Filosofiska Rummet

[David H]

Hittade ingen tråd för allmänna diskussioner om Filosofiska rummet.

Berätta vilket avsnitt du lyssnat på (lämna gärna länk), och vad du tyckte om det. Kanske kan det väcka diskussioner. Det kommer ju hela tiden nya avsnitt, så jag tänker vi kan använda den här tråden för kontinuerlig diskussion. Ordet är fritt.

Finns en SR-app för iphone och antagligen för android också som man kan ladda ner, och lyssna på ifrån.

Adress till Filosofiska rummet där det finns länkar till att lyssna på programmen som podradio:

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=793

[David H]

Börjar med några korta omdömen...

---

13 feb 2011 - Platons grottliknelse

Bla bla bla bla bla, amen.

---

16 jan 2011 - Om matematik

Med min gamla mattelärare i studion. En matematiker och en fysiker, klipska båda två såklart, men inte direkt orienterade i filosofin.

---

2 och 9 jan - Om Nietzsche

Brolin negativ och lite tråkig. Spencer ger intryck av att vara intelligent och påläst. Ingen av de lyckas fånga min uppmärksamhet speciellt väl. Ändå ganska intressant och upplysande. Jag lärde mig förstå det där med "slavmoral" bättre, och lärde mig ett nytt begrepp, ressentiment:

http://en.wikipedia.org/wiki/Ressentiment

---

9 oktober 2010 - Om visdom

Stod inte ut att lyssna på detta avsnitt, avbröt innan hälften. En flummig pianist och två buttra tanter, blev för pinsamt.

---

17 jan 2010 -

Detta avsnitt med David Brax som blev berömt här på ff. En massa prat. Jag hade fått nog och avbröt efter 5-10 minuter.

---

22 nov 2009 - Sverige ett filosofiskt u-land?

Med bland annat Alexander Bard i studion. Tycker programmet var givande. Det var god dynamik mellan debattörerna. Bard säger bl. a. filosofi är den tredje konstarten efter prosa och poesi. Filosofi handlar om att vara originell. Han är högljudd och kontroversiell, och de andra två debattörerna lyckas bemöta honom ganska väl.

---

27 sep 2009 - universum

Började lyssna, men ledsnade ganska fort.

[David H]

Mina favoritavsnitt so far:

12 okt 2008 - Wittgenstein, språket och verkligheten

Tre finlandssvenska filosofer pratar Wittgenstein. Jag tycker de lyckas väl och gör det begripligt. Harmonisk stämning, inget munhuggande och onödigt tjafs mellan personerna. Pedagogiskt exempel genom användande av uttrycket "Faan, vad jag hatar dig!"

---

10 maj 2009 - Språkförbistring

Tyckte detta avsnitt var mycket intressant. Tre personer med helt olika bakgrunder (en svensk, en danska, en kuban) som kompletterar varandra väl. De pratar om skillnad i uttryck mellan olika språk, hur språket påverkar personligheten m.m.

---

22 mars 2009 - Bröderna Karamazov och förnuftet

Jag är stort fan av Dostojevskij så klart jag såg fram emot detta avsnitt. Bland annat med en rysk-svensk filosof som ger intressanta perspektiv. Tror dock inte avsnittet upplevs så givande för den som inte läst Dostojevskij.

--

Trenden verkar vara att jag tycker bäst om program med personer som inte har svensk bakgrund.

[monstret]

Jag lyssnade igenom hela arkivet förra året när jag först upptäckte serien.

Programmet om språkförbistring tycker jag också om, men även det om visdom tycker jag var bra. Ladislaus Horatius kan vara lite flummig, men är ändå intressant och rolig att lyssna på.

Tog fram några av mina favoritprogram:

Värdet av värdet – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=2597841
Åldrande – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... kel=793625
Retorik (med Göran Persson) – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=1891967
Vad är bildning i vår tid? – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=1767354
Felslut – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=2631211
Ubuntu – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4036406
Folkets röst – http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4096706

[David H]

Ja, du har nog rätt. Jag tyckte också om att lyssna på Ladislaus, men så fick jag känslan av att de andra i studion var skeptiskt/avogt inställda mot honom - fick mig att tro att diskussionen inte skulle leda nån vart. Ladislaus började prata om skillnad mellan musik och filosofi, där han sa att musiken är harmonisk medan filosofin är oharmonisk - och båda kvinnorna i studion reagerade (vad jag upplevde som) arrogant negativt på detta uttalande. Jag tror gruppdynamiken har stor betydelse för att skapa ett bra program.

Men kanske gör jag nytt försök att lyssna igenom hela avsnittet. Ibland kan ju det som till en början känns sådär, utvecklas och bli intressant emot slutet.

Ska kolla upp dina tips!

[Anders]

Lyssnade på Nietzscheprogammet med David Brolin. Jag har själv bara läst "Den glada vetenskapen". Ni som läst mer - vill han verkligen ha en herreKLASS? Den måttligt begåvade adelssonen eller prästsonen - skall han betjänas av den begåvade arbetargrabben?

[Zokrates]

Lyssnade på Nietzscheprogammet med David Brolin. Jag har själv bara läst "Den glada vetenskapen". Ni som läst mer - vill han verkligen ha en herreKLASS?

Nietzsche vill ingenting, han är ju död!

[David H]

Lyssnade på Nietzscheprogammet med David Brolin. Jag har själv bara läst "Den glada vetenskapen". Ni som läst mer - vill han verkligen ha en herreKLASS? Den måttligt begåvade adelssonen eller prästsonen - skall han betjänas av den begåvade arbetargrabben?

Han visste nog inte riktigt själv vad han ville, tror jag.

[freddemalte]

Lyssnade på Nietzscheprogammet med David Brolin. Jag har själv bara läst "Den glada vetenskapen". Ni som läst mer - vill han verkligen ha en herreKLASS?

Nietzsche vill ingenting, han är ju död!

Underbart!

[Anders]

Ville, då. Men är det verkligen ingen som läst tex Zarathustra? Den glada vetenskapen är verkligen inte verket av en man som inte visste vad han ville. Dissar man Nietzsche rakt av är man nog mer ute efter att vara PK än att tänka fritt.

[Anders]

Lyssnade nu på det efterföljande Nietzscheprogrammet
Med Fredrika Spindler. Klart spännande. Blir sugen på att läsa mer N.

[David H]

Ville, då. Men är det verkligen ingen som läst tex Zarathustra? Den glada vetenskapen är verkligen inte verket av en man som inte visste vad han ville. Dissar man Nietzsche rakt av är man nog mer ute efter att vara PK än att tänka fritt.

Jag läste Glada vetenskapen, Moralens genealogi och Zarathustra. Men jag tycker det är svårt att säga vad Nietzsche hade för egentlig politisk vision utifrån detta. Zarathustra är ju som en fantasifull berättelse, med mycket användande av symbolik, allegorier. Huvudpersonen struttar runt i bergen och jämrar sig över det ena och andra. Så traskar han ner till folket för att predika, men blir bara bemött av spott och spe. Bara kila upp till berget igen och jämra sig lite mer.

Spindler var helt klart mer intressant att lyssna på än Brolin tyckte jag.

[Anders]

Nu har jag inte läst Zarathustra (skall göra) men jag tycker mig ändå av det jag ändå läst av och om honom se någon slags linje. Kanske inte helt politisk, men ändå. Liksom Sokrates verkar han helt klart tycka att filosofer och tänkare är en elit. Att det är de stora ideerna och tankarna som är det som för världen framåt och att se till att dessa har de bästa förutsättningar för att bedriva sitt tänkande. Kanske inte bara "tänkare" utan även att var och en skall kunna nå sina mest kreativa och skarpa sidor.

Är nyfiken på det här med övermänniska och slavmoral. Killen var ju, som alla "stora tänkare" utom Kant, uppfödd med spetslakan istället för stampat jordgolv, man får se de här gökarna i den verklighet som rådde. Det måste varit vääldigt svårt för en torparson att visa sin briljans om han nu hade någon. Ännu svårare för hans syster, förstås. Det är ju visserligen fortfarande så nu, att det är få som har 8-till-5 i släkten som hamnar på humanistiska institutioner, men jag tror nog att han, Fritz, om han levt nu, skulle ha ställt upp på att det finns en gnista hos de flesta, och att det är den gnistan som är värd att ta vara på.

Men jag läser det som att han inte hade mycket till övers för de som scorar på sociala talanger, på politisk kappvändning, på att vara klassens kung och ta med sig det i en entrepenörsroll som vuxen.

[Makube]

Jag har läst ungefär halva Zarathustra, men kände att det var för komplext för mig vid tidpunkten. Något som jag dock fann intressant var hans tankar om övermänniskan, om jag minns rätt. Nu kan jag ju inte direkt säga vad Nietszche ville åstadkomma i slutändan, men hans tal om övermänniskan fick mig att tänka mycket på människan i dagens samhälle, och hur de flesta av oss ser oss själva som det slutgiltiga målet.

Genmanipulation i all ära, men Nietzsches uttalanden om att vi måste förbereda vägen för det vi skall komma att bli, tycker jag har en del bra poänger. Alltså att sätta hans idéer ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv, och se hur vi kommer att hantera det faktum att evolutionen pågår samtidigt som vi är medvetna om den.

Någon som har tänkt i dessa banor?

[Algotezza]

Först var det Kierkegaard som fångade mit intresse för filosofi, sedan Nietzsche för jag gillade hans kristendomskritik. Sedan Wittgenstein - och som en bordun hela tiden Martinus.

När jag läste filosofi i Lund i början av 70-talet pumpade jag mitt ego med Zarathustra, förstod ju att jag var övermänniskan Friedrich längtat efter. Mitt fall blev inte lika platt som hans - han blev ju galen och dog av syfilis - men det räckte för att inse ett och annat. Har en bit kvar till att inse resten.

Man skall läsa hans böcker med villigt hjärta och öppen själ - stänga av den teoretiska förståelsen men bygga på den intutiva - under ytan. Inte den emotionella inlevelsen som när man läser lyrik, ser på konst. Kan leda till ordlölsa aha-upplevelser.

/Algotezza