Existerar sk. blandekonomi?

[stradde]

Hejsan!

Det här är nog en dum fråga, men jag ställer den ändå för att se hur diskussionen fortlöper.

Existerar sk. blandekonomi?

Ibland när jag har disskuterat den svenska ( skandinaviska) ekonomiska modellen
och kallat för modellen "blandekonomi" så har en del ilsknat till och menat att begreppet är nonsens. Dvs. att man antingen har en liberal marknadsekonomi som de flesta länder i världen har mer eller mindre. Och att det är mer eller mindre kapitalism ( även om ex. Sverige har ett skattetryck på över 50% ) Eller att man har ett kommunistiskt system, dvs. planerad ekonomi istället för marknad.

Min åsikt är att, Ja det existerar blandekonomier och att ex. Sverige, har en planerad finansierad välfärd men även en "ren" marknad. Ex. den finansiella sektorn, och att företag kan etablera sig och flytta lika fritt här som i andra länder i EU.

Beroende på hur vänster eller höger man är så kan man ju tycka att Sverige är liberalt eller icke liberalt land. Och argumenten för åsikterna är intressanta!

[Ripper]

Ja, det är väl klart att det finns blandekonomier? Jag förstår inte riktigt hur man kan påstå annat...vad skulle man annars kalla exempelvis Sverige?
Vi är uppenbart ingen ren planekonomi och lika uppenbart ingen ren marknadsekonomi.

Själv skulle jag snarare gå åt rakt motsatta håller och påstå att alla kapitalismer är olika grader av blandekonomier. Stat och marknad är inga motsatspar utan båda väsentliga för att kapitalismen skall kunna existera. Även nyliberaler vill ha en en liten stat och även i planekonomier som exempelvis Sovjetunionen existerade en slags marknad.

[Stefan]

"Blandekonomi" var väl ett begrepp man uppfann för att beteckna en medelväg mellan kommunismen och kapitalismen. Själv tycker jag inte att dagens Sverige är en medelväg mellan dessa system och således tycker jag att termen för närvarande saknar extension. Om Sverige infört löntagarfonder, omfattande statligt eller arbetarägande, etc kunde vi kallats blandekonomi. Knappast idag.

Men egentligen visar detta på hur inadekvata de begrepp som endast arbetar med fasta lägen är för att beskriva en skala. Vad vi beskriver är nämligen en skala: från 0 till 100 % kommunism. "Blandekonomi" skulle vara ett begrepp som passade de ekonomier i segmentet 33-67 % kommunism, säg. Där anser jag inte att Sverige ligger idag: istället ligger vi kanske på 25 %. Men det vore alltså bättre att uttrycka sig med hjälp av dessa procentsatser: "Sverige är en kommuniststat till 25 %", alternativt "Sverige är en kapitatilststat till 75 %".

Det kanske låter bisarrt att säga att Sverige är en kommuniststat till 25 %. Man kanske invänder att "Sverige är ju inte alls en kommuniststat". Men detta är analogt med detta fall: "Dvärgen är 80 cm lång." Lång? Han år ju inte alls lång. Han är ju kort!

Saken är den att i dessa fall har vi omvandlar begreppen "kommunist" och "lång" från att vara jämförande begrepp: (man är "längre än") till att vara kvantitativa begrepp. Jag tror att detta är i linje med de intressanta riktlinjer för explikationer av vetenskapliga begrepp som Carnap gör i inledningen till Logical Foundations of Probabability, ett mycket intressant avsnitt.

Och ja, jag visar tecken på begynnande galenskap...

[PopJimmy]

Och ja, jag visar tecken på begynnande galenskap...

Jag tror inte du behöver oroa dig, är inte den störste galningen ofta den som tror sig vara helt rumsren?

[stradde]

Och ja, jag visar tecken på begynnande galenskap...

Jag tror inte du behöver oroa dig, är inte den störste galningen ofta den som tror sig vara helt rumsren?

Japp om man själv tycker att man spårar ur, så är det snarare självkännedom eller liknande..

[stradde]

"

Men egentligen visar detta på hur inadekvata de begrepp som endast arbetar med fasta lägen är för att beskriva en skala. Vad vi beskriver är nämligen en skala: från 0 till 100 % kommunism. ..
Saken är den att i dessa fall har vi omvandlar begreppen "kommunist" och "lång" från att vara jämförande begrepp (man är "längre än") till att vara kvantitativa begrepp. Jag tror att detta är i linje med de intressanta riktlinjer för explikationer av vetenskapliga begrepp som Carnap gör i inledningen till Logical Foundations of Probabability, ett mycket intressant avsnitt.

Och ja, jag visar tecken på begynnande galenskap...

Nejdå, hellre galen än fullt normal..

Blandekonomi begreppet skulle jag gissa uppkommit för att folk skall kunna få bilder i skallen.

Blev några intressanta svar. Sedan är det frågan hur en nationalekonom skulle svara, antagligen vill man ändå kunna dela in länder i fina kollumner och jämföra. Generaliseringer är ju gångbart i politik.

Det blir ju alltid bökigt för en politiker att ställa sig frågan om alla har sama bild vad kommunism, kapitalism är, och var den exakta gränsen går? Vad som är 90% och vad som är 70%

Man kan ju i pol. filosofi gräva ner sig i skyttegravarna för att tala om frihet som + eller - och beroende på hur man argumenterar så kan man ju få de mest fantastiska resultat

mmm.. undra om jag skrivit som jag tänkt? ja. det får bli det, det blir[/i][/u]

[Lasarus]

Jag skulle nog vilja påstå att blandekonomi är det enda ekonomiska system som idag existerar.

[brtkrbzhnv]

Men egentligen visar detta på hur inadekvata de begrepp som endast arbetar med fasta lägen är för att beskriva en skala. Vad vi beskriver är nämligen en skala: från 0 till 100 % kommunism. "Blandekonomi" skulle vara ett begrepp som passade de ekonomier i segmentet 33-67 % kommunism, säg. Där anser jag inte att Sverige ligger idag: istället ligger vi kanske på 25 %. Men det vore alltså bättre att uttrycka sig med hjälp av dessa procentsatser: "Sverige är en kommuniststat till 25 %", alternativt "Sverige är en kapitatilststat till 75 %".

I stället för Stefans subjektiva mått kan man annars använda det någorlunda objektiva måttet statsbudget/BNP och komma fram till att Sverige är ungefär hälften plan- och hälften marknadsekonomi, och så kan man ju skippa de laddade begreppen kommunism/kapitalism också när man ändå är igång, så kanske man kan få en konstruktiv debatt till slut.

Om inte hälften av varje är en blandekonomi kan man ju undra vad som är det.

[Stefan]

stället för Stefans subjektiva mått kan man annars använda det någorlunda objektiva måttet statsbudget/BNP och komma fram till att Sverige är ungefär hälften plan- och hälften marknadsekonomi, och så kan man ju skippa de laddade begreppen kommunism/kapitalism också när man ändå är igång, så kanske man kan få en konstruktiv debatt till slut.

Håller med om att "kommunism/kapitalism" inte är riktigt passande begrepp, men det var mest eftersom begreppet kom till under den tiden som jag använde dem.

"Statsbudget/BNP" är inte helt fel men missar en hel del, som arbetsrättslagstiftning, grad av ev kooperativt ägande, mm. Jag vet inte hur stor del av Sovjets eller Kubas BNP som upptas/upptogs av statsbudgeten, men om den inte är högre än Sveriges känns ju måttet ganska misslyckat. Men visst borde måttet operationaliseras på något sätt.

[brtkrbzhnv]

Håller med om att "kommunism/kapitalism" inte är riktigt passande begrepp, men det var mest eftersom begreppet kom till under den tiden som jag använde dem.

"Statsbudget/BNP" är inte helt fel men missar en hel del, som arbetsrättslagstiftning, grad av ev kooperativt ägande, mm. Jag vet inte hur stor del av Sovjets eller Kubas BNP som upptas/upptogs av statsbudgeten, men om den inte är högre än Sveriges känns ju måttet ganska misslyckat. Men visst borde måttet operationaliseras på något sätt.

Visst kan man tycka att ett land i vilket fackföreningar är förbjudna eller företag måste följa arbetskyddsregler har större statlig styrning, och därför ligger närmre en planekonomi, men jag tycker att man skall försöka hålla sådana frågor utanför, dels för att det är omöjligt att mäta, dels för att det egentligen inte gör någon större skillnad: ett land där staten äger allt är lika planekonomiskt om man får starta fackförbund som om man inte får det. Det är inte heller en fråga om hur snäll staten är mot arbetsköpare/arbetssäljare, utan bara hurpass stor del av ekonomin den kontrollerar. Kooperativt ägande fås med precis som allt annat privat ägande.

Det är svårt att finna information om Sovjetunionen på Internet, på grund av att det var så länge sedan, men jag har i alla fall kunnat se att Ungern 1995 hade en kvot på 0,526 och 2001 på 0,430, där förändringen väl antyder (och man även i övrigt skulle antaga) att det varit än högre innan. Det torde i vart fall stå klart att Sovjetunionen med satellitstater inte hade någon större privat sektor, tycker jag – det är väl inte en kontroversiell fråga, direkt?

Jag vet förvisso inget om Kubas kvot, men jag misstänker att det kan vara vanskligt att jämföra med ett land på en så mycket lägre ekonomisk nivå – ett fattigt land kan satsa en stor del av BNP på rättsväsende och annat inte ens en nyliberal skulle förebrå landet för medan en stor stat i ett ekonomiskt välutvecklat land måste syssla med saker utanför statens traditionella kärnfunktioner.