Är vi på väg mot inbördeskrig?

[Mlw]

David Betz, professor vid King's College London, argumenterar i artikeln Civil War Comes to the West för att inbördeskrig blir den dominerande militära och strategiska frågan för västvärlden i de kommande åren, i motsats till vad som vanligtvis förutspås i litteraturen om framtida krig.

Betz menar att det största hotet mot västvärldens säkerhet och välstånd inte kommer utifrån, utan från intern social instabilitet, strukturell och ekonomisk nedgång, kulturell uttorkning och vad han kallar eliternas feghet. Han påpekar att medan EU:s utrikeschef Josep Borrell beskrev Europa som en "trädgård" i kontrast till resten av världens "djungel", är verkligheten att väst själv genomgår en djupgående fragmentering.

Forskningen om inbördeskrig har traditionellt visat att rika och politiskt stabila länder sällan drabbas av sådana konflikter. Men enligt Betz gäller inte längre de förutsättningar som tidigare skyddade västländerna. Han pekar på kraftigt sjunkande förtroendenivåer i samhället, där forskning visar att misstro nu är samhällets grundkänsla. I USA ansåg 68 procent redan 2019 att det var nödvändigt att reparera förtroendet för regeringen, och hälften menade att förtroendekrisen representerade en "kulturell sjukdom".

Denna förtroendeförlust återspeglar en kollaps av det sociala kapitalet som håller samhället samman. Betz citerar både Angela Merkel och David Cameron som pekade på mångkulturalismens misslyckanden i sina respektive länder. Digitala medier och identitetspolitik har förvärrat politisk polarisering, där människor lever i isolerade "filterbubbor" av likasinnade.

Ekonomiskt befinner sig väst i en strukturell kris med skuldsättning, finansialisering och konsumtion som nått vägs ände, vilket skapar ett farligt gap mellan förväntningar och verklighet. Kombinerat med deindustrialisering och stigande kostnader för basvaror som energi och mat, skapas förutsättningar för social oro.

Betz beskriver hur dagens västländer har förvandlats från sammanhållna nationer med gemensam identitet till fragmenterade politiska enheter av konkurrerande identitetsbaserade grupper som lever i praktiskt taget segregerade samfund och tävlar om minskande resurser.

Författaren förutspår att kommande inbördeskrig i väst kommer att följa etniska skiljelinjer och ha en tydlig stad-landsbygd-dimension, eftersom immigranter huvudsakligen bosatt sig i städer medan landsbygden förblivit mer homogen. Den strategiska logiken kommer att vara att orsaka storstädernas kollaps genom infrastrukturella attacker som leder till systemfel och okontrollerbar civil oordning.

Moderna städer är extremt sårbara för sådana attacker eftersom de är beroende av komplexa system för energi, kommunikation, transport och livsmedelsförsörjning som inte är skyddade mot interna hot. Betz påpekar att genomsnittliga stadsbor bara har några dagars mat hemma, och städerna själva har bara några dagars extra förråd.

Slutsatsen är att väst närmar sig idealiska förhållanden för inbördeskrig, där tidigare skyddsfaktorer som relativ rikedom och social stabilitet nu vänds till motsatsen. Med verktyg för revolt lättillgängliga, bred kunskap om hur de används, och tydliga men oskyddade mål, ser Betz en accelererande spiral mot konflikter som påminner om inledningsraderna i Yeats dikt "The Second Coming": "Things fall apart; the centre cannot hold."

[unik]

Innerligt, du min kära!

Hymn
- Vaelira Selyra Orionis Maviro

[unik]

Inte krig, utan ljusets klotter – med taggar och graffiti!
Underifrån, likt en vallhund – som Molly med sin flock.
Likt det väsenbestämda i allt levande, sakralt belysande allas svagheter och styrkor.

Hymn
– Vaelira Selyra Orionis Maviro

[Maat]

Tyvärr inte...

("Yeats dikt "The Second Coming": "Things fall apart; the centre cannot hold."
Intressant, första gången jag hört någon nämna det, förutom historikern Kenneth Clark som jag roat mig med att lyssna på.

Skulle bra gärna ha velat höra hans kommentar om dagens situation, han var mycket hoppfull om hur välinformerade och kunniga ungdomarna var 1970 och trodde att de skulle göra mycket bra, och så visade det sig att just de skulle bringa världen till undergång.)

För att det ska kunna uppstå "inbördeskrig" vilket är ett ord jag inte skulle använda, måste det finnas så många som vill göra uppror att de har någon möjlighet att kunna bli en så stark faktor att man tvingas ta hänsyn till dem.

MEN det kan inte inträffa, då ledarna effektivt lyckats manipulera, programmera och hjärntvätta så stor del av befolkningen att endast en obetydlig minoritet försöker göra motstånd och därmed kan något uppror aldrig inträffa.

Det är nämligen en våldsam... skillnad mellan att vara lite "missnöjd" eller "kritisk" och att därifrån gå till att verkligen göra aktivt motstånd - SÅ långt kommer de kritiska och missnöjd aldrig... att gå, knotande, knorrande och "knytande handen i fickan" kommer de att "böja sig" och "acceptera" som de alltid... gör.

Det är specifikt för att ta bort folkets förmåga att göra uppror som ledarna gjort det lättlurade folket ofarligt, för de vet mycket väl att om folket begrep vad ledarna höll på med, skulle Giljotinen snabbt komma på modet igen.

För övrigt, är det detta jag arbetar på, att få folket att göra uppror, eftersom det är enda sättet att rädda livet på planeten.

Ledarna är mycket nöjda med att människor intensivt och engagerat diskuterar strunt och meningslösheter och finner stort nöje i detta, eftersom de då inte lägger sina näsor i blöt i det de gör.

[Algotezza]

Maat.

Vad gör du rent konkret för att få en revolution eller förändring till stånd?

[Maat]

[quote="Algotezza"]Maat.

Vad gör du rent konkret för att få en revolution eller förändring till stånd?[/quote]

Sedan 5 år tillbaka bedriver jag forskning på området, samlar fakta och bevis i dokument och officiella uttalanden.

(Just i dag kom jag över en bunt regeringsdokument och material från presskonferenser som kombinerat är rena guldgruvan... jag kan utrota Regeringen med detta bevis material.
- Medan andra... bara naivt sitter och ser inget speciellt eller anmärkningsvärt med detta material alls...)

Kombinerar det med en psykoanalys av mänskligheten som jag egentligen började med 1976, fast jag inte begrep vad det var jag gjorde då.

Och sedan sammanställer allt detta i en presentation i form av en bok som är skriven med hänsyn tagen till att människor är dumma, ointresserade, grundlurade, psykiskt manipulerade, hjärntvättade, förvirrade, okunniga och fulla med skräp som de tror blint på.

Du måste kringgå dessa svårigheter om du ska få människor att lyssna och förstå.

ALLA som dagligen försöker misslyckas totalt.

Därför att de inte förstår sin publik och tror att om man bara säger som det är så ska alla lyssna och bry sig.

NEJ... SÅ fungerar det inte.

Det är faktiskt så att människor är så bortom all intelligens, att det är viktigare HUR du säger något, än VAD du säger.

Du måste lägga ner 100 gånger mer arbeta på att utveckla avancerad psykologi, än på att presentera ditt material och ditt budskap, DET är en "skitsak"... i jämförelse med att få mänskligheten att begripa någonting... överhuvudtaget...


Helt enkelt kringgå människors psykiska, mentala och intellektuella tillkortakommanden - det är svaret på frågan - "Vad gör du rent konkret för att få en revolution eller förändring till stånd?"

[Hubert]

Om man menar att "västvärlden" är en ekonomisk och kulturell enhet skild från andra "världar" så tror jag att utgångspunkten är skakig.
Alla "världars" ekonomier är knutna till varandra. G8/G7 är bevis för det.

David Betz, professor vid King's College London, argumenterar i artikeln Civil War Comes to the West för att inbördeskrig blir den dominerande militära och strategiska frågan för västvärlden i de kommande åren, i motsats till vad som vanligtvis förutspås i litteraturen om framtida krig.

Betz menar att det största hotet mot västvärldens säkerhet och välstånd inte kommer utifrån, utan från intern social instabilitet, strukturell och ekonomisk nedgång, kulturell uttorkning och vad han kallar eliternas feghet. Han påpekar att medan EU:s utrikeschef Josep Borrell beskrev Europa som en "trädgård" i kontrast till resten av världens "djungel", är verkligheten att väst själv genomgår en djupgående fragmentering.

Forskningen om inbördeskrig har traditionellt visat att rika och politiskt stabila länder sällan drabbas av sådana konflikter. Men enligt Betz gäller inte längre de förutsättningar som tidigare skyddade västländerna. Han pekar på kraftigt sjunkande förtroendenivåer i samhället, där forskning visar att misstro nu är samhällets grundkänsla. I USA ansåg 68 procent redan 2019 att det var nödvändigt att reparera förtroendet för regeringen, och hälften menade att förtroendekrisen representerade en "kulturell sjukdom".

Denna förtroendeförlust återspeglar en kollaps av det sociala kapitalet som håller samhället samman. Betz citerar både Angela Merkel och David Cameron som pekade på mångkulturalismens misslyckanden i sina respektive länder. Digitala medier och identitetspolitik har förvärrat politisk polarisering, där människor lever i isolerade "filterbubbor" av likasinnade.

Ekonomiskt befinner sig väst i en strukturell kris med skuldsättning, finansialisering och konsumtion som nått vägs ände, vilket skapar ett farligt gap mellan förväntningar och verklighet. Kombinerat med deindustrialisering och stigande kostnader för basvaror som energi och mat, skapas förutsättningar för social oro.

Betz beskriver hur dagens västländer har förvandlats från sammanhållna nationer med gemensam identitet till fragmenterade politiska enheter av konkurrerande identitetsbaserade grupper som lever i praktiskt taget segregerade samfund och tävlar om minskande resurser.

Författaren förutspår att kommande inbördeskrig i väst kommer att följa etniska skiljelinjer och ha en tydlig stad-landsbygd-dimension, eftersom immigranter huvudsakligen bosatt sig i städer medan landsbygden förblivit mer homogen. Den strategiska logiken kommer att vara att orsaka storstädernas kollaps genom infrastrukturella attacker som leder till systemfel och okontrollerbar civil oordning.

Moderna städer är extremt sårbara för sådana attacker eftersom de är beroende av komplexa system för energi, kommunikation, transport och livsmedelsförsörjning som inte är skyddade mot interna hot. Betz påpekar att genomsnittliga stadsbor bara har några dagars mat hemma, och städerna själva har bara några dagars extra förråd.

Slutsatsen är att väst närmar sig idealiska förhållanden för inbördeskrig, där tidigare skyddsfaktorer som relativ rikedom och social stabilitet nu vänds till motsatsen. Med verktyg för revolt lättillgängliga, bred kunskap om hur de används, och tydliga men oskyddade mål, ser Betz en accelererande spiral mot konflikter som påminner om inledningsraderna i Yeats dikt "The Second Coming": "Things fall apart; the centre cannot hold."

[Maat]

Då har man inte följt med den senaste utvecklingen.
Eftersom "Väst" förklarat krig mot hela den övriga världen och sprider hat mot alla som inte är medlemmar i "väst" klubben, har den övriga världen beslutat sig för att klippa banden med Väst och isolera bråkmakarna.

Europas och USA:s ekonomi är nu fritt fall, på grund av detta.
Resten av världen behöver inte "väst" längre.