Jag satt uppe och tittade på tv när dem höll minnestal av när röda armen befriade fångarna i Auschwitz.
En sak som slog mig som något återkommande i varje minnestal var det att de som talade hela tiden refererade till Ondska i alla dessa "onda" handlingar som utfördes.
Man talade storsint om att aldrig glömma och aldrig återupprepa.
Men denna ondska var det som snodde min uppmärksamhet
För vilken Ondska?
För det är väl inte ondska som driver en människa till att döda en annan?
Eller vad tror ni?
"Ondskan" och Förintelsen.
Moderator: Moderatorgruppen
-
Undertecknamn
- Inlägg: 51
- Blev medlem: 01 nov 2004 11:34
- Ort: Uppsala (den akademiska kvarten)
- Kontakt:
"Ondskan" och Förintelsen.
"Niggaz get organizational skills
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
Cus’ organizational skills
Kill more devils than bullets"
- Jeru the Damaja (folkbildare)
Rädsla är vad som driver en människa till att döda en annan.
Denna rädsla har så många olika uttryck så vi kan skippa definieringen av den, jag kommer inte orka iallafall.
Denna rädsla har så många olika uttryck så vi kan skippa definieringen av den, jag kommer inte orka iallafall.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Nu när vi ändå disskuterar.
Är inte hela poängen att vi ska glömma. Glömma galenskapen, vara trygga i förvissningen att vi aldrig mer kommer tillåta sådant förtryck som förintelsen innebar.
Allt detta tjat om och om igen, om förintelsen, om andra världskriget, om hitler och om judarna. Vad leder det till?
Min uppfattning är att det leder till ett bevarande av en ideologi som inte längre har något ideologiskt stöd (jfr med 20 talets sverige och rasbiologiska instituten).
Förbudet mot nazistiska uttryck kan bara leda till att disskutionen förs fördolt, i sådan form att den inte kan motsägas. Och alltså kommer den leva kvar.
Så alla ni morbida jävlar som sitter och spanar in history chanel och deras gamla krigsromantiska dokumentärer, skärp er och släpp idoliseringen av dom gammla gubbjävlarna som ställde till så mkt sattyg.
Är inte hela poängen att vi ska glömma. Glömma galenskapen, vara trygga i förvissningen att vi aldrig mer kommer tillåta sådant förtryck som förintelsen innebar.
Allt detta tjat om och om igen, om förintelsen, om andra världskriget, om hitler och om judarna. Vad leder det till?
Min uppfattning är att det leder till ett bevarande av en ideologi som inte längre har något ideologiskt stöd (jfr med 20 talets sverige och rasbiologiska instituten).
Förbudet mot nazistiska uttryck kan bara leda till att disskutionen förs fördolt, i sådan form att den inte kan motsägas. Och alltså kommer den leva kvar.
Så alla ni morbida jävlar som sitter och spanar in history chanel och deras gamla krigsromantiska dokumentärer, skärp er och släpp idoliseringen av dom gammla gubbjävlarna som ställde till så mkt sattyg.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster