Filosofiska skolor

[Stefan]

Under decennierna efter andra världkriget dominerade den analytiska filosofin de svenska universiteten. På sistone har den analytiska filosofin utmanats av andra strömningar. Inte minst är filosofiskt intresserade forskare inom andra discipliner (litteraturhistoria, statskunskap, sociologi, pedagogik, m fl) oftare intresserade av andra discipliner.

Ofta har debattens vågor gått höga mellan analytiska filosofer och andra inriktningar. Uppsalas idéhistorie (? -institution underkände Foucaults doktorsavhandling, trots att den hyllades i Frankrike. Personer som Wedberg och Marc-Wogau var aggressiva mot icke-analytiker. Samma tendens finns i utlandet, med bl a den s.k. Sokal-affären.

Vilka är era egna filosofiska intressen, och hur upplever ni denna strid? Vilken typ av filosofi upplever ni dominerar i Sverige idag?

Har ni några invändningar mot frågevalen, framför gärna dem. Säg gärna vilka era favoriter är, också.

[Ripper]

Det finns en hel del gott inom filosofin att välja bland.
Jag röstade "marxismen" då den är bred och ständigt aktuell med skarpa analyser. Jag intresserar mig även för vetenskapsfilosofi (Lakatos, Kuhn...ja även Feyerband för den delen. Popper gillas dock inte.), postmodern fransk filosofi (Deleuze, Derrida, Foucault), Frankfurt skolan...när jag tänker efter så är jag intresserad av allt det som du nämner i omröstningen.

[hovnarr]

Är en mjukis

[Antinomos]

Jag kan nog inte rösta eftersom man bara kunde välja en så därför gör jag denna rankning:

1. Wittgenstein
1. Fransk filosofi (Foucault, Derrida, Deleuze)
2. Fenomenologi (främst Heidegger)

I Sverige ärden analytiska traditionen stark enligt min erfarenhet (Och tidigare har den nog varit än starkare). Jag tycker din indelning var oki, dock ser man hur det glider mot andra discipliner - idéhistoria (Foucault), Sociologi/Socialpsykologi (Frankfurtskolan, Foucault), Litteraturvetenskap (Derrida)...etc osv.

//Mvh, M

[Zenaste]

Jag såg varken Kant eller Hegel i listan, då valde jag Annan.

[Morgan]

Jag är intresserad huvudsakligen av etik och kunskapsteori. Inom etiken är det förstås den normativa frågan som jag finner vara intressant, men också värdeteori. Jag råkar vara mycket agnostiskt sinnad (i Huxleys användning av ordet), och är därför tillsvidare-nihilist. Därav följer att jag har svårt att finna någon väg framåt i den normativa frågan. Tills vidare är jag hedonistisk utilitarist, och tycker att vår egen Torbjörn Tännsjö är läsvärd och tänkvärd.

[Squirrel]

Jag måste tillstå att Quine åstadkommer en trevlig vändning i den moderna analytiska filosofin. Klart läsvärd och jag kommer att bygga en hel del på liknande resonemang som han för i "Two dogmas" och "Word and Objekt" när jag skriver min kommande B-uppsats. Det blir spännande!

[MrTambourineMan]

Jag röstade på "mjuk" analytisk filosofi eftersom Quine är för hård för att jag ska förstå honom.

[Stefan]

Intressant att det var så få som röstade på olika typer av kontinental filosofi. Det trodde jag inte.

MrTambourineMan/ Jag la till Popper enkom för din skull!

Quine svårförståelig? Än Wittgenstein då? Han är ju emellanåt obegriplig.

Squirrel/

Jag måste tillstå att Quine åstadkommer en trevlig vändning i den moderna analytiska filosofin. Klart läsvärd och jag kommer att bygga en hel del på liknande resonemang som han för i "Two dogmas" och "Word and Objekt" när jag skriver min kommande B-uppsats. Det blir spännande!

Quine är intressant, men jag är inte särskilt förtjust i hans program. I synnerhet är jag inte förtjust i behaviourismen.

När ska du skriva B-uppsats och exakt om vad?

[Smile]

Hard core-analytisk filosofi (Quine, Kripke, Popper, m fl)

Vad är det här för dumheter? Popper och kanske även Kripke och Quine är ju platoniker.

[Stefan]

Hard core-analytisk filosofi (Quine, Kripke, Popper, m fl)

Vad är det här för dumheter? Popper och kanske även Kripke och Quine är ju platoniker.

Vad menar du? Jag förstår inte detta inlägg öht.

[Smile]

Låt mig då förklara. Akademiska kategoriseringar skjuter förbi målet. Exempelvis Popper är en tydlig platoniker; en utav de främsta kännarna.
Hans förmodade kritik är inget annat än en vidarutveckling, eller ett förtydligande av vad Platon själv mycket väl kunde ha skrivit ( och även skrev i viss mån. Se Parmenides). Riktiga filosofer är inga dogmatiker. De liksom drivs att ifrågasätta sina egna teser.
Därför finns heller ingen analytisk ådra, ej heller en realistisk, eller idealistisk i strikt mening. D v s, en filosof - en verklig filosof - är ingen anhängare av något. Barn hänger efter mamma, filosofer ifrågsätter.

[MrTambourineMan]

Nu handlar detta inte om "anhängare" av olika filosofiska skolor, utan snarare om en praktisk stilistisk kategorisering. På samma sätt som man kan dela in författare i engelsk-, fransk- eller tyskspråkiga, etc. kan man dela in filosofer i olika grupper; ett epifenomen av deras filosofiska karriär om du så vill.

[Smile]

Nu handlar detta inte om "anhängare" av olika filosofiska skolor, utan snarare om en praktisk stilistisk kategorisering. På samma sätt som man kan dela in författare i engelsk-, fransk- eller tyskspråkiga, etc. kan man dela in filosofer i olika grupper; ett epifenomen av deras filosofiska karriär om du så vill.

Vad är en "praktisk stilistisk kategorisering". Låter lite som "Kritik av det praktiska förnuftet", d v s total smörja.

"Filosofisk karriär" - ha!

[MrTambourineMan]

Vad jag menar med praktisk stilistisk kategorisering är en praktisk kategorisering efter stildrag (dvs. inte efter åsikter), i det här fallet i kanske främst efter resp. filosofs metod, men även i andra hänseenden.