kriterier har du på en rationell moralisk standard?
Gemensamt för all etik torde vara att den mynnar ut i ett konstaterande att den själv står i vägen för ett gott handlande och således onödig. Jag menar man sitter och diskuterar vad som är rätt att göra, och i alla händelser så måste det vara bättre att göra världen bättre än att sitta och diskutera.
Man behöver väl inte sitta och snacka så länge men väl planera en optimalt lång stund (för den etiska [r]evolutionen).
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Zokrates skrev:( Vad har egentligen medkänsla med dagens etik att göra, är det inte endast vinster den baseras på där andras smärta eller besvär blir till en ekonomisk förlust om det bejakas? Att agera mot andras känslor innebär ju då endast en prestigeförlust, som med lite god PR kan botgöras, alternativt om vinsten är tillräckligt stor, ignoreras. Upplever själv att den moderna etiken tenderar att tangera gränsen för det goda och rätta mot det orätta och onda inom fler områden. Därmed blir etiken både ljummen och tandlös. )
"Lär vi oss inte mer av dramatiken?"
Är det inte vardagens dramatik som ligger till grund för moralen och därmed etiken? Är det inte för att minimera riskerna med att upprepa andras misstag som lett till dåliga efterspel, som etiken har sitt största berättigande?
Ja, det kan jag hålla med om, så är det. Det är effektivitet sim gäller. Och i och med det skjuts etiska frågor åt sidan. Man fokuserar först och främst på att tjäna pengar, det är det självändamål som alla andra strävanden måste tillrättaläggas efter. Man prioriterar en sak i första rummet, sen är de där andra frågorna bara nåt slags bihang sånt som facket, eller Janne Josefsson, håller på och gnatar om. Det sätter grundtonen s.a.s. Man hade ju kännat tänka sig en annan realitetsprincip - att allt skulle gå i sävligt reggeatempo, att det var inlevelsen och närheten till naturen som var det väsentliga i allt handlande, inte att tjäna så mycket som möjligt och strukturera aktiviteterna kring den principen. Och då hade det varit den grundton som ramade in våra "valmöjligheter".
Vardagens dramatik är man ju inbegripen i, den kan man inte ha den distans som man har till dramat eller moralfilosofin. Man är ju själv alltid en aktör i "verkligheten". Men visst, etiken är en reflexion. Och i nån mening blir det ju fånigt att hävda att det inte är okej att sitta och fundera kring sitt beteende, men likväl så kan mitt grublande på mitt eget beteende aldrig ersätta en hjälpande hand till någon som behöver den. Det måste etiken lära oss i slutändan när den s.a.s. vänder in på sig själv. Inte sant?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster