Frågan med stort F!

[freddemalte]

Hej,

Jag skulle kunna tänka mig att många människor på Jorden går runt med några olika frågeställningar i sitt medvetande. Frågeställningar som är av mer eller mindre abstrakt, viktig eller komplex karaktär. Frågeställningar vars svar ännu inte nått dem eller svar de inte har förstått men som kanske skulle kunna förklaras för dem. Frågeställningar som kanske till och med inte har något svar i traditionell bemärkelse.

Mina frågor till dig:

1) Vilken av alla de frågor du skulle vilja få svar på, men som du inte anser att du än så länge har fått något övertygande eller bra svårt på, är den fråga som ligger dig ”varmast om hjärtat att få svaret på” eller som du är mest nyfiken på dess svar? Vilken är så att säga den fråga som du hade ställt om du visste att du bara fick ställa en fråga och att du därmed skulle få svaret på den?

2) Motivera gärna varför du just valt den fråga du valt och hur du tänker kring det?

3) Om du fick ett svar på den fråga du valt – hur tror du att det hade påverkat din syn på världen och ditt sätt att leva?

4) Om du verkligen kom i en situation där du visste att du kunde få reda på svaret – hade du verkligen ”vågat” ta reda på det då?

5) Om det är så att den fråga du har valt inte är av ”filosofisk karaktär” (utan av mer ”vardaglig art”), vilken är i så fall den filosofiska fråga som du är mest nyfiken på dess svar? Applicera gärna punkterna 2 – 4 även på den i så fall.

Hälsar Fredrik

[Anne]

1 Vad är meningen med rubbet?
2 Då hade jag haft större förståelse.
3 Det hade nog blivit mer begripligt i sammanhanget.
4 Med viss tvekan - ja.
5 Vad är inte av filosofisk karaktär i en sån fråga man svarar på?

[Cosmic philosopher]

God afton freddemalte!

Hej,

Jag skulle kunna tänka mig att många människor på Jorden går runt med några olika frågeställningar i sitt medvetande. Frågeställningar som är av mer eller mindre abstrakt, viktig eller komplex karaktär. Frågeställningar vars svar ännu inte nått dem eller svar de inte har förstått men som kanske skulle kunna förklaras för dem. Frågeställningar som kanske till och med inte har något svar i traditionell bemärkelse.

Mina frågor till dig:

1) Vilken av alla de frågor du skulle vilja få svar på, men som du inte anser att du än så långe har fått något övertygande eller bra svårt på, är den fråga som ligger dig ”varmast om hjärtat att få svaret på” eller som du är mest nyfiken på dess svar? Vilken är så att säga den fråga som du hade ställt om du visste att du bara fick ställa en fråga och att du därmed skulle få svaret på den?

Spännande och mycket bra frågeställning!  :)

Om jag bara fick ställa en fråga och fick ett verkligt sant svar på frågan skulle jag kanske ställa frågan:
Vad har Martinus fel i - och på vilket sätt är det fel i så fall - i allt det som han skrivit och presenterat,analyserat och framfört i sitt författarskap?

2) Motivera gärna varför du just valt den fråga du valt och hur du tänker kring det?

Det skulle vara spännande och se om det finns något som är fel eller om det finns några eller rentav kanske många fel i det Martinus skrivit och vad som är fel i så fall och på vilket sätt. Eftersom han själv stuckit ut hakan rejält och sagt (har hört det själv vid ett föredrag på nätet) att han inte kan ha/ta fel - utan har avslöjat "lisvmysteriets lösning".  
Samtidigt som jag tycker det är en sympatisk världsbild som tilltalar både förnuft och känsla (enligt min mening). Det hade varit spännande att kolla om det verkligen stämmer med allt han skrivit och sagt alltså...

3) Om du fick ett svar på den fråga du valt – hur tror du att det hade påverkat din syn på världen och ditt sätt att leva?

Om det hade visats sig att Martinus hade haft många fel genom svaret på frågan hade jag nog första tiden blivit lite förvånad och kanske lite illa till mods. Om svaret var att t ex inte återfödelsen existerade och var fel eller "det eviga jaget" i oss inte heller existerade och var fel så hade jag nog blivit mer en "Kronblom" istället för att tänka för mycket långt fram på lång sikt (som att utveckla nya förmågor och talanger som man har nytta av i sina senare liv...)  Förmodligen hade jag nog försökt "njuta mer i ögonblicket" och inte brukat min självdisciplin lika mycket. Men det är lite lurigt det där att svara på. Jag vet inte riktigt i skrivandes stund hur jag faktiskt hade reagerat...

4) Om du verkligen kom i en situation där du visste att du kunde få reda på svaret – ha de du verkligen ”vågat” ta reda på det då?

Bra fråga! Nyfiken som jag är kanske just denna nyfikenhet hade "vunnit" över rädslan. Jag tror definitivt att hjärtat hade bultat rätt så mycket snabbare just vid tidpunkten jag fått reda på  svaret. Blandat av en mix med mycket stark spänning, fascination och rädsla.  

[Cosmic philosopher]

Om du själv får svara på din egen fråga freddemalte - vilken fråga med stort F hade du då ställt?

Det hade varit intressant att läsa...  

[freddemalte]

1 Vad är meningen med rubbet?

Ja det är minsann en intressant fråga! Tror du att den har något svar eller att den är felställd?

2 Då hade jag haft större förståelse.

Mmmm så är det nog

3 Det hade nog blivit mer begripligt i sammanhanget.

Ok!

4 Med viss tvekan - ja.

Förstår det!

5 Vad är inte av filosofisk karaktär i en sån fråga man svarar på?

Bra fråga - egentligen kan man väl filosofera kring allt, men det skulle väl typ kunna vara: "Vem mördade Olof Palme?"

Hälsar Fredrik

[freddemalte]

Om du själv får svara på din egen fråga freddemalte - vilken fråga med stort F hade du då ställt? Det hade varit intressant att läsa...  

Hej Cosmic philosopher

Intressant att läsa dina tankar om Martinus och hur du förhåller dig till hans funderingar och läror i relation till de frågor jag har ställt. Även orligt att du frågar vad jag har för "favoritfråga"!

Det som jag är absolut (utan tvekan) mest intresserad av är hur andra människor (och förvisso andra varelser) upplever sina liv, sin värld och omgivning både rent vardagligt men även utifrån ett filosofiskt perspektiv á la "den andres fenomenologi". Det är egentligen det som är hela min drivkraft bakom mitt filosoferande, så som jag skriver i min signatur:

"För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner."

Jag har sedan jag var mycket liten alltid undrat hur det är att vara "den andre". Upplever vi saker och ting på ett liknande sätt? Kan man genom studier av varandras beteende dra slutsatser kring varandras inre världar? Har jag samma sorts känslor som andra? Vad fascinerar andra, vad hänför andra, vad älskar och hatar andra, vad tänker andra etc?

Det som lockar mig så med detta är just att den andre är så nära och uppenbar i min vardag; mina vänner, mina föräldrar, min sambo, min dotter, arbetskamrater etc - och ändå är de så oändligt långt bort i det att jag aldrig kan vara någon av dem - denna speciella mentala och filosofiskt abstrakta relation finner jag mycket märklig och intressant i sin vardagliga självklarhet . . .

Och för att återknyta till frågan om huruvida man verkligen skulle vilja få ett helt korrekt svar på allt detta är jag faktiskt (tro det eller ej) aningen tveksam - på något sätt ligger det något magiskt och hemlighetsfullt bakom det annanpsykiska - en magi som jag på något sätt inte vill avslöja helt men som jag samtidigt är extremt nyfiken på. För mig är det nog själv processen att treva mig fram genom dialog och samtal som lockar mig mest och kanske inte själva svaret som sådant.

Rent praktiskt och vardagligt tror jag (hoppas jag på) att jag kan ha väldigt stor nytta och glädje i att förstå andra människor och vara insatt i andras perspektiv och genom detta bli en trevligare, medmänskligare, intressantare och roligare medmänniska.

Hälsar
Fredrik

[Anne]

Fredde, jag är rätt säker (till skillnad från dig om jag har förstått dig rätt) på att det finns en Skapare och att min formulering "vad är meningen med rubbet?" är högst begriplig för Denne. Därmed inte sagt att Skaparen vill svara på det, vilket det kan finnas flera anledningar till. Jag har en tendens att tänka i lite större perspektiv. Ser det som lite futtigt att få vetskap om vem som mördade Palme om man hade En Fråga.

[Pilatus]

Fredde, jag är rätt säker (till skillnad från dig om jag har förstått dig rätt) på att det finns en Skapare och att min formulering "vad är meningen med rubbet?" är högst begriplig för Denne.

Varför fråga något så abstrakt väsen som en "Skapare" om en allt övergripande mening med "rubbet"? Universum är mörkt, kallt och ensamt. Kanske är det omöjligt för en gammal trött "Skapare" att hålla rätt på alla galaxer och någon liten planet där en av hans söner slogs sönder och samman innan han spikades upp på ett kors.

[klorofyll]

Jag vet inte.

Frågor tror jag generellt uppstår vid en konflikt mellan vad man tror och vad man vill, exempelvis om man tror att människor inte uppfattar en som man vill bli uppfattad.

[Anne]

Fredde, jag är rätt säker (till skillnad från dig om jag har förstått dig rätt) på att det finns en Skapare och att min formulering "vad är meningen med rubbet?" är högst begriplig för Denne.

Varför fråga något så abstrakt väsen som en "Skapare" om en allt övergripande mening med "rubbet"? Universum är mörkt, kallt och ensamt. Kanske är det omöjligt för en gammal trött "Skapare" att hålla rätt på alla galaxer och någon liten planet där en av hans söner slogs sönder och samman innan han spikades upp på ett kors.

Inget illa ment, men inte hade jag frågat dig iallfall. Ser ingen poäng med det. Med all respekt.

[Pilatus]

Fredde, jag är rätt säker (till skillnad från dig om jag har förstått dig rätt) på att det finns en Skapare och att min formulering "vad är meningen med rubbet?" är högst begriplig för Denne.

Varför fråga något så abstrakt väsen som en "Skapare" om en allt övergripande mening med "rubbet"? Universum är mörkt, kallt och ensamt. Kanske är det omöjligt för en gammal trött "Skapare" att hålla rätt på alla galaxer och någon liten planet där en av hans söner slogs sönder och samman innan han spikades upp på ett kors.

Inget illa ment, men inte hade jag frågat dig iallfall. Ser ingen poäng med det. Med all respekt.

Det finns många svar, lynx. Mitt svar står inte i vägen för någon att ha en helt annan uppfattning. Så du behöver bara ignorera vad jag skrev!

[Anne]

Nej, jag ignorerar inte vad du skrev, ser dig som berättigad till din uppfattning. Jag tror på en Skapare och att enbart denne kan svara på min fråga. Vad skulle du fråga själv?

[Pilatus]

Nej, jag ignorerar inte vad du skrev, ser dig som berättigad till din uppfattning. Jag tror på en Skapare och att enbart denne kan svara på min fråga. Vad skulle du fråga själv?

Vi beter oss som om jorden är en oändlig resurs. Vi beter oss som om just vi har rättigheter som tillkommer oss, men inte de andra. Vi anser att vårt sätt att leva är berättigat för oss, men inte för andra.

Jag skulle fråga om det finns något hopp för människan.

[Anne]

Pilatus, vad lägger du in för värderingar när du säger "något hopp för människan"? Gör du själv något i den linjen? Då finns det väl hopp?

[Pilatus]

Pilatus, vad lägger du in för värderingar när du säger "något hopp för människan"? Gör du själv något i den linjen? Då finns det väl hopp?

Det var min fråga med stort "F" om det finns något hopp för människan.
Givet att vi fortsätter med vapenrustningar, plundring av naturresurser och förstörelse av vår miljö är svaret ett kategoriskt nej. Inte en chans.

Vapen, till exempel Israel som håller på att utrusta de ubåtar som Tyskland levererat och till största delen finansierat med kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar, uppger veckotidningen Spiegel.

Flera svenska riksdagspartier föreställer sig att världen kan räddas om vi bara höjer bränsleskatten tillräckligt.
Det enda vi kan vara säkra på är att statens finanser skulle få ett tillskott med skärpt punktskatt, men det blir ju inte miljön bättra av.

Naturresurser, i flera länder ökar snabbt befolkningen sin levnadsstandard. Fler bilar, ökad konsumtion och flygresor blir i förlängningen en helt omöjlig belastning på jordens resurser.

Så vad gör jag för att förbättra jordens möjligheter att kunna förbli en blå planet, med ett rikt- växt och djurliv? Jag försöker följa Voltaires uppmaning att man måste "odla sin trädgård".