implikationer av "justice as fairness"

[sisältää]

Hej, ny här.

Jag sitter och skriver på en tenta rörande Rawls rättviseteori. Det går bra för jag har, mer och mindre djupgående, läst om Rawls teorier vid ett flertal tillfällen under min studietid. En uppgift lämnar mig dock konfys, jag förstår inte vad examinatorn vill åt: ”’Justice as fairness’ har, enligt Rawls, vissa kunskapsteoretiska implikationer för hur man ska argumentera för hans teori. Förklara dessa.”

Jag skrev och frågade, med några egna förslag, om vad som åsyftades med ”kunskapsteoretiska implikationer” i det här fallet och fick följande föga klargörande svar: ”Det som avses är Rawls ideer om hur man ska berättiga HELA hans teori, alltså inte bara principerna utan även kontraktssituationen och principernas implikationer - det han själv kallar reflektivt eqvilibrium.”

Någon som anar vad som menas?

[Johan Ågren]

Kanske den här länken kan bringa lite klarhet: http://plato.stanford.edu/entries/refle ... uilibrium/

[Stefan]

”Det som avses är Rawls ideer om hur man ska berättiga HELA hans teori, alltså inte bara principerna utan även kontraktssituationen och principernas implikationer - det han själv kallar reflektivt eqvilibrium.”

Rawls använder sig av en koherentistisk teori för att nå reflektivt ekvilibrium. Denna kunskapsteori säger att man når kunskap inte genom att bygga upp kunskapen från säkra axiom (som att lycka är något gott), utan genom att man väger olika saker mot varandra, för att nå en rimlig teori. Rawls menar att denna metod används t ex av Goodman, och noterar till honom.

Ett mycket relevant stycke är det långa stycket som börjar på slutet av sidan 40 och fortsätter till början av 41 i den svenska versionen. Har du den engelska versionen så är det stycke 7 i kapitel 1, sektion 4. Det börjar:

I sökandet efter den lämpligaste beskrivningen av begynnelsepositionen arbetar vi från båda hållen...

Ursprungsfrågan är konstig. Vad menas överhuvudtaget med den? Jag antar, och hoppas, att det är denna begripliga fråga som uttrycks: "Justice as fairness" rättfärdigas med hjälp av en speciell kunskapsteori. Hur karaktäriseras den? Och då får man svaret; koherentism, man försöker nå reflektivt ekvilbrium, etc. På något annat sätt kan jag inte se att den kan besvaras.

Läs Stanford-artikeln, den ger nog bra hjälp.

Var läser du, och vilken lärare har du? Vilket ämne?

[sisältää]

Aaah, är det koherentismen som åsyftas. Det verkar rimligt. Tack så mycket, det hade jag aldrig räknat ut utan hjälp (faktum är att jag redan, i förbifarten, skrivit om just Rawls koherensvurm fast som delsvar på en annan fråga). Och även om han syftar på någonting annat kan jag skriva bra nog om ert förslag för att godkännas. Tack för artikeln också.

Var läser du, och vilken lärare har du? Vilket ämne?

Just nu läser jag ingenstans men jag tar igen en delkurs från b-kursen i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, studierektorn Christian Munthe är kursansvarig.

[J R Auk]

Ett mycket relevant stycke är det långa stycket som börjar på slutet av sidan 40 och fortsätter till början av 41 i den svenska versionen. Har du den engelska versionen så är det stycke 7 i kapitel 1, sektion 4. Det börjar:

[

Ibland imponerar du, till och med över förväntan, som en sökbar uppslagsbok

[Stefan]

Stefan skrev:


Ett mycket relevant stycke är det långa stycket som börjar på slutet av sidan 40 och fortsätter till början av 41 i den svenska versionen. Har du den engelska versionen så är det stycke 7 i kapitel 1, sektion 4. Det börjar:

[


Ibland imponerar du, till och med över förväntan, som en sökbar uppslagsbok

Jag har skrivit tre uppsatser som berört Rawls, och hade markerat det stället i min bok. Konstigare än så är det inte.

Förresten, har du sett mitt PM till dig?