Finns en absolut sanning?

[David H]

Jag testade fråga ChatBox AI och fick då detta svar:

Frågan om det finns en absolut sanning är en filosofisk och metafysisk fråga som har diskuterats av många tänkare genom historien. Åsikterna om existensen av en absolut sanning varierar bland olika filosofiska traditioner och skolor.

Vissa filosofer och teologer tror på existensen av en absolut sanning som är universell och oberoende av mänskliga uppfattningar eller perspektiv. De tror att det finns en objektiv sanning som ligger till grund för verkligheten och att det är möjligt att närma sig eller upptäcka denna sanning genom olika metoder eller genom gudomlig uppenbarelse.

Å andra sidan finns det filosofer och skeptiker som ifrågasätter idén om en absolut sanning och argumenterar för relativism, pluralism eller skepticism. De hävdar att sanningen är subjektiv, kontextuell eller socialt konstruerad och att det inte finns någon absolut sanning som är giltig för alla.

Sammanfattningsvis är frågan om existensen av en absolut sanning komplex och kontroversiell, och olika filosofiska perspektiv kan ge olika svar på denna fråga.

Kan väl inte säga att jag är jätteimponerad av detta svar, men jag uppskattar att det varken ges svaret "ja" eller "nej". Mitt eget svar på frågan om absolut sanning i filosofisk kontext, är att jag vet inte. Jag bara tror, och gör diverse olika antaganden.

Sen tänker jag att det är viktigt att kunna tänka i flera nivåer. Inom ramen för ett schackspel tänker jag exempelvis att den löpare som börjar på vit ruta alltid kommer fortsätta befinna sig på vita rutor under spelets gång (tills den blir utslagen). Detta sker villkorslöst inom ramen för hur respektive spelare agerar, men det sker inte villkorslöst oberoende av schackspelets regelverk.

Vidare kan man tycka att det är märkligt att göra skillnad mellan begreppen "sant" och "absolut sant"...men jag tänker då återigen att det är en fråga om nivåer, och hur vi väljer att använda språk när vi kommunicerar. I ett dataprogram kan man exempelvis definiera ett tal som sant, och ett annat tal som sant och absolut, och det tal som bara är sant kan då påverkas av andra variabler, medan det som markerats som absolut förblir oförändrat. Men även det tal som markerats som både sant och absolut kan också ändras genom att man exempelvis ändrar talet manuellt eller avlägsnar absolut-markeringen.

[Algotezza]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

[xion]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

[Pilatus]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Som Absolut Vodka, ej beroende av annat. Så slutsatsen är att logiska och matematiska sanningar är absoluta, med iakttagande av gällande regler.

[xion]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Som Absolut Vodka, ej beroende av annat. Så slutsatsen är att logiska och matematiska sanningar är absoluta, med iakttagande av gällande regler.

Det där var väl ett villkor?

[Algotezza]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Källa på den definitionen, tack!

[David H]

När jag gick på högstadiet hittade jag på ett kortspel som jag kallade för "Professor". Det spelet gick ut på att jag hela tiden ändrade spelets regler under spelets gång, och alltid till min egen fördel. Fick spelet genomslagskraft? Nja.. Jag kan väl då svara som en lärare till mig kommenterade apropå ett "smeknamn" vi elever gett honom: "Det är roligt en gång, men sen inte mer". Själva idén med ett sådant kortspel kan ju vara rolig, men det blir inte roligt att driva det längre än så, tänker jag. Och mitt spel fick inte heller större genomslagskraft, tack och lov.

Och det tänker jag kan vara en påminnelse om vad som gör riktiga spel meningsfulla. Vi lär oss att anpassa efter gemensamma regler. I schackspel accepterar vi exempelvis att löparen bara får röra sig diagonalt, oavsett vems löpare det gäller. Vi accepterar att det är sant inom ramen för spelet. Spelets regler kan ändras, men det ska mycket till för att det ska ske (här kanske vi kan knyta an till vad Illusionen skriver om "tipping point", tänker jag).

[Pilatus]

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Som Absolut Vodka, ej beroende av annat. Så slutsatsen är att logiska och matematiska sanningar är absoluta, med iakttagande av gällande regler.

Det där var väl ett villkor?

Jag utgår från att logikens regler är en integrerad del av systemet. Logikens regler är fundamentala för att definiera hur information och resonemang struktureras och bedöms inom ett system.

[xion]

Som Absolut Vodka, ej beroende av annat. Så slutsatsen är att logiska och matematiska sanningar är absoluta, med iakttagande av gällande regler.

Det där var väl ett villkor?

Jag utgår från att logikens regler är en integrerad del av systemet. Logikens regler är fundamentala för att definiera hur information och resonemang struktureras och bedöms inom ett system.

Och jag utgår ifrån att det alltid måste vara ett subjekt som påstår att något är sanning.
Med den utgångspunkten finns det inga sanningar som inte är subjektiva.
Därför menar jag att alla sanningar kan utsättas för värdering.
Därför finns inte heller några absoluta sanningar.
Jag läser just nu en bok om Descartes.
Hans sanning: "Jag tänker alltså finns jag" är svårt att ifrågasätta men den är fortfarande subjektiv.

[Pilatus]

Och jag utgår ifrån att det alltid måste vara ett subjekt som påstår att något är sanning. Med den utgångspunkten finns det inga sanningar som inte är subjektiva. Därför menar jag att alla sanningar kan utsättas för värdering. Därför finns inte heller några absoluta sanningar. Jag läser just nu en bok om Descartes. Hans sanning: "Jag tänker alltså finns jag" är svårt att ifrågasätta men den är fortfarande subjektiv.

Det är olika skolor som påstår litet olika system för vad som är sant. Relativism, skeptisism, realism mm. Vi delar inte vetenskapsteori, det är en sanning.

[Algotezza]

Ja, återigen visar det sig att vi lägger olika betydelser i orden vi använder.

Kan vi nöja oss med att konstatera det?

Eller skall vi fortsätta med att försöka övertyga varandra om att den betydelse vi själva lägger i orden är den enda rätta?

Vad är meningsfullt?

[hakkapeliitta]

Jag får tillstå att jag rätt kass när det gäller kunskapsteori.
Har försökt googla och bildat mej en uppfattning speciellt Kants uppfattning.
Det första man möter är ett virrvarr av begrepp, t.ex. a priori som förklaras på massa olika sätt. Vore kanske bra med en återgång till grundläggande begrepp, atomära begrepp?
A priori menar Kant är ”före erfarenhet”, låter lite märkligt. All kunskap lär man sig väl genom erfarenhet?
Lär vi oss grundläggande räkneregler så vet vi att om x=y så är 2x=2y, 2 + 5 = 7 implicerar 4 + 10 = 14. Detta rent logiskt. Kant menar att detta som a priori kunskap som inte kräver erfarenhet. 4 + 10 = 14 är dock ny kunskap och ingen tautologi tycker jag.
Så kan man se saken men lite lurigt ändå när härledningar i matematisk analys bygger på axiom som vi har abstraherat från just erfarenhet.

Håller med Algot vore bra om vi kan begränsa egna mer eller mindre hemsnickrade definitioner och begrepp, rörigt nog ändå.

[Pilatus]

A priori menar Kant är ”före erfarenhet”, låter lite märkligt. All kunskap lär man sig väl genom erfarenhet?

Han tänkte sig att vi kunde, med hjälp av vårt förnuft, komma fram till viss insikt utan att behöva pröva en idé empiriskt. Som med talen 5 + 7 = 12 som han menar är en syntetisk sats a priori. Anledningen är att vi kan komma fram till svaret 12 på litet olika sätt och därmed få ny kunskap. 4 + 8 = 12.

4 + 10 = 14 är dock ny kunskap och ingen tautologi tycker jag.

Visst, det är inte en analytisk sats.

Analytiska satser antas ofta vara detsamma som ”begreppsliga sanning- ar”, dvs. språkliga satser som på något sätt är, eller kan inses vara, sanna i kraft enbart av sin betydelse (inklusive betydelsen av de ord de innehåller).

Syntetiska satser prövas med hjälp av korrespondenskriteriet. t. ex: Alla ungkarlar är rödhåriga. För att avgöra om satsen är sann måste jag undersöka hur det ligger till med ungkarlars hårfärg.

[Smisk]

Absolut sant är ett lite märkligt begrepp. Antingen är något sannt eller så är det inte sannt. Hur skulle ett mellanting se ut? Är Olof Palme mördad eller är han bara relativt mördad? Det absoluta, det oändliga, det oberoende, det grundläggande.

Ja precis.

Att det som existerar existerar med nödvändighet tror jag kan vara en utgångspunkt. Allt som varit är med nödvändigheten del av historien: i och med mordet på Olof Palme dödade verkligheten själv alla andra alternativ för statsministern. Om allt det som varit betingar det nuvarande besvaras emellertid inte lika lätt.

Vi kan leka med tanken att om vi kände till allt vi kan veta så skulle vi komma fram till att existensen är ofrånkomlig.
Att vi både kan testa och räkna oss fram till att allt som existerar aldrig kan förgöras utan endast omformas och att vi aldrig kan veta när eller om detta har uppstått. Man kan då tänka sig att vi kan veta att även om saker är i process och vi inte skulle kunna räkna ut vad som kommer ske till 100% så skulle det kunna vara en slags absolut sanning att existensen är ofrånkomlig kanske.

Så tror jag att det är för övrigt. Jag skulle dock inte kalla det för en absolut sanning eftersom jag använder dessa begrepp på andra sätt som sagt.

Sanningar är egenskaper hos kunskap och inte hos världen som sådan tänker jag. Men det kan bli en semantisk fråga till viss del.

[Algotezza]

Sanningar är egenskaper hos kunskap och inte hos världen som sådan tänker jag. Men det kan bli en semantisk fråga till viss del.

Kunskap kokar väl ner till sanna sakpåståenden, och sant eller falskt gäller sakpåståenden.