Vad är lycka?

[watchjulia]

Hur blir man lycklig? Är det viktigt att vara lycklig? Kan man vara lycklig jämt eller krävs det att man har känt sorg för att kunna känna lycka?
Snälla hjälp mig med dessa frågor!
Tack!  :P  :D  :D  :D

[lösdrivaren]

Freedom is an endless meeting.

Samma med lycka också. Det bästa är att vara en vanlig människa i både mot- och medgångar. Härligt så, ty detta är livet, inte endast vitt utan också svart emellanåt.
Själv hatar jag medelsvenson som tvunget inrättar sitt liv efter normen med helgardering. Inget liv.

Hur man blir lycklig? Vet ej, dock blir du tillfreds med dej själv om du är ärlig mot dej själv. "Gjorde så gott jag kunde" på dödsbädden.

[freddemalte]

Hur blir man lycklig? Är det viktigt att vara lycklig? Kan man vara lycklig jämt eller krävs det att man har känt sorg för att kunna känna lycka?
Snälla hjälp mig med dessa frågor!
Tack!  :P  :D  :D  :D

Hej Watchjulia

Om jag väljer att göra en välvillig tolkning av din frågeställning och därmed inte fördjupa mig i att försöka definiera begreppet lycka etc, utan mer håller en allmän, vardaglig common-sense-approach till ordet ”lycka” skulle jag kunna tänka mig att man blir lycklig, är lycklig i de sammanhang då:

- man får möjlighet att handla i något sånär enlighet med ens önskningar och intentioner

- man lever i en kontext där man blir sedd, får uppskattning och kärlek etc.

- man är i ett tillstånd av eufori, upplevelse av något för en själv givande, spännande eller intressant – flow etc.

- man är i en frånvaro av det som man själv upplever som problem, bekymmer, smärta och lidande (oavsett orsaken till dessa).

Det finns säkert fler (och väldigt individuella) anledningar till att man är lycklig, men de ovan nämnda ser jag som exempel på lycka.

Jo, det är nog viktigt att få uppleva lycka i livet – men det är säkert inte nödvändigt att lyckan är ständigt närvarande för att man ska kunna leva ett något sånär drägligt liv.

Det finns nog så kallade sjukdomstillstånd, där individen i princip har ett dopamninergt påslag hela tiden och därmed är kroniskt centralstimulerad till den grad att det finns någon form av ständig lycka. Det är antagligen dock inte speciellt vanligt. Man kan troligtvis vara lycklig väldigt ofta och/eller att ens lycka håller i sig tämligen länge. Men i de flestas liv kommer nog lyckan mer som 1) tillfälliga händelser i livet då man själv är medveten om att man ”har det bra”, 2) att man är lycklig men inte är medveten om det men däremot har en frånvaro av lidande till den grad att åtminstone omgivningen har goda skäl att ”gissa” att man är lycklig. Dock lurigt det där!

Om jag ska dra slutsatser av vad ”andra människor säger” (t.ex. de som har råkat ut för en viss grad av elände), så är det inte allt för sällan man just får höra ”att de uppskattar livet mer än tidigare”. Huruvida det stämmer eller ej är ju en annan fråga. Men man skulle väl kunna argumentera att vi uppskattar vatten mer när vi är riktigt törstiga, sängen mer när vi är riktigt trötta, maten mer när vi är riktigt hungriga och kanske livet mer när vi har varit med om något tufft men tagit oss ”ur det tuffaste”. Det är antagligen väldigt individuellt hur man upplever sådant.

Om jag går till mig själv, så är jag i princip alltid glad, mår bra och upplever lycka ofta! Jag har dock inte varit med om så mycket negativt i mitt liv – så för min del verkar det inte behövas så mycket elände i mitt eget liv för att jag ska uppskatta tillvaron.

Om du är intresserad av lyckoforskning etc. så läs gärna Bengt Brüldes böcker. Han har forskat en hel del i ämnet!
http://www.hv.se/extra/pod/?module_instance=3&id=564

Mvh
Fredrik

[lösdrivaren]

Den kniviga frågan är förståss om du endast kan må bra för att andra mår skit.
Här måste vi tillgripa Einsteins relativitetsteori.

Kolla Zoks inlägg mot mej igår. Den fantomjägaren klassar ner alla som inte håller med honom i spökjakten.

[Algotezza]

Den intressanta frågan är kanske inte direkt vad som gör oss lyckliga utan vad som kännetecknar tillståndet lycka, fysiskt och psykiskt. Det är en ämnesövergripande fråga. När vi vet vad som kännetecknar lycka är det sedan bara att sätta ihop sådant som triggar igång tillståndet lycka med den varaktighet vi önskar och som inte ger några  oönskade psykiska, fysiologiska, medicinska och sociala biverkningar. Biverkningar är inte lycka. Men detta tillstånd kanske alltid har ofrånkomliga biverkningar, oavsett vad som orsakar det?

Men det kanske inte är ett tillstånd. Det kanske bara är som en tom påse man fyller med vad man vill. Eller som en spårvagn - kraften kommer uppifrån. Pastor Jansson på sin tid sade många kloka saker, till mänskligheten förmedlade via Hasse Alfredson. Men honom känner väl ingen yngre än femtio till idag. Hans söner bör dock vara kända även av yngre personer.

/Algotezza

[lösdrivaren]

Är så avundsjuk på folk som lever i harmoni.
Misstänker starkt att Algot är en lycklig människa.Unnar alla detta, vi får väl se, väntar på en tsunami där jag kan spela hjälterollen.

[lösdrivaren]

Vete sjutton vad topic är men kör på

Pastor Janson pratade i symboler. En tom påse representerade ett innehållöst liv. Påsen måste fyllas med något viktigt innehåll.
Påsen kom att symbolisera rotlösheten. Pastor Jansons tomma påse blev fyllt med flower power, enade vi står, söndrade vi falla.

[Liften]

Oj, vilken komplicerad fråga!

Jag undrar i vilken punkt i evolutionen lycka "kom till".

Det är många idag som blandar ihop lycka och framgång. Det är väsentligt att skilja på det två ty de annars kan få konsekvenser.

Enligt min uppfattning är det omöjligt att uppleva i topparna i livet om man inte upplevt de djupa dalarna i livet. Kanske är det till och med så att topparna upplevs starkare när man upplevt riktigt djupa dalar???

[A]

Vad är lycka?

Att kunna svara på den frågan och samtidigt ignorera den.

[scirocco]

Att svara med största allvar på just en sådan fråga.

[Anders]

Om det inte är rent för dj-igt av någon eller flera anledningar så finns det alla skäl att intala sig att vara lycklig. För mej är lycka rätt mycket en inställningsfråga.

[Marko]

Lycka är att vänta på något gott. olyckligt är att behöva vänta för länge.

[lösdrivaren]

Lite väl banala svar här.
Eftersom människan är ett socialt djur så tror jag att lycka för att vara meningsfull delas med någon.
(spelar djupsinnig här för att verka smart)

Fast egentligen är skadeglädjen (lycka detta med!) den äkta glädjen. (huh, vilket fiasko, tur att detta inte var jag).
Drabbar aldrig mej som är tipptopp kontrollerat djur. Har hänt att jag har spillt kaffe på skjortan men då ber jag om ursäkt och byter skjorta med blixtens hastighet i telefonkiosken lik stålis.

[Zokrates]

Tidigare trådar på lyckotemat, inte säkert att vi har samma åsikt då som nu.

Är lyckan det primära?
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... ?p=231#231

Hur finner man lyckan?
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 1396#71396

Vad gör dig lycklig och/eller harmonisk?
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 299#130299

Lycka som meningsfull verksamhet?
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 145#157145

vad är lycka?
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 331#108331

Materiell lycka
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 4064#74064

[Algotezza]

Är så avundsjuk på folk som lever i harmoni.
Misstänker starkt att Algot är en lycklig människa.Unnar alla detta, vi får väl se, väntar på en tsunami där jag kan spela hjälterollen.

Livet består av mörka och ljusa stunder, stunder av glädje/lycka och olika grader av lidande/smärta. Konsten att vara lycklig är att lägga sig på metanivån och konstatera att livet är omväxlande - på riktigt. Då baseras lyckan på det och man kan meta-lyckligt konstatera: "Omväxling förnöjer!"

Och om livet ibland blir lite enahanda får man gå upp en nivå och konstatera att livet ibland är omväxlande ibland enahanda vilket kan vara förnöjsamt på den nivån.

Gammalt djungelordspråk:

"omväxling förnöjer", sade han som inte slog frun.

/Algotezza