Finns en absolut sanning?

[Pilatus]

Sanningar är egenskaper hos kunskap och inte hos världen som sådan tänker jag. Men det kan bli en semantisk fråga till viss del.

Kunskap kokar väl ner till sanna sakpåståenden, och sant eller falskt gäller sakpåståenden.

Kunskap är sanna berättigade utsagor om verkligheten, eller något annat som vi är övertygade om. Om det är en fråga om semantik så får du förklara, Smisk.

[hakkapeliitta]

Han tänkte sig att vi kunde, med hjälp av vårt förnuft, komma fram till viss insikt utan att behöva pröva en idé empiriskt.

Tror inte barn i lågstadiet som lär sej matte "prövar en idé empiriskt" utan barn lär sej först vad enkla begrepp "mindre" "fler" är, sen förstår de att antal med en har symbolen "1", två har symbolen "2" osv, vidare lär sej barnen sen att siffran "2" representerar en mängd med två element, en abstraktion.
Detta är inte medfött utan hård inlärning. Kants a priori är skumt, kan hålla med att när vi väl har lärt och accepterat vissa premisser så har a priori viss giltighet som ren logik. Men men premisserna kommer inte från tomma intet. Hegel sa en gång att sunda förnuftet är en samling fördomar.

[Algotezza]

"Allt är en fråga om semantik" sade den Galne Hattmakaren.

[Vertumnus]

Absolut sant är ett lite märkligt begrepp. Antingen är något sant eller så är det inte sant. Hur skulle ett mellanting se ut? Är Olof Palme mördad eller är han bara relativt mördad? Det absoluta, det oändliga, det oberoende, det grundläggande.

Det fanns en hypotes om att mordet på Olof Palme var ett rent misstag av Christer Pettersson. Skottet mot Palme var avsett för en annan person (Sigge Cedergren) där det fanns ett personligt motiv. Det måste då i ett ögonblick känts triumferande att se sin fiende sjunka ihop på gatan, dödligt sårad.

Men hypotesen övergavs för andra. Någon riktigt bra teori kom man aldrig på trots att utredningen leddes av polismästare Hans Holmér. Här kan man verkligen leta efter sanningar. Spåren rördes upp och dammade snabbt igen.

Man talar om ett nationellt trauma. Även ickehändelser kan påverka historien. Eller med Lundell: en ickehändelse är också en händelse.

[David H]

"Allt är en fråga om semantik" sade den Galne Hattmakaren.
]

Och när Wittgenstein kommenterade sin filosofiska metod:

What kind of investigation are we carrying out? Am I investigating the probability of cases that I give as examples, or am I investigating their actuality? No, I’m just citing what is possible and am therefore giving grammatical examples. - referens ”Philosophy” i Big Typescript

Har Hattmästaren rätt om att det bara handlar om semantik, eller har Wittgenstein rätt att det bara handlar om grammatik?

[Algotezza]

"Allt är en fråga om semantik" sade den Galne Hattmakaren.
]

Och när Wittgenstein kommenterade sin filosofiska metod:

What kind of investigation are we carrying out? Am I investigating the probability of cases that I give as examples, or am I investigating their actuality? No, I’m just citing what is possible and am therefore giving grammatical examples. - referens ”Philosophy” i Big Typescript

Har Hattmästaren rätt om att det bara handlar om semantik, eller har Wittgenstein rätt att det bara handlar om grammatik?

Kanske Tage Danielson har rätt: Det handlar om Grallimatik!

[Smisk]

Sanningar är egenskaper hos kunskap och inte hos världen som sådan tänker jag. Men det kan bli en semantisk fråga till viss del.

Kunskap kokar väl ner till sanna sakpåståenden, och sant eller falskt gäller sakpåståenden.

Sann kunskap är något kunskapen är så långt inget konstigt. Däremot skulle jag inte säga att all kunskap är sakpåståenden, det finns olika typer av kunskap. Däremot finns det inga sanningar som inte går via kunskap. Vi kan ju ha kunskap av känslor, musik och moral men att veta något om dessa är inte att ha sakpåståenden om dem. Dessa är ju helt olika typer av saker som kräver olika fysiska och mentala fakulteter. Även det blir väl en semantisk fråga dock eftersom vi ofta använder ordet kunskap för att syfta på lite olika saker.

[Smisk]

Logiska och matematiska sanningar är absoluta inom sina ramar, dvs. sådant som definitioner, härledningsregler. Det är det enkla svaret. Betvivlar man det har man en annan definition av absolut som jag har svårt att förstå.

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Källa på den definitionen, tack!

Idag är det källkritikens dag idag

[Smisk]

Sanningar är egenskaper hos kunskap och inte hos världen som sådan tänker jag. Men det kan bli en semantisk fråga till viss del.

Kunskap kokar väl ner till sanna sakpåståenden, och sant eller falskt gäller sakpåståenden.

Kunskap är sanna berättigade utsagor om verkligheten, eller något annat som vi är övertygade om. Om det är en fråga om semantik så får du förklara, Smisk.

Det jag syftar på är alltså det jag skriver om där, om vad man menar med absoluta sanningar. Om det jag ger som exempel på en absolut sanning är absolut eller inte beror på vad man menar med sanning, kunskap och absolut osv. Meningen man tänker sig när man använder begreppen styr dem.

[xion]

Absolut betyder - utan några villkor, så det gäller inte här.

Som Absolut Vodka, ej beroende av annat. Så slutsatsen är att logiska och matematiska sanningar är absoluta, med iakttagande av gällande regler.

Det där var väl ett villkor?

ovillkorlig - Wiktionary
Webbresultato villkorlig. absolut, nödvändig, självklar, tvungen, undantagslös, instinktiv, omedveten; utan villkor eller undantag. Rätten att fritt diskutera stora och …

[Vertumnus]

Ett annat exempel på en slutsats a priori är Euklides starkt kritiserade parallellaxiom. Två parallella linjer möts aldrig. Slutsatsen finns i definitionen.

[Algotezza]

Ett annat exempel på en slutsats a priori är Euklides starkt kritiserade parallellaxiom. Två parallella linjer möts aldrig. Slutsatsen finns i definitionen.

Med andra axiom får vi en annan geometri. Med olika axiom får vi alltså olika "absoluta sanningar", oavsett om det gäller geometri eller något annat område.

[Pilatus]

Ett annat exempel på en slutsats a priori är Euklides starkt kritiserade parallellaxiom. Två parallella linjer möts aldrig. Slutsatsen finns i definitionen.

Med andra axiom får vi en annan geometri. Med olika axiom får vi alltså olika "absoluta sanningar", oavsett om det gäller geometri eller något annat område.

Euklides, Femte postulatet framstår som en syntetisk sats, alltså vars sanning eller falskhet inte är bestämd redan. Kan denna sats avgöras intuitivt? Eller måste vi avgöra axiomets sanning genom genom att kontrollera den mot ett sinnesintryck? I så fall en syntetisk sats. Litet krånglig, men ingen tycks ha kommit på något bättre?

När en rät linje skär två räta linjer, och de båda inre vinklarna på samma sida om den skärande räta linjen är mindre än två räta vinklar, så kommer de båda räta linjerna, om de förlängas obegränsat, att skära varandra på den sida om den skärande räta linjen som de två inre vinklarna ligger.

[xion]

Till att börja med; Vad är en sanning?
En sanning är en utsaga av ett tänkande subjekt.
En absolut sanning måste tolkas som att denna sanning inte kan ifrågasättas.
Men alla sanningar måste kunna ifrågasättas. Varje utsaga måste kunna värderas.
Annars finns risken att vi får dras med utsagor som så småningom visar sig inte stämmer.
Därför finns det ingen absolut sanning.

[Algotezza]

Till att börja med; Vad är en sanning?
En sanning är en utsaga av ett tänkande subjekt.
En absolut sanning måste tolkas som att denna sanning inte kan ifrågasättas.
Men alla sanningar måste kunna ifrågasättas. Varje utsaga måste kunna värderas.
Annars finns risken att vi får dras med utsagor som så småningom visar sig inte stämmer.
Därför finns det ingen absolut sanning.

Så alla utsagor av tänkande subjekt är sanna?

Det finns olika sanningskriterier. Inom vetenskapen brukar man tala om

koherenskriteriet
korrespondenskriteriet
det pragmatiska kriteriet

Vilket kriterium använder vi i denna tråd?

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20122/Frelsning_3.pdf