En undran som trots en del internetsökande inte fått ngt tillfredsställande svar, men varför var det aldrig i Afrika som industrialiseringen föddes? Eller kanske rättare sagt, vad var skillnaderna mellan europèerna - som kunde skapa en industrialiseringsprocess - och afrikanerna - som levde kvar i samma gamla primitiva nomadkultur?
Om svaren bryts ner till några faktorer som exv. jordbrukskultur, renässansen osv. så undrar jag fortfarande varför just europèerna och inte afrikanerna började utveckla idèerna och skrida till handling. Fanns inte samma nyfikenhet, kreativitet, förutsättningar etc, eller whats the deal?
Inga rasbiologiska/rasisitiska orsaksförklaringar, tack.
[/b]
Varför startade processen i Europa och inte i Afrika?
Moderator: Moderatorgruppen
-
Ungkarl
Afrika var ganska isolerat geografiskt. Tänk saharaöknen.
Klimatet kan vara en faktor. Det ligger säkert också en poäng i t.ex. Jarred Diamonds tes om att utbudet på grödor och djur som går att domesticera i olika områden (t.ex. the fertile crescent) kan ha spelat en roll i vart utvecklingen tog fart först.
Klimatet kan vara en faktor. Det ligger säkert också en poäng i t.ex. Jarred Diamonds tes om att utbudet på grödor och djur som går att domesticera i olika områden (t.ex. the fertile crescent) kan ha spelat en roll i vart utvecklingen tog fart först.
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Varför startade processen i Europa och inte i Afrika?
Hej RestlessRestless skrev:En undran som trots en del internetsökande inte fått ngt tillfredsställande svar, men varför var det aldrig i Afrika som industrialiseringen föddes? Eller kanske rättare sagt, vad var skillnaderna mellan europèerna - som kunde skapa en industrialiseringsprocess - och afrikanerna - som levde kvar i samma gamla primitiva nomadkultur?
Om svaren bryts ner till några faktorer som exv. jordbrukskultur, renässansen osv. så undrar jag fortfarande varför just europèerna och inte afrikanerna började utveckla idèerna och skrida till handling. Fanns inte samma nyfikenhet, kreativitet, förutsättningar etc, eller whats the deal?
Inga rasbiologiska/rasisitiska orsaksförklaringar, tack.
[/b]
De tyckte väl det var meningslöst att äga en iPhone . . .
Mvh
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Babylonierna utvecklade aldrig heller ett industrisamhälle fästan de levde i städer i tusentals år,
men då bodde de flesta i alla fall på landet som åkerbönder för att försörja städerna.
Det beror kanske på hur man definerar industrisamhälle.
Serietillverkning förekommer i viss grad i alla samhällen,
det beror nog på hur stort behovet är för massproduktion,
på hur stor konsumentgrupperna är och hur stor köpkraft de har,
tillgång till råvaror med mera.
Om någon komponent är svag så kommer inte processen igång.
Början av industriåldern sammanfaller vid en tid de europeiska staterna bedriver kolonialpolitik,
så råvaror strömmer in till en stor befolkning och distribueras.
Välstånd, kunskap och teknologi strömmer inte lika snabb tillbaka till kolonierna,
det är inte avsikten att bygga upp dessa länder mer än vad som behövs för att
dessa ska kunna fortsätta att leverera råvaror.
Man skulle kunna då fråga sig varför det var de Babyloniska stadborna som hade städer
och inte lantisarna.
men då bodde de flesta i alla fall på landet som åkerbönder för att försörja städerna.
Det beror kanske på hur man definerar industrisamhälle.
Serietillverkning förekommer i viss grad i alla samhällen,
det beror nog på hur stort behovet är för massproduktion,
på hur stor konsumentgrupperna är och hur stor köpkraft de har,
tillgång till råvaror med mera.
Om någon komponent är svag så kommer inte processen igång.
Början av industriåldern sammanfaller vid en tid de europeiska staterna bedriver kolonialpolitik,
så råvaror strömmer in till en stor befolkning och distribueras.
Välstånd, kunskap och teknologi strömmer inte lika snabb tillbaka till kolonierna,
det är inte avsikten att bygga upp dessa länder mer än vad som behövs för att
dessa ska kunna fortsätta att leverera råvaror.
Man skulle kunna då fråga sig varför det var de Babyloniska stadborna som hade städer
och inte lantisarna.
Det är en vanlig uppfattning att civilisationen är den naturliga utvecklingen efter att människan varit nomader, men denna uppfattning börjar att förändras allt mer och man börjar att erkänna nomadfolken utifrån deras egen kultur, snarare än en "primitiv föregångare" till vår egen.
Samerna använder förvisso numera modern teknik i deras traditionella bruk, men att säga att de har blivit civiliserade är nog att gå för långt. Missuppfattningen beror förmodligen på att den världsbild som existerar i civilisationen sällan diskuterats och man har aldrig riktigt studerat skillnaderna i världsbilder mellan stadsfolket och nomadfolken.
Så för att förstå hur ångmaskinen kunde utvecklas i civilisationen och inte i ett nomadsamhälle måste man nog titta närmare på vad för slags vision som driver civilisationen jämfört mot nomadfolken. Nomadfolken har alla olika visioner och mytologier, aboriginerna tror på drömtiden och de flesta "primitiva" folk anser att världen är en helig plats.
Deras livsstil går ut på att ta de resurser man behöver i världen och lämna resten ifred.
Civilisationen utvecklade sitt totalitära jordbruk för omkring 10000 år sedan och rangordnade sitt samhälle i arbetare och ägare och denna livsstil gjorde därför att ägarna blev oerhört rika och även att det blev fler arbetare. Man behövde därför öka på produktionen för att kunna försörja en ökande befolkningstillväxt. Så civilisationen har alltid försökt att effektivisera sin produktion och det är här nyckeln bakom den senare tidens teknologiska utveckling förmodligen har sitt ursprung.
Genom ångmaskinen så kunde produktionen effektiviseras betydligt och när maskinerna slog igenom på allvar så hade civilisationens folk en betydligt effektivare produktionsapparat så att de kan exploatera världens resurser i betydligt större utsträckning och med mindre arbete än vad som krävdes förut.
Så ångmaskinen och industrialiseringen, maskiner och oljeinhämtning och datorer och så vidare kommer från civilisationens krav på effektivisering för att öka på produktionen för att kunna försörja en ständigt ökande befolkning.
Genom att nomadfolken bara tar det dom behöver så är beolkningstillväxten i nomadsamhällen relativt stabil, jämfört mot civilisationen där befolkningstillväxten är explosionsartad, särskilt de senaste 100 åren, förmodligen en följd av industrialiseringens effektiviseringar och ökande produktion av mat.
Så det har inte med att vi är smartare än nomadfolken att göra, utan vad för slags behov som existerar. Nomadfolken kan försörja sig utifrån vad som dom kan odla och hämta där dom lever. Medan vi har en uppdelning mellan arbetare och ägare och den ökande befolkningstillväxten som är en effekt av att göra ägarna rika gör att vi hela tiden måste effektivisera som i sin tur leder till en ständigt ökande befolkningstillväxt och därmed också ett ständigt behov av att effektivisera ytterligare.
Samerna använder förvisso numera modern teknik i deras traditionella bruk, men att säga att de har blivit civiliserade är nog att gå för långt. Missuppfattningen beror förmodligen på att den världsbild som existerar i civilisationen sällan diskuterats och man har aldrig riktigt studerat skillnaderna i världsbilder mellan stadsfolket och nomadfolken.
Så för att förstå hur ångmaskinen kunde utvecklas i civilisationen och inte i ett nomadsamhälle måste man nog titta närmare på vad för slags vision som driver civilisationen jämfört mot nomadfolken. Nomadfolken har alla olika visioner och mytologier, aboriginerna tror på drömtiden och de flesta "primitiva" folk anser att världen är en helig plats.
Deras livsstil går ut på att ta de resurser man behöver i världen och lämna resten ifred.
Civilisationen utvecklade sitt totalitära jordbruk för omkring 10000 år sedan och rangordnade sitt samhälle i arbetare och ägare och denna livsstil gjorde därför att ägarna blev oerhört rika och även att det blev fler arbetare. Man behövde därför öka på produktionen för att kunna försörja en ökande befolkningstillväxt. Så civilisationen har alltid försökt att effektivisera sin produktion och det är här nyckeln bakom den senare tidens teknologiska utveckling förmodligen har sitt ursprung.
Genom ångmaskinen så kunde produktionen effektiviseras betydligt och när maskinerna slog igenom på allvar så hade civilisationens folk en betydligt effektivare produktionsapparat så att de kan exploatera världens resurser i betydligt större utsträckning och med mindre arbete än vad som krävdes förut.
Så ångmaskinen och industrialiseringen, maskiner och oljeinhämtning och datorer och så vidare kommer från civilisationens krav på effektivisering för att öka på produktionen för att kunna försörja en ständigt ökande befolkning.
Genom att nomadfolken bara tar det dom behöver så är beolkningstillväxten i nomadsamhällen relativt stabil, jämfört mot civilisationen där befolkningstillväxten är explosionsartad, särskilt de senaste 100 åren, förmodligen en följd av industrialiseringens effektiviseringar och ökande produktion av mat.
Så det har inte med att vi är smartare än nomadfolken att göra, utan vad för slags behov som existerar. Nomadfolken kan försörja sig utifrån vad som dom kan odla och hämta där dom lever. Medan vi har en uppdelning mellan arbetare och ägare och den ökande befolkningstillväxten som är en effekt av att göra ägarna rika gör att vi hela tiden måste effektivisera som i sin tur leder till en ständigt ökande befolkningstillväxt och därmed också ett ständigt behov av att effektivisera ytterligare.
Hypotetiskt spånande:
Man kan tänka sig det hela som ett samspel mellan empati och psykopati. (och psykopatin dominerade)
Empatin verkar existera mindre i de rika delarna av samhället, vetenskapen saknar empati, även etiken är empatilös,
Denna psykopati livnär sig på empati och den empatiske vill forma och ge psykopaten empati.
Kanske industrialiseringen gynnades av detta samspel. Nomader har eventuellt inte samma behov av psykopater,
psykopaterna fick samhällen och empatin levde vidare hos nomaderna och naturen.
Man kan tänka sig det hela som ett samspel mellan empati och psykopati. (och psykopatin dominerade)
Empatin verkar existera mindre i de rika delarna av samhället, vetenskapen saknar empati, även etiken är empatilös,
Denna psykopati livnär sig på empati och den empatiske vill forma och ge psykopaten empati.
Kanske industrialiseringen gynnades av detta samspel. Nomader har eventuellt inte samma behov av psykopater,
psykopaterna fick samhällen och empatin levde vidare hos nomaderna och naturen.
Såg på teve igår om byarna i Alaska - då någon får tag i en älg exempelvis
så får alla ta för sig, byborna kommer med sina plastpåsar till jägaren och han delar ut bitarna.
Här så går vi till butikerna (som alltså drivs av psykopater) - inga pengar, ingen mat.
Detta evige roffandet gör ändå att det bor 8 millioner löneslavar i landet istället
för bara 100.000 glada dagdrivare som är skonsamma mot naturen.
Vilket är att föredra? Rovdriften ger ju mat till fler människor.
Om svensken slutar roffa och anpassar sitt antal till miljön så får vi slopa landets försvar också,
och då bli vi invaderade av Norge. (exempelvis)
Territorialstaterna ligger i konkurans med varandra genom sina hanterare,
och kommer inte att låta någon granne att utvecklas mot ett annat håll.
Vi som lever här är kanske föga annat än passagerare, vi tillåts inte styra skeppet,
enbart att inreda vår egen lille hytt, under överseende.
så får alla ta för sig, byborna kommer med sina plastpåsar till jägaren och han delar ut bitarna.
Här så går vi till butikerna (som alltså drivs av psykopater) - inga pengar, ingen mat.
Detta evige roffandet gör ändå att det bor 8 millioner löneslavar i landet istället
för bara 100.000 glada dagdrivare som är skonsamma mot naturen.
Vilket är att föredra? Rovdriften ger ju mat till fler människor.
Om svensken slutar roffa och anpassar sitt antal till miljön så får vi slopa landets försvar också,
och då bli vi invaderade av Norge. (exempelvis)
Territorialstaterna ligger i konkurans med varandra genom sina hanterare,
och kommer inte att låta någon granne att utvecklas mot ett annat håll.
Vi som lever här är kanske föga annat än passagerare, vi tillåts inte styra skeppet,
enbart att inreda vår egen lille hytt, under överseende.
Ner med enfalden! Heja mångfalden!
Hade hoppats på en högre diskussionsnivå. Här är några egna tankar alltsedan inlägget skapades.
Ur Erich fromms "flykten från friheten":
"Sysselsättning i denna mening får karaktären av ett tvång; man måste vara sysselsatt för att övervinna känslan av tvivel och vanmakt" (s. 68).
och...
"Denna nya inställning till arbete och strävan som självändamål kan betraktas som den viktigaste psykologiska förändringen hos människorna sedan medeltidens slut" (s. 69).
och...
"Impulsen till oavbrutet arbete blev en av de viktigaste produktiva krafterna, inte mindre viktig för utvecklingen av vårt industriella system än ångan och elektriciteten" (s. 70).
Vad säger ni om denna psykologiska förklaring? Den säger väl mer om europèerna än afrikanerna i en direkt mening men indirekt säger den väl också om vad som inte hände med människorna i bl.a Afrika efter medeltidens slut.
Ur Erich fromms "flykten från friheten":
"Sysselsättning i denna mening får karaktären av ett tvång; man måste vara sysselsatt för att övervinna känslan av tvivel och vanmakt" (s. 68).
och...
"Denna nya inställning till arbete och strävan som självändamål kan betraktas som den viktigaste psykologiska förändringen hos människorna sedan medeltidens slut" (s. 69).
och...
"Impulsen till oavbrutet arbete blev en av de viktigaste produktiva krafterna, inte mindre viktig för utvecklingen av vårt industriella system än ångan och elektriciteten" (s. 70).
Vad säger ni om denna psykologiska förklaring? Den säger väl mer om europèerna än afrikanerna i en direkt mening men indirekt säger den väl också om vad som inte hände med människorna i bl.a Afrika efter medeltidens slut.
Restless skrev:Hade hoppats på en högre diskussionsnivå. Här är några egna tankar alltsedan inlägget skapades.
Ur Erich fromms "flykten från friheten":
"Sysselsättning i denna mening får karaktären av ett tvång; man måste vara sysselsatt för att övervinna känslan av tvivel och vanmakt" (s. 68).
och...
"Denna nya inställning till arbete och strävan som självändamål kan betraktas som den viktigaste psykologiska förändringen hos människorna sedan medeltidens slut" (s. 69).
och...
"Impulsen till oavbrutet arbete blev en av de viktigaste produktiva krafterna, inte mindre viktig för utvecklingen av vårt industriella system än ångan och elektriciteten" (s. 70).
Vad säger ni om denna psykologiska förklaring? Den säger väl mer om europèerna än afrikanerna i en direkt mening men indirekt säger den väl också om vad som inte hände med människorna i bl.a Afrika efter medeltidens slut.
Jaha, var det det du syftade på med en högre diskussionsnivå? Nej, förklaringen ligger i det romerska arvet med samhällsklasser som varit förhärskande i vår del av världen.
Det är skillnad på att tillverka för behov och masstillverka för att skapa behov.
Industrin kanske kan delas upp i två grupper här. Den nödvändiga och den onödiga industrin.
Den nödvändiga försörjer en stad med det nödvändiga.
Den onödvändiga producerar ett överskott och priserna blir låga och man måste massproducera än mer.
Hela det systemets komplexitet kan inte förklaras med en enkel psykologi eller med få ord beskriva en kulturs utveckling.
Vi kan konstatera hur saker ser ut, men inte på ett enkelt vis säga vad det beror på.
Jag själv är en arbetare som mår bra av att arbeta. Varför jag mår bra av att arbeta kan inte heller förklaras med enkla meningar.
Dess bakomliggande orsaker är komplexa, alltifrån gener och biologi till kulturella värderingar och även en visst behov av att tillfredsställa min vardag med icke nödvändiga produkter. Att inte kunna försörja sig själv ger en viss vanmakts känsla. Att försätta någon i vanmakt är normalt sett en grov kriminell handling, och samhället måste lösa den biten. En människa ska känna sig trygg oavsett om denne har ett arbete eller inte.
Jag hade föredragit att leva i en liten by där man delar resurser med varandra, Men dessa byar dör ut, landsbygden är ett minne blott.
Urbaniseringen fortsätter tills allt kommer att braka ihop. Den onödiga konsumtionen måste få ett slut, ingen gynnas av den mer än penningkarlen.
funderar just nu lite runt KPI, jordens population och urbaniseringen.
Kurvorna verkar följa varandra med en viss fasförskjutning. Vad kan det betyda ?
Denna är lite kul med:
Sensmoral, ?
Industrin kanske kan delas upp i två grupper här. Den nödvändiga och den onödiga industrin.
Den nödvändiga försörjer en stad med det nödvändiga.
Den onödvändiga producerar ett överskott och priserna blir låga och man måste massproducera än mer.
Hela det systemets komplexitet kan inte förklaras med en enkel psykologi eller med få ord beskriva en kulturs utveckling.
Vi kan konstatera hur saker ser ut, men inte på ett enkelt vis säga vad det beror på.
Jag själv är en arbetare som mår bra av att arbeta. Varför jag mår bra av att arbeta kan inte heller förklaras med enkla meningar.
Dess bakomliggande orsaker är komplexa, alltifrån gener och biologi till kulturella värderingar och även en visst behov av att tillfredsställa min vardag med icke nödvändiga produkter. Att inte kunna försörja sig själv ger en viss vanmakts känsla. Att försätta någon i vanmakt är normalt sett en grov kriminell handling, och samhället måste lösa den biten. En människa ska känna sig trygg oavsett om denne har ett arbete eller inte.
Jag hade föredragit att leva i en liten by där man delar resurser med varandra, Men dessa byar dör ut, landsbygden är ett minne blott.
Urbaniseringen fortsätter tills allt kommer att braka ihop. Den onödiga konsumtionen måste få ett slut, ingen gynnas av den mer än penningkarlen.
funderar just nu lite runt KPI, jordens population och urbaniseringen.
Kurvorna verkar följa varandra med en viss fasförskjutning. Vad kan det betyda ?
Denna är lite kul med:
Sensmoral, ?
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Marko skrev:Att inte kunna försörja sig själv ger en viss vanmakts känsla. Att försätta någon i vanmakt är normalt sett en grov kriminell handling, och samhället måste lösa den biten. En människa ska känna sig trygg oavsett om denne har ett arbete eller inte.
Du skriver att det normalt sett är en grov kriminell handling att "försätta någon i vanmakt". Vilka är då undantagen? Ett uppenbart undantag är förstås när polisen försätter en farlig brottsling i vanmakt för att skydda allmänheten, och liknande. Men kan det inte även vara rätt att försätta en oskyldig person i "vanmakt", som t.ex. när A, genom att helt enkelt driva igenom sin äganderätt, kan anses "försätta" B i "vanmakt"? Om du upplever dig befinna dig i ekonomisk "vanmakt" och därför ber att få låna pengar av mig, och jag lånar ut pengar till dig på villkor att du betalar tillbaka inom en månad, har du då skyldighet att betala tillbaka enligt överenskommelse även om det skulle försätta dig i samma "vanmakt" som du befann dig i innan jag lånade ut pengar till dig? Om du vägrar betala tillbaka (för att inte åter hamna i "vanmakt"), bör jag då ha rätt att via någon rättsprocess tvinga dig att betala (i mån av möjlighet) vare sig du vill det eller inte? Hur definierar du "vanmakt" i ett sådant fall? Hur "svårt" måste du ha det för att det ska kunna vara korrekt att säga att du befinner dig i "vanmakt"? Hur mycket tillgångar och inkomster får du ha, som mest, om det ska vara korrekt att säga att du befinner dig i "vanmakt"? Anta att du svarar "max 1000 kronor i månaden att leva på, totalt". Varför dra gränsen just där (om du drar den där, bara för att ta ett exempel)? Varför inte dra gränsen vid 999 kronor eller 1001 kronor, till exempel? Med vilken rätt kan man hävda att en krona skulle göra att du plötsligt skulle gå från att befinna dig i "vanmakt" till att inte befinna dig i "vanmakt"? En krona kan på sin höjd göra så att du hamnar i lite mindre vanmakt (eller i lite mer makt) över din tillvaro. Vanmakt, liksom så mycket annat, är en gradfråga, inte en fråga om antingen-eller. Motsatsen till vanmakt är makt, och det är därifrån ordet vanmakt kommer, så låt oss istället prata om makt. Makt är en gradfråga. Att säga "den och den har makt, men den och den har inte makt" är att dra en godtycklig gräns. Mindre godtyckligt är att säga "den och den har si och så mycket mer makt än den och den". Alla har vi makt, i någon mån, och vanmakt i någon mån, vi har bara olika mycket makt respektive vanmakt. Att prata om vanmakt, som om det vore något man antingen befann sig i eller inte befann sig i, osynliggör att makt/vanmakt bara är en gradfråga och skapar illusionen att det skulle finnas någon självklar rätt att inte befinna sig i "vanmakt", som om "vanmakt" skulle vara något väldefinierat. När någon använder ordet vanmakt på det sättet, frestas jag fråga "vanmakt till vad?" Vi alla befinner oss i en kolossal vanmakt om det t.ex. är fråga om att styra hela universum. Vi har alla kolossal makt jämfört med vad en sten har. En sten kan inte göra något annat än vara en sten, vi kan göra massor med saker oavsett vilken ekonomi etc vi har. Allt detta tycks man blunda för om man bara säger "att försätta någon i vanmakt är normalt sett en grov kriminell handling".
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Re: Varför startade processen i Europa och inte i Afrika?
Restless skrev:En undran som trots en del internetsökande inte fått ngt tillfredsställande svar, men varför var det aldrig i Afrika som industrialiseringen föddes? Eller kanske rättare sagt, vad var skillnaderna mellan europèerna - som kunde skapa en industrialiseringsprocess - och afrikanerna - som levde kvar i samma gamla primitiva nomadkultur
Hetta är tröttande för människor. När det är riktigt, riktigt varmt brukar vi människor vilja ta det lugnt och inte jobba så hårt. Hjärnan alstrar väldigt mycket värme när den arbetar (mer än resten av kroppen, vad jag har förstått), så i ett klimat där dessutom luften omkring hjärnan är väldigt varm redan som den är, blir hjärnan inte nedkyld optimalt, och då blir det för varmt inne i hjärnan för att optimalt tänkande ska kunna äga rum. Därför tänker jag att det faktum att européerna kommit längre i industrialisering än afrikanerna kan bero på att människohjärnan av natur fungerar bäst i just den temperatur vi har här i den tempererade zonen, där Europa ligger.* Och att vilken temperatur som är optimal för människohjärnans tänkande inte hunnit förändras under det trots allt begränsat antalet generationer av evolution människohjärnan hittills haft på sig att adapteras genetiskt, i sin utformning, till att vistas i tropiskt klimat. Ungefär som att en bil, oavsett modell, tar sig fram bättre på plan mark än på ojämn mark, oavsett hur många försök biltillverkare och uppfinnare gör att ändra på den saken.
Denna förklaring ska inte förväxlas med att vita skulle vara intelligentare än afrikaner. Vita kanske bara råkar ha en mer gynnsam temperatur att tänka i. Vuxna andra generationens invandrare från Afrika, "genetiska afrikaner som växt upp i västvärlden" så att säga, brukar väl prestera lika bra intellektuellt (i yrkeskarriär, på IQ-tester etc) som vita västerlänningar, under förutsättning att de fått utbilda sig under samma förhållanden, lika mycket, med lika bra lärare och läromedel etc, som de vita? Eller?
En alternativ förklaring, som dock inte behöver utesluta den ovanstående, är att det är svårt för varje enskild afrikan att bidra lika mycket till Afrikas utveckling som en vit västerlänning i väst kan bidra till västvärldens utveckling, detta eftersom hans omgivning fungerar bromsande på hans utveckling eftersom den inte kan tillhandahålla lika bra utbildning m.m. som västvärlden kan tillhandahålla till de sina. Det räckte kanske med att västvärlden en gång i tiden kom in i en "god cirkel" av ständigt ackumulerande kunskap och en alltmer kunskapsökningsfrämjande kultur, så fortsätter denna goda cirkel mer eller mindre av egen kraft, medan det måste till en mycket större ansträngning för att påbörja en god cirkel från att inte befinna sig i en. Många stora samarbetsprojekt som ger stor utdelning i slutändan kräver stora uppoffringar från de individer som sätter igång det, men kräver sedan inte alls så mycket uppoffring från de individer som bara fortsätter hålla igång det i generation efter generation. Jag tänker mig att det är likadant med civilisationers utveckling. Det är väldigt svårt för en civilisation att börja utvecklas, men väldigt lätt att fortsätta utvecklas när utvecklingen väl kommit igång. Afrika har kanske helt enkelt haft oturen att inte ha kommit igång än. Det hade kanske mycket väl kunnat bli så att inte heller vi kom igång då när vi kom igång, och då kanske vi inte hade kommit igång än idag (eftersom det är så svårt att komma igång).
*) Ytterligare nedkylning av hjärnan utöver vad vårt tempererade klimat ger kanske inte har ytterligare optimerande effekt på hjärnans kapacitet, något som skulle kunna förklara varför eskimåerna inte gått om oss i industrialisering. Att vi istället gått om dem i industrialisering kan förklaras med att 1) det bott folk här längre än det bott folk där, så att teknikutvecklingen fått mer tid på sig här, och/eller att 2) det är svårt att bryta metaller till effektiva redskap och få tag på virke till hus och fabriker m.m. i en miljö där allt man hittar är en massa snö, is och sälar.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster